Optometrisk refraktion 1, 12 hp

Godkänt resultat på minst 45 högskolepoäng från optikerprogrammets termin 1 och 2.

Efter kursen ska studenten kunna:

1) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av binokulära funktioner samt förmå att analysera resultaten,
2) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av forier och vergenser samt förmå att analysera resultaten,
3) tillämpa kommunikativa verktyg för anamnesupptagning,
4) lista, beskriva, mäta och analysera närseendet i relation till patientens ålder och förväntad förmåga,
5) utföra och sedan analysera resultaten från en fullständig refraktionering i provbåge och foropter med rutin anpassat till patientens synfel, syn- och mentala förmåga, samt tolka och värdera resultaten, och
6) beskriva och analysera olika fysiologiska aspekter relaterade till olika felsyntheter,
7) beskriva och tillämpa metoder för keratometri och retinoskopi för fastställandet av olika synfel.

Samt att studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, ska kunna visa:
8) förmåga att resonera och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
9) insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund,
10) förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens,
11) förmåga att jämföra och reflektera över relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och
12) förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.

Mål 8-12 ska ses i relation till dokumentet ”Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet”.

Kursen innehåller följande delar: binokulärseende, klinisk metodik för forimätning och keratometri, vergensmätning och AKA-värde, närseende, refraktion i foropter och provbåge, binokulär refraktionsmetodik samt patientrutiner. I kursen ingår även fysiologiska aspekter relaterade till felsytheter. Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman kommer studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt att fortsätta att fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samtvetenskaplig kommunikation. De kommer även att utveckla sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i separat.

Kursen är delad i tre (3) moment:

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, labbar, teoretiska genomgångar (i form av föreläsningar, seminarier, Case-metoder, praktiska övningar), auskultation samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Kursen examineras mot följande mål och på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-12. Obligatoriskt deltagande gäller vid demonstrationer, dugga, laborationer, seminarier, studiebesök samt vid praktiska/kliniska övningar. Vid frånvaro diskuteras åtgärder med kursledare. Momentet examineras genom inlämningsuppgifter, verkstadsarbeten samt ett praktiskt prov i refraktionering. Momentet betygssätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Moment 2, Teoretisk förståelse examinerar målen 1-12. Momentet examineras med skriftlig/muntlig tentamen. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd.

Moment 3, Undersökningsmetodik examinerar målen 1 tom 5. Examineras med ett praktiskt prov i refraktionering och oftalmologiska instrument. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd.

Hela kursen betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd. För Godkänd krävs Godkänd vid samtliga moment. För Väl Godkänd krävs Godkänd i moment 1 och 3 samt Väl Godkänd i moment 2.

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

I det fall kursen läggs ned eller genomgår större förändringar ges studenter som ej har avslutat kursen möjlighet att, under fyra terminer från tillfället då studenten först registrerades på kursen, examineras enligt den kursplan som då gällde. Efter fyra terminer examineras studenten enligt nya kursplanen.

Kursen bygger på kunskaper inhämtade under tidigare kurser på programmet. Undervisning på engelska kan förekomma.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.