Synundersökningsmetodik 1, 12 hp

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2.

Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Efter kursen ska studenten kunna
1) beskriva och analysera olika fysiologiska aspekter relaterade till olika felsyntheter,
2) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av binokulära funktioner,
3) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre segment (tårfilm, hornhinna, konjunktiva, introkulär lins),
4) utföra synfältsscreening (perimetri) samt hantera instrument för diagnos och upptäckt av sjukliga förändringar i den bakre delen av ögat,
5) utföra fullständig synundersökning och sedan analysera resultaten från en fullständig refraktionering i provbåge och foropter anpassat till patientens synfel, syn- och mentala förmåga, samt tolka och värdera resultaten,
6) lista, beskriva, mäta och analysera närseendet i relation till patientens ålder och förväntad förmåga,
7) tillämpa kommunikativa verktyg för anamnesupptagning,
8) undersöka och analysera undersökningsresultat i relation till olika optometriska falltyper, inklusive ordinera samt praktiskt tillämpa behandling, och
9) utifrån ett globalt hälsoperspektiv kunna förstå och utvärdera förekomst och skillnader i refraktionsutveckling bland individer.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna
10) visa förmåga att resonera och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
11) visa insikt om olika vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund,
12) visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och av att fortlöpande utveckla sin kompetens,
13) visa förmåga att jämföra och reflektera över relevant information från vetenskaplig litteratur, samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, och
14) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.
 
Mål 10-14 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Kursen innehåller följande: fullständig synundersökning med fokus på binokulärseende, klinisk metodik för preliminära tester, forimätning, vergensmätning och AKA-värde, närseende, refraktion i foropter och provbåge, binokulär refraktionsmetodik, patientrutiner samt biomikroskopering inklusive att undersöka hornhinna, konjunktiva, intraokulärlins och gradera tårfilm. Närseende avser även presbyopi och additionstillägg. Vidare innehåller kursen synfältsscreening, funduskamera samt fysiologiska aspekter relaterade till felsyntheter.
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre (3) moment:

Moment 1 omfattar praktiskt prov, patienter, formativ bedömning av kliniska färdigheter i samband med VIL, portfolio, case och bildtentor.

Moment 2 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Moment 3 omfattar uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar (VIL), portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Seminarier och demonstrationer är obligatoriska.

Kursen examineras på följande sätt:
Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-9. Momentet examineras genom praktiskt prov, formativ bedömning av kliniska färdigheter i samband med VIL, portfolio, case och bildtentor. Momentet ges betyget U eller G.  

Moment 2, Teoretisk förståelse examinerar målen 1-14. Momentet examineras genom skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet ges betyget U, G eller VG.  

Moment 3, Vetenskaplig utveckling examinerar målen 1-14. Momentet examineras genom uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter. Momentet ges betyget U eller G. 

Kriterier för bedömning av praktiska prov finns fastställda i separata dokument.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga moment , samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3, VG på moment 2, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.

Vad gäller VIL begränsas antalet gånger en student har rätt att delta/ genomgå kursen och examineras på densamma till två (2) gånger. 

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KIs öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.