Kursplan för

Optometrisk klinik 3, 12 hp

Clinical Optometry 3, 12 credits

Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2022.
Kurskod
1OP082
Kursens benämning
Optometrisk klinik 3
Hp
12 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Optometri 
Nivå 
G2 - Grundnivå 2 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2021-10-13
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2022

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 55 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2 och 45 hp från termin 3 och 4.
 
Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna
 
1) självständigt utföra fullständig synundersökning samt visa på en mycket hög förståelse för lagar och förordningar, analysera och reflektera över undersökningsresultat i relation till olika optometriska falltyper, samt kunna ordinera patientanpassad optometrisk vård
2) analysera och reflektera över metoder för undersökning av binokulära funktioner, arbetskorrektion, synsvaga patienter samt värdera utfall och ordinera behandling/glaslösning             
3) självständigt analysera och reflektera kring struktur och funktion för ögats främre samt bakre segment i relation till olika patologiska tillstånd
4) självständigt analysera och reflektera kring synfältsscreening (perimetri) och fundusundersökning samt kunna se samband mellan struktur och funktion
5) analysera och reflektera kring OCT-mätning samt kunna se samband mellan struktur och funktion
6)  tillämpa och analysera metoder för att utvärdera torra ögon samt rekommendera behandling och återbesöksintervall
7) utifrån ett globalt hälsoperspektiv kunna förklara globala skillnader i förekomst av refraktionsutveckling bland individer
8) resonera kring hållbar utveckling som begrepp, kunskapsområde och som ett integrerat (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) perspektiv på samhällsutveckling och människans samspel med naturen - särskilt i ett optometriskt perspektiv.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna
 
9) visa stor förmåga att söka, samla och värdera information på vetenskaplig nivå samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
10) visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskapsinhämtning för att fortlöpande utveckla sin kompetens inom optometrin, inbegripet kunskap om optometrins vetenskapliga grund
11) visa stor förmåga att tolka vetenskapliga artiklar, kritiskt granska och reflektera över resultatens betydelse samt reflektera över ny vetenskaplig data i relation till tidigare publicerade data
12) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text.
 
Mål 9-12 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

I kursen ingår binokulära avvikelser, meibomografi, refraktionering på synsvaga patienter, tolkning och analys av OCT, synfält, topografi, främe och bakre segment, remisshantering samt VIL. Synundersökning enligt kvalitetsnormen, kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter. Kunskaper om kirurgiska behandlingsformer för korrektion.
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivit i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre moment:

Kliniskt arbete, 5.0 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar VIL, portfolio och formativ bedömning av kliniska färdigheter och patientomhändertagande.


Teoretisk förståelse, 5.5 hp

Betygsskala: VU

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.


Vetenskaplig utveckling, 1.5 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.


Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar (VIL), portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Examination

Kursen examineras på följande sätt:
 
Moment 1, Kliniskt arbete
a) löpande examination av kliniska färdigheter och patientomhändertagande i samband med VIL, ges betyget U eller G
b) obligatorisk portfolio enligt anvisningar
c) obligatoriskt deltagande vid presentation av portfolio
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på examinationsuppgift a) samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.
b) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
 
Momentet ges betyget U, G eller VG. För G krävs G på skriftlig tentamen samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag. För VG krävs VG på skriftlig tentamen samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) inlämningsuppgifter, ges betyget U eller G
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på samtliga inlämningsuppgifter b) samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För G på hel kurs krävs G på samtliga moment 1-3. För VG krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Begränsning av antalet VIL-tillfällen
Vad gäller VIL begränsas antalet gånger en student har rätt att delta/ genomgå kursen och examineras på densamma till två (2) gånger.
 
Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ uppdragsgivarnas förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplanupprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.
 
Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, fårexaminator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antalexaminationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Benjamin, William J.; Borish, Irvin M. Borish's clinical refraction
Scheiman, Mitchell; Wick, Bruce Clinical management of binocular vision : heterophoric, accommodative, and eye movement disorders
Clinical ophthalmology : a systematic approach Kanski, Jack J.; Bowling, Brad; Nischal, Ken K.; Pearson, Andrew

Rekommenderad litteratur

Rabbetts, Ronald B. Clinical visual Optics
Clinical procedures in primary eye care Elliott, David B.
Grosvenor, Theodore P Primary care optometry
Millodot, Michel Dictionary of optometry and visual science
Evans, Bruce J. W.; Pickwell, David.t Binocular vision anomalies Pickwell's binocular vision anomalies
Remington, Lee Ann. Clinical anatomy and physiology of the visual system
Steinman, Scott B.; Steinman, Barbara A.; Garzia, Ralph P. Foundations of binocular vision : a clinical perspective