Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1, 7,5 hp

MaB, FyA, KeA och BiA (alt. NkB)

Efter kursen ska studenten kunna:

1) beskriva och redogöra för ögats embryologi

2) beskriva och redogöra för orbitans osteologi (ögonhålans uppbyggnad) samt kärl och nervförsörjning,

3) beskriva och redogöra för senhinnan, hornhinnan, bindhinnan och limbus/gränsen mellan hornhinnan och bindhinnan samt deras struktur och funktion,

4) beskriva och redogöra för linsen, strålkroppen och regnbågshinnan,

5) beskriva och redogöra för medier och fokuseringsmekanism (främre kammare, bakre kammare, kammarvattnet, det intraokulära trycket och ackommodation),

6) beskriva och redogöra för människans ackommodationsförmåga – hur den stimuleras och förändras med ålder samt beskriva och redogöra för pupillresponser och hur dessa är sammankopplade med ackommodationen,

7) utföra och tolka tryckmätningar,

8) beskriva och redogöra för ögats externa delar (ögonlock och tårapparat),

9) beskriva och redogöra för tårfilmens struktur och funktion samt mäta tårfilmens stabilitet (break-up-time, BUT),

10) beskriva och redogöra för ögats externa muskler – deras förlopp, funktion och rörelse, innervation och kärlförsörjning,

11) lista och differentialdiagnostisera skador och sjukdomar i ögats främre delar,

12) utföra och tolka pupillresponstest, och

13) utföra biomikroskopisk undersökning av ögats främre delar.

Samt att studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, ska kunna visa:
14) förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå,
15) beskriva olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund
16) förmåga att urskilja och kombinera relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och
17) förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Mål 14-17 ska ses i relation till dokumentet ”Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet”.

Kursen innehåller följande delar: Anatomi, fysiologi och sjukdomar i ögats främre delar samt undersökning och evaluering av främre segment. Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman kommer studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt att fortsätta att fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De kommer även att utveckla sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivit i separat dokument.

Kursen är delad i tre (3) moment:

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, laborationer, teoretiska genomgångar (i form av föreläsningar, seminarier, Case-metoder, praktiska övningar), studiebesök samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Examinationen omfattar:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1 tom 17. Obligatoriskt deltagande gäller vid demonstrationer, dugga, laborationer, seminarier, studiebesök samt vid praktiska/kliniska övningar. Vid frånvaro diskuteras åtgärder med kursledare. Momentet betygsgraderas enligt skalan Underkänd/Godkänd.

Moment 2, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1 tom 17. Momentet examineras med skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd.

Moment 3, Undersökningsmetodik, examinerar mål 13 i form av praktiskt prov i biomikroskopi. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd

Hela kursen betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd. För Godkänd krävs Godkänd i samtliga moment. För Väl Godkänd krävs Godkänd i moment 1 och 3 samt Väl Godkänd i moment 2.

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

I det fall kursen läggs ned eller genomgår större förändringar ges studenter som ej har avslutat kursen möjlighet att, under fyra terminer från tillfället då studenten först registrerades på kursen, examineras enligt den kursplan som då gällde. Efter fyra terminer examineras studenten enligt nya kursplanen.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.

Undervisning på engelska kan förekomma.