Medicinska ämnen 2, 7,5 hp

För tillträde till kursen krävs endast antagning på programmet.

Målet med kursen är att studenten ska inhämta kunskap om människans olika sjukdomar, diagnostik och behandling med tonvikt på de tillstånd som är särskilt viktiga för arbetsterapeuter att ha kunskap om i sin yrkesprofession. De olika medicinska specialiteterna är psykiatri, pediatrik, reumatologi och handkirurgi.

Lärandemål Moment 1 Psykiatri
Studenten ska vid avslutat moment kunna redogöra för de vanligaste psykiatriska sjukdomarna inklusive substansberoende. Studenten ska kunna: 

• återge grundläggande principer för psykiatrisk diagnos och de viktigaste synsätten på hur en psykisk sjukdom definieras
• beskriva vad som orsaker psykisk sjukdom 
• upptäcka och åtskilja de vanligaste symtomen och beteendeavvikelserna vid psykisk sjukdom
• beskriva dess konsekvenser på aktivitets- och delaktighetsnivå
• ge exempel på medicinska och psykologiska behandlingsprinciper för de vanligaste psykiatriska tillstånden

Lärandemål Moment 2 Pediatrik
Studenten ska vid avslutat moment kunna redogöra för de vanligaste pediatriska sjukdomarna.  Studenten ska kunna:

• beskriva symtombild och funktionspåverkan
• redogöra för medicinsk och funktionsmässig utredning vid pediatrisk sjukdom
• ge exempel på medicinsk behandling och behandling med särskilt fokus på  aktivitets- och delaktighetsnivå
• återge utvecklings- och inlärningssteg vid typisk utveckling och principer för motoriskt lärande 

Lärandemål Moment 3 Reumatologi
Studenten ska vid avslutat moment kunna redogöra för  symtom, diagnostik och behandlingsåtgärder framförallt på aktivitets- och delaktighetsnivå vid de vanligaste reumatologiska sjukdomarna .

Lärandemål Moment 4 Handkirurgi
Studenten ska vid avslutat moment kunna redogöra för  symtom, funktionspåverkan och konsekvenser på aktivitets- och delaktighetsnivå vid de vanligaste sjukdomarna inom handkirurgi samt ge exempel på behandlingsåtgärder. 

Kursen består av 4 fristående moment som alla behandlar olika sjukdomar i människokroppen. Kursen innehåller föreläsningar om de vanligaste förekommande sjukdomarna och diagnosgrupperna.

Förstämningssyndrom, schizofrena syndrom och andra psykoser

Ångestsyndrom,

Personlighetsstörningar,

Neuropsykiatriska störningar

Beroendesjukdomar.

Neuropediatriska funktionsnedsättningar som autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning ,

Cerebral pares,

Ryggmärgsbråck, ,

Muskelsjukdomar och benskörhet  

Barnrehabilitering efter förvärvade hjärnskador

Inflammatoriska reumatiska sjukdomar:

• Reumatoid Artrit,
• SLE,
• Mb Becterew,
• Psoriasisartrit,
• Juvenil artrit

Frakturer,

Leder/ligamentskador,

Nervskador,

preventiv och rekonstruktiv behandling

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaboriativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, laborationer och case-studies. I undervisningen ingår även patientdemonstrationer.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Varje moment examineras separat genom en individuell skriftlig tentamen. Betygsskala: G/U . De i kursen ingående examinationerna sker efter fastställda bedömningskriterier.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om momentet eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. Om studenten genomför sex underkända tentamina/ prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det tillhandahållas minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.