Analytisk kemi och biokemisk metodik, 9 hp

Godkända kurser om minst 45 hp från termin 1 och 2 i biomedicinska analytikerprogrammet, inkl. godkänt i moment "Grundläggande laboratoriemetodik" (s.k. praktiskt prov) i  kursen Laboratoriemetodik i kemi och biokemi.

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper inom analytisk kemi och biokemisk metodik.

Kunskap och förståelse

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• redogöra för olika metoder inom analytisk kemi, såsom allmänna kromatografiska principer och detekteringsmetoder för lågmolekylära ämnen, och diskutera deras användningsområden och begränsningar
• redogöra för biokemisk metodik kring isolering och analys av proteiner, såsom olika spektrometriska, kromatografiska och elektroforetiska metoder, samt diskutera deras användningsområden och begränsningar
• förklara principerna och diskutera användningsområdena för olika centrifugeringstekniker

Färdighet och förmåga

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• tillämpa information utifrån givna manualer eller annat utdelat material
• tillämpa biokemisk metodik kring isolering och analys av proteiner
• dokumentera och redovisa resultat utifrån vald metod på ett vetenskapligt sätt
• kritiskt tolka, utvärdera och jämföra data med förväntade resultat
• undervisa medstudenter i biokemiska separationsmetoder

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• visa ett vetenskapligt förhållningssätt
• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap
• söka kunskap från olika källor samt kritiskt värdera den

Kursen är uppdelad i 3 olika moment.

• Moment 1: Teori, analytisk kemi och biokemisk metodik.
• Moment 2: Laborationer
• Moment 3: Litteraturprojekt

I den teoretiska delen av kursen som omfattar allmänna kromatografiska principer läggs tonvikten på högtryckskromatografi (HPLC) och gaskromatografi (GC) för separering av lågmolekylära molekyler i relation till deras kemiska och fysikaliska egenskaper. De kromatografiska metodernas användningsområden och begränsningar samt detekteringsmetoder såsom masspektrometri (MS) är viktiga moment i kursen liksom de olika apparaternas uppbyggnad och datorstyrning med simuleringsmöjligheter.

Kursen omfattar även metoder för isolering och analys av proteiner där viktiga kursmoment är kromatografiska metoder såsom gelfiltrering, jonbytes- och affinitetskromatografi. Även metodikteori kring elektroforetiska tekniker särskilt gelelektrofores och isoelektrisk fokusering behandlas under kursen. Annan biokemisk metodik såsom spektrofotometri för enzymaktivitetsbestämningar samt centrifugeringstekniker är viktiga delar i kursen. Proteiners föränderliga egenskaper belyses med hjälp av simuleringsprogram.

Laborativ erfarenhet ges genom ett antal laborationer med tonvikt på masspektrometri, kromatografiska metoder samt centrifugeringstekniker. I momentet ingår även att förbereda, genomföra samt reflektera kring ett undervisningstillfälle där studenter undervisar medstudenter.

I detta moment utförs ett projektarbete vilket inkluderar litteraturstudier kring olika separationstekniker. Arbetet ska redovisas skriftligt enligt vetenskaplig struktur och det ingår att söka och inhämta kunskap från vetenskapliga publikationer.

Undervisningen sker med hjälp av föreläsningar, seminarier, laborationer, simuleringsprogram och studiebesök. Studenten skall dokumentera laborativt arbete i egen arbetsbok.

Moment 1 examineras med skriftlig tentamen och kan ges betyg U, G.
Moment 2 examineras genom godkänt genomförande av laborationsmoment, inklusive studenthandledning, samt muntlig och skriftlig redovisning och kan ges betyg U eller G.
Moment 3 examineras genom en skriftlig projektrapport och kan ges betyg U eller G.

För betyget G på hela kursen krävs minst G i samtliga moment.

Laborationer och seminarier är obligatoriska. Vid frånvaro från obligatoriska moment görs en överenskommelse mellan den studerande och ansvarig lärare angående komplettering.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid
ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända
tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle
räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank
skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten
anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.
Vid underkänd laboration har studenten möjlighet att göra om laborationen en gång vid nästa kurstillfälle.

Kursen ges för sista gången höstterminen 2024 och läggs därefter ner. Examination enligt denna kursplan kommer att vara möjlig till och med vårterminen 2027 för studenter som inte fullföljt kursen med godkänt resultat. Datum för examination meddelas genom kurswebb. 

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.
Undervisning på engelska kan förekomma.