Medicinska ämnen 1, 7,5 hp

Antagen till arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet.

Målet med kursen är att studenten ska inhämta kunskap om ett spektra av de vanligaste folksjukdomarna, epidemiologi, diagnostik och behandling med tonvikt på de tillstånd som är särskilt viktiga för arbetsterapeuter att ha kunskap om i sin yrkesprofession.
De olika medicinska specialiteterna är neurologi, invärtesmedicin, geriatrik, ortopedi och funktionell anatomi.

Neurologi
Studenten ska vid avslutat moment självständigt kunna redogöra för de vanligaste neurologiska sjukdomarna, epidemiologi, diagnostik och behandling.

Invärtesmedicin och Geriatrik
Studenten ska vid avslutat moment självständigt kunna redogöra för de vanligaste invärtesmedicinska och geriatriska sjukdomarna, epidemiologi, diagnostik och behandling.

Ortopedi
Studenten ska vid avslutat moment kunna:

• beskriva de vanligast förekommande ortopediska skador och sjukdomar avseende förekomst, symtom och funktionspåverkan, behandling, prognos samt konsekvenser för samhället 
• beskriva vanliga skadetyper, inklusive frakturtyper
• översiktligt beskriva olika diagnostiska metoder vid ortopediska skador och sjukdomar
• beskriva övergripande typer av behandlingar samt vilka faktorer som påverkar läkningsförloppet vid skador
• förklara skadors och sjukdomars heterogenitet vad gäller behandling, restriktioner och prognos samt tillämpa metoder för att inhämta kompletterande information i ett individuellt patientfall utifrån sjukdom/skada och individens funktionsnivå 

 Funktionell anatomi
Studenten ska vid avslutat moment kunna

• ha övergripande kunskap om anatomiska strukturer och funktioner i armen, handen och axeln (muskler, nerver, leder och andra viktiga delar) som ligger till grund for förståelse för ett normalt tillstånd och som är särskilt viktiga för arbetsterapeuter att ha kunskap om i sin yrkesprofession.
• övergripande redogöra för hur dessa anatomiska strukturer påverkar handen och armens praktiska funktioner i aktivitet.

Kursen består av 4 fristående moment som alla behandlar olika sjukdomar i människokroppen.

Neurologiska undersökningsmetoder, stroke, multipel skleros (MS), Parkinsons sjukdom och andra rörelserubbningar, neuromuskulära sjukdomar med polyneuropatier och muskelsjukdomar, ALS, perifera mononeuropatier, epilepsi, skalltrauma, huvudvärk och smärta samt yrsel. Neuropsykologiska aspekter vid neurologisk sjukdom.

Hjärtkärl- och blodets sjukdomar

Andningsorganets sjukdomar

Magtarmkanalens sjukdomar

Njursjukdomar

Endokrinologiska sjukdomar

Biologiskt åldrande,

Läkemedel och äldre

Sjukdomar som leder till kognitiv störning och vanligt förekommande problem vid dessa tillstånd såsom förvirring, beteende- och psykiatriska symtom föreläses.

Allmän ortopedi, trauma och artroser

Degenerativa ledsjukdomar

Infektionssjukdomar

Tumörsjukdomar

Ryggsjukdomar

Frakturer och frakturläkning

Fördjupade studier av armen och handens anatomi

Undervisningen under kursen sker i form av föreläsningar. I undervisningen ingår även vissa patientdemonstrationer. Se även arbetsterapeutprogrammets pedagogiska plattform på programwebben.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Varje delmoment i kursen examineras separat genom en individuell skriftlig tentamen.
Betygsskala: För G på hel kurs krävs att alla delmoment är G. De i kursen ingående examinationerna sker efter fastställda bedömningskriterier.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om momentet eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats  räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.  Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det tillhandahållas minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kursrapport med analys av resultat från kursutvärderingen läggs ut på kurswebben en månad efter genomförd kursutvärdering.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen