Kursplan för

Synsvagsteknik, 3 hp

Low Vision, 3 credits
Denna kursplan gäller från och med vårterminen 2025.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT22 , VT25
Kurskod
1OP084
Kursens benämning
Synsvagsteknik
Hp
3 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Optometri 
Nivå 
G2 - Grundnivå 2 
Betygsskala
Väl godkänd, godkänd, underkänd
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CNS
Datum för fastställande
2021-10-13
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2024-09-25
Kursplanen gäller från
Vårterminen 2025

Särskild behörighet

Godkänt resultat på minst 55 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2 och 45 hp från termin 3 och 4.
 
Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna

1) lista och beskriva medicinska orsaker till synnedsättning samt hur olika grader av synnedsättning definieras i ett globalt perspektiv
2) beskriva och tillämpa metoder för mätning av synförmåga
3) beskriva och prova ut olika metoder för förstoring
4) beskriva olika icke-optiska hjälpmedel för synsvaga och hur omgivningen kan anpassas
5) lista och beskriva synfältshjälpmedel och tekniker som kan användas för att optimera fixationsbeteende (eccentic viewing (EV), steady eye strategy (SES), preferred retinal location (PRL)),
6) visa mycket hög kunskap om för ämnesområdet relevanta författningar.

I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna

7) visa stor förmåga att söka, samla och värdera information på vetenskaplig nivå samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
8) visa god förmåga att inom synsvagsoptometri göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
9) visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskapsinhämtning för att fortlöpande utveckla sin kompetens inom optometrin, inbegripet kunskap om optometrins vetenskapliga grund

Mål 7-9 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Innehåll

Kursen innehåller följande delar: definitioner och orsaker till synnedsättning samt för ämnesområdet relevanta författningar, att mäta syn vid synnedsättning, förstoring, filterglas, inte-optiska hjälpmedel, synfältshjälpmedel, eccentric viewing/ steady eye strategy/ preferred retinal location, samt anpassning av omgivningen. Kursen innehåller även lagar och förordningar som reglerar synsvagsteknikområdet på nationell och global nivå.
 
Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivit i ett separat dokument.

Kursen är indelad i följande tre moment:

Kliniskt arbete, 1.5 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar laborationer, seminarier samt studiebesök.

Teoretisk förståelse, 1.0 hp

Betygsskala: VU

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Vetenskaplig utveckling, 0.5 hp

Betygsskala: GU

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.

Arbetsformer

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder) samt inlämningsuppgifter.
 
Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

Examination

Kursen examineras på följande sätt:
 
Moment 1, Kliniskt arbete
a) obligatoriska laborationer
b) obligatoriska seminarier och studiebesök enligt schema
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 2, Teoretisk förståelse
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
b) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema
 
Momentet ges betyget U, G eller VG. För G krävs G på skriftlig tentamen samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag. För VG krävs VG på skriftlig tentamen samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 3, Vetenskaplig utveckling
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) inlämningsuppgifter, ges betyget U eller G
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma
 
Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på samtliga inlämningsuppgifter b) samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För G på hel kurs krävs G på samtliga moment 1-3. För VG krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2.
 
Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet praktiktillfällen
Antalet gånger en student har rätt att delta i VIL och examineras på densamma är inte begränsat. Möjligheten att delta är dock begränsad och erbjuds endast i mån av plats vid kommande kurstillfällen.

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ uppdragsgivarnas förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplanupprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs. Antalet gånger en student har rätt att genomgå aktiviteter och kunskapskontroller enligt den individuella handlingsplanen, är begränsat till två gånger.
 
Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, fårexaminator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antalexaminationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.
 
Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Dickinson, Christine Low vision : principles and practice