Kursplan för

Synundersökningsmetodik 2, 7,5 hp

Advanced Optometry 2, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2020.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT20 , HT22 , HT23 , HT24
Kurskod
1OP073
Kursens benämning
Synundersökningsmetodik 2
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Optometri 
Nivå 
G2 - Grundnivå 2 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2020-04-01
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2020

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2.
 
Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna 
1) beskriva och hantera optikerns roll som remitterande praktiker inom hälso- och sjukvården,
2) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av binokulära funktioner samt värdera utfall,                   
3) utföra fullständig synundersökning samt analysera undersökningsresultat i relation till olika optometriska falltyper, inklusive ordinera samt praktiskt tillämpa behandling,
4) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre samt bakre segment,
5) utföra och tolka synfältsscreening (perimetri) samt tolka och värdera bakre segment i förhållande till det normala/ onormala, 
6) utifrån ett globalt hälsoperspektiv kunna förstå och utvärdera förekomst och skillnader i refraktionsutveckling bland individer,
7) resonera kring hållbar utveckling som begrepp, kunskapsområde och som ett integrerat (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) perspektiv på samhällsutveckling och människans samspel med naturen - särskilt i ett optometriskt perspektiv.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna 
8) visa förmåga att söka, samla och värdera information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
9) visa förmåga att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar och,
10) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.
 
Mål 8-10 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande: fullständig synundersökning med fokus på externa patienter, recept/ remisser, ordination, synfält, binokulärseende, screeningmetoder samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL).
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre (3) moment:

Kliniskt arbete, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Moment 1 omfattar VIL, portfolio och formativ bedömning av patientomhändertagande samt case-tenta.

Teoretisk förståelse, 2.5 hp

Betygsskala: VU

Moment 2 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Vetenskaplig utveckling, 2.5 hp

Betygsskala: GU

Moment 3 omfattar uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar (VIL), portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Seminarier och demonstrationer är obligatoriska.

Examination

Kursen examineras på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-7. Momentet examineras genom formativ bedömning av patientomhändertagande i samband med VIL, samt case-examination. Momentet ges betyg U eller G.

Moment 2, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1-10. Momentet examineras genom skriftlig tentamen. Omtentamen kan komma att ske muntligen. Momentet ges betyg U, G eller VG. 

Moment 3, Vetenskaplig utveckling, examinerar målen 1-10. Momentet examineras genom uppgifter i KIs lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter. Momentet ges betyg U eller G.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga moment , samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget VG på hel kurs krävs G på moment 1 och 3, VG på moment 2, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Begränsning av antalet praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.

Vad gäller VIL begränsas antalet gånger en student har rätt att delta/ genomgå kursen och examineras på densamma till två (2) gånger. 

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KIs öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Benjamin, William J.; Borish, Irvin M. Borish's clinical refraction
Scheiman, Mitchell; Wick, Bruce Clinical management of binocular vision : heterophoric, accommodative, and eye movement disorders

Referenslitteratur

Rabbetts, R. B. Clinical Visual Optics
Clinical procedures in primary eye care Elliott, David B.
Grosvenor, Theodore P Primary care optometry
Millodot, Michel Dictionary of optometry and visual science
Evans, Bruce J. W.; Pickwell, David.t Binocular vision anomalies Pickwell's binocular vision anomalies
Foundations of binocular vision [Ljudupptagning] : a clinical perspective Steinman, Scott B.; Steinman, Barbara A.; Garzia, Ralph Philip; Nygaard, Ragnhild
Rutstein, Robert P. Anomalies of binocular vision : diagnosis & management Daum, Kent Michael