Cellbiologi och genetik, 20 hp

Lägst betyget E på kursen Introduktion till Biomedicin (1BI001).

Studenten skall Kunna redogöra för cellens viktigaste funktioner, dess mikroskopiska struktur och de olika cellorganellernas uppbyggnad och funktion. Kunna översiktligt redogöra för grundläggande genetisk terminologi, redogöra för arvsmassans organisation och utveckling på cellulär, kromosomal och gennivå samt kunna förklara de basala molekylärgenetiska mekanismerna i relation till cellernas struktur och funktion. Kunna redogöra för utvecklingsbiologins molekylära mekanismer, för utveckling och omsättning av cellerna i de huvudsakliga vävnadstyperna samt individens utveckling från bildning av könsceller till embryo i relation till arv och miljö. Kunna redogöra för celltillväxt, celldöd, cellspecialisering, cellrörelse samt interaktioner mellan celler, och förklara hur dessa tillsammans möjliggör utveckling av en multicellulär organism. Kunna redogöra för olika nedärvningsmönster för genetiska sjukdomar samt översiktligt kunna redogöra för olika sätt att identifiera sjukdomsgener. Kunna redogöra för samt använda grundläggande cellbiologiska metoder såsom sterilteknik, cellodlingsteknik, transfektionsmetoder och mikroskoperingsteknik samt praktiskt kunna utföra enklare kloning av DNA samt kunna redogöra för och tillämpa PCR-tekniken. Kunna redogöra för olika typer av molekylärbiologiska metoder som används för att studera genuttryck och genreglering samt metoder att studera protein:protein interaktioner och DNA:protein interaktioner. Kunna översiktligt redogöra för användning av modellsystemen mus, C. Elegans och Zebrafisk vid studier av specifika biologiska frågor och geners funktion. Kunna redogöra för biomolekylers, med tonvikt på proteiners, uppbyggnad och struktur samt översiktligt kunna redogöra för de vanligast förekommande metoderna för bestämning och analys av biomolekylers tredimensionella struktur. Kunna redogöra för de viktigaste publika databaserna för biologisk information och kunna använda dessa för att söka litteraturinformation och sekvensdata samt kunna utföra och tolka jämförelser av sekvenser.

Moment 1: Cellbiologi (Cell Biology) 6 högskolepoäng Momentet omfattar livets molekylära och cellulära grundläggande funktioner med särskild fokus på mekanismer som möjliggör utveckling av en multicellulär organism (tillväxt och ärftlighet, interaktioner mellan celler, cellrörelse och transport samt cellspecialisering). Momentet byggs kring människans utveckling från könsceller till ett embryo och ger en introduktion till cellens viktigaste funktioner och strukturer, embryologi samt utvecklingsbiologins molekylära mekanismer. Moment 2 – Molekylärbiologi och genetik (Molecular Biology and Genetics) 9 högskolepoäng Momentet omfattar elementär genreglering med tonvikt på eukaryoter samt molekylärbiologiska metoder att studera genreglering. Användning av bioinformatik för att studera komplexa regulatoriska samband. Klinisk genetik med tonvikt på människans ärftliga sjukdomar. Momentet ger en översikt av de senaste metoderna som används i medicinsk forskning. Momentet avhandlar på ett integrerat sätt • molekylärbiologi • modellsystem • strukturbiologi • genetik • bioinformatik Moment 3 – Cell- och molekylärbiologisk integrering (Integration of Cell and Molecular Biology) 5 högskolepoäng Kursen avslutas med ett integrerande moment där innehållet från moment 1 och 2 examineras summativt.

Momentet omfattar livets molekylära och cellulära grundläggande funktioner med särskild fokus på mekanismer som möjliggör utveckling av en multicellulär organism (tillväxt och ärftlighet, interaktioner mellan celler, cellrörelse och transport samt cellspecialisering). Momentet byggs kring människans utveckling från könsceller till ett embryo och ger en introduktion till cellens viktigaste funktioner och strukturer, embryologi samt utvecklingsbiologins molekylära mekanismer.

Momentet omfattar elementär genreglering med tonvikt på eukaryoter samt molekylärbiologiska metoder att studera genreglering. Användning av bioinformatik för att studera komplexa regulatoriska samband. Klinisk genetik med tonvikt på människans ärftliga sjukdomar. Momentet ger en översikt av de senaste metoderna som används i medicinsk forskning.

Momentet avhandlar på ett integrerat sätt

• molekylärbiologi

• modellsystem

• strukturbiologi

• genetik

• bioinformatik

Kursen avslutas med ett integrerande moment där innehållet från momenten Cellbilogi och Molekylärbiologi och genetik examineras summativt.

Undervisningen innefattar föreläsningar, diskussioner, demonstrationer, begreppskartor och modeller, självstudier och frågestunder samt ett integrerande projektarbete. Projektarbetet är fördjupningsstudier i grupp med tonvikt på eget arbete och litteraturstudier. Kursen avslutas med en skriftlig sluttentamen.

Moment 1 betygsätts med U/G och examineras genom begreppskartor, deltagande i obligatoriska diskussioner, laborationsredogörelser, samt ett skriftligt, muntligt eller IT-stött delförhör. Moment 2 betygsätts med U/G och examineras genom deltagande i obligatoriska diskussioner, seminarier och laborationsredogörelser samt ett skriftligt, muntligt eller IT-stött delförhör. Moment 3 betygsätts med F/Fx/E/D/C/B/A och examineras genom en muntlig projektpresentation samt en skriftlig sluttentamen. För delförhören anordnas två resttillfällen före den skriftliga sluttentamen. Betyg på hel kurs baseras på resultat från moment 3. Närvaro är obligatorisk vid laborationer, vissa angivna seminarier, säkerhetsföreläsningar och säkerhetsgenomgångar. Studenterna erbjuds möjlighet att kompensera frånvaro vid tillfällen som delges successivt under kursen. De studenter som ej är godkända efter ordinarie provtillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om studenten inte är godkänd efter fyra provtillfällen rekommenderas denne att ansöka om ny kursplats vid nästa ordinarie kurstillfälle och får efter att ha gått kursen en andra gång ytterligare två provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare tentamenstillfälle eller någon ny kursplats på kursen. Som tentamenstillfälle räknas de gånger som studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som tentamenstillfälle.

Oavsett förändringar i kursens innehåll och hur den examineras ska det efter varje kurstillfälle ges totalt minst sex tilfällen att göra delförhör och skriftlig sluttentamen under en period av minst två år från kursens slut.

Undervisningen sker på svenska och engelska. Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning. Kursråd hålls med kursledare och studentrepresentanter.