Refraktionsmetodik 1 och vetenskapsmetodik, 10,5 hp

Ingen särskild behörighet.

Efter kursen ska studenten kunna
1) lista och beskriva olika typer av felsyntheter (ametropier) och rättsynthet (emmetropi), samt förklara/beskriva hur ögat kan ändra brytkraft (ackommodera), samt beskriva/förklara hur ögats sammanlagda brytkraft påverkar bilden på näthinnan
2) utföra synskärpeprovning (visusprövning) och relatera resultatet till de olika felsyntheterna och modulera synskärpetabell
3) tillämpa binokulär refraktionsbestämning i provbåge, inklusive binoseendetester och korscylinder, baserat på objektivt startvärde samt hygienrutiner i undersökningssammanhanget
4) tillämpa instrument för uppmätning av korneal kurvature (keratometer)
5) tillämpa kommunikativa verktyg för att ta reda på, dokumentera och värdera relevant information (anamnesupptagning) som grund för synundersökningens genomförande
6) lista olika typer av glasmaterial, lista och hantera bågmaterial samt beskriva deras egenskaper
7) tillämpa instrument för glasuppmätning (vertometer) för att verifiera enstyrkeglas, samt teoretiskt kunna beräkna avvikelser i relation till PD (pupilldistans) och höjd
8) visa ingående förståelse för aspekter kring sekretess i ett vårdsammanhang, samt kunskap om relevanta författningar i relation till journalförning och etiska aspekter inom vården.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivå anpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna 
9) visa förmåga att urskilja kunskap på vetenskaplig nivå
10) visa insikt om vetenskapliga publikationsformer och om områdets vetenskapliga grund
11) visa förmåga att identifiera och redogöra för relevant information från vetenskaplig litteratur, samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar.
 
Mål 9-11 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Kursen innehåller följande delar: rättsynthet (emmetropi) och felsyntheter (ametropier) inkl. astigmatism, ackommodation, retinal avbildning, synskärpa, synskärpeprövning och uppskattning av felsynthet, keratometri, PD-mätning och binoseendetest, refraktionslära och objektiv refraktionsmetodik (autorefraktor) samt subjektiv binokulär refraktionsmetodik i provbåge (inkl. korscylinder), nivåanpassad anamnesupptagning, journalföring, materiallära (glas och bågar), glasuppmätning med vertometer samt beräkning av optiska avvikelser i relation till PD och höjd, relevanta författningar som t.ex. sekretess, journalförning och etiska aspekter inom vården, hygienrutiner i undersökningssammanhang, samt hållbar utveckling i ett optometrisk vårdperspektiv.
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman introduceras studenterna på ett nivå- och ämnesanpassat sätt till vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar även sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre moment:

Moment 1 omfattar portfolio, verkstadsarbete, kliniskt arbete, genomföra och reflektera kring praktisk undersökningsmetodik samt praktisk prov i refraktionsmetodik och så kallade preliminära tester.

Moment 2 omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Moment 3 omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman och seminarium.

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (i form av t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/kliniska övningar, portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.
 
Seminarier och demonstrationer är obligatoriska.

Kursen examineras på följande sätt:
 
Moment 1, Kliniskt arbete
a) praktisk examination av refraktionsmetodik samt preliminära tester, ges betyget U eller G
b) obligatorisk portfolio enligt anvisningar
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på examinationsuppgift a) samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.
b) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema
 
Momentet ges betyget U, G eller VG. För G krävs G på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag. För VG krävs VG på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) inlämningsuppgifter, ges betyget U eller G
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på samtliga inlämningsuppgifter b), samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För G på hel kurs krävs G på samtliga moment 1-3. För VG krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Begränsning av antalet praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.
 
Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, fårexaminator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antalexaminationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.
 
Kursen kan komma att ges parallellt med kursen Optik 1 (KTH) och bygger på kunskaper inhämtade vid den kursen.
 
Undervisning på engelska kan förekomma.