Grundläggande optometri 1, 9 hp

MaB, FyA, KeA, BiA (alt. NkB)

Efter kursen ska studenten kunna:

1) lista och beskriva olika typer av felsyntheter (ametropier), samt rättsynthet (emmetropi), och förklara/beskriva hur ögat kan ändra brytkraft (ackommodera); samt beskriva/förklara hur ögats sammanlagda brytkraft påverkar bilden på näthinnan,
2) lista och jämföra olika bokstavstavlor, samt utföra synskärpeprovning (visusprövning) och relatera resultatet till de olika felsyntheterna,
3) lista och tillämpa olika metoder för identifiering och bestämning av felsyntheter samt motivera val av metod och hur astigmatism påverkar näthinnebilder.
4) tillämpa synskärpetabell, stråltavla och korscylinder för att uppskatta och bestämma astigmatism,
5) tillämpa kommunikativa verktyg för att ta reda på, dokumentera och värdera relevant information (anamnesupptagning) som grund för synundersökningens genomförande,
6) lista olika typer av glasmaterial och lista och hantera bågmaterial samt beskriva deras egenskaper,
7) tillämpa instrument för glasuppmätning (vertometer) för att verifiera enstyrkeglas, samt teoretiskt kunna beräkna avvikelser i relation till PD (pupill distans) och höjd,
8) visa ingående förståelse för aspekter kring sekretess i ett vårdsammanhang, samt kunskap om relevanta författningar i relation till journalförning och etiska aspekter inom vården.

Samt att studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, ska kunna visa:

9) förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå,
10) insikt om vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga, och
11) förmåga att identifiera och redogöra för relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar.

Mål 9-11 ska ses i relation till dokumentet ”Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet”.

Kursen innehåller följande delar: Materiallära (glas och bågar), PD-mätning och prisma, ametropier och emmetropi, synskärpa, metoder, anamnes och journalkort, uppskattning, konstaterande och korrigering (subjektivt och objektivt) av astigmatism, provbåge, material och
instrumentkunskap, samt relevanta författningar som t.ex. sekretess, journalförning och etiska aspekter inom vården.

Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman kommer studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt att introduceras till vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De kommer även att utveckla sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.

Kursen är delad i tre (3) moment:

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, labbar, teoretiska genomgångar (i form av föreläsningar, seminarier, Case-metoder, praktiska övningar), studiebesök samt inlämningsuppgifter.

Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Kursen examineras mot följande mål och på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-11. Obligatoriskt deltagande gäller vid demonstrationer, dugga, laborationer, seminarier, studiebesök samt vid praktiska/kliniska övningar. Vid frånvaro diskuteras åtgärder med kursledare. Momentet examineras genom
inlämningsuppgifter, verkstadsarbeten samt ett praktiskt prov i refraktionering. Momentet betygssätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Moment 2, Vertometerkunskap examinerar mål 7. Momentet examineras med ett praktiskt prov i vertometer. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd (U)/Godkänd (G).

Moment 3, Teoretisk förståelse examinerar målen 1-11. Momentet examineras med skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet betygsätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd.

Hela kursen betygssätts enligt skalan Underkänd/Godkänd/Väl Godkänd. För Godkänd krävs Godkänd vid samtliga moment. För Väl Godkänd krävs Godkänd i moment 1 och 2 samt Väl Godkänd i moment 3.

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Begränsning av antal prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten
deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig, men inte deltagit, räknas inte som examinationstillfälle.

I det fall kursen läggs ned eller genomgår större förändringar ges studenter som ej har avslutat kursen möjlighet att, under fyra terminer från tillfället då studenten först registrerades på kursen, examineras enligt den kursplan som då gällde. Efter fyra terminer examineras studenten enligt nya kursplanen.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.

Kursen kan komma att ges parallellt med kurserna Fysikalisk optik och Geometrisk optik (KTH) och bygger på kunskap inhämtade vid dessa kurser.

Undervisning på engelska kan förekomma.