Synundersökningsmetodik 3, 9 hp

Godkänt resultat på minst 45 hp från optikerprogrammets termin 1 och 2, samt godkänt resultat på momentet Kliniskt arbete (4 hp) på kursen Synundersökningsmetodik 1 från optikerprogrammets termin 3.
 
Student som underkänts på VIL-tillfälle (verksamhetsintegrerat lärande) till följd av att studenten visat på så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att klient- eller patientsäkerheten eller klienternas/ patienternas/ huvudmännens förtroende för verksamheten/ sjukvården riskerats, är behörig till nytt VIL-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Efter kursen ska studenten kunna

1) utifrån optikerns roll som remitterande praktiker inom hälso- och sjukvården kunna skriva en relevant remiss till rätt instans
2) utföra fullständig synundersökning enligt lagar och förordningar samt analysera och reflektera över undersökningsresultat i relation till olika optometriska falltyper, inklusive att ordinera samt praktiskt tillämpa behandling
3) beskriva, tillämpa och analysera metoder för undersökning av binokulära funktioner samt värdera utfall och ordinera behandling             
4) tillämpa metoder för att undersöka och gradera ögats främre samt bakre segment, samt kunna analysera resultatet i relation till olika patologiska tillstånd
5) utföra, tolka och analysera synfältsscreening (perimetri) och fundusundersökning samt kunna se samband mellan struktur och funktion
6)  beskriva, tillämpa och analysera metoder för att utvärdera torra ögon samt rekommendera behandling
7) utifrån ett globalt hälsoperspektiv kunna förstå och utvärdera förekomst och skillnader i refraktionsutveckling bland individer
8) resonera kring hållbar utveckling som begrepp, kunskapsområde och som ett integrerat (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) perspektiv på samhällsutveckling och människans samspel med naturen - särskilt i ett optometriskt perspektiv
9) lista och beskriva processerna involverade i ljus- och färgperception
10) lista och beskriva processerna involverade i formperception och perception av djup
11) lista och beskriva processerna involverade i rörelse- och temporal perception
12) beskriva och tillämpa metoder för undersökning av kontrastkänslighet samt att kunna tolka resultaten
13) beskriva psykofysiska metoder som används vid undersökning av synfunktionen.
 
I tillägg till ovan ska studenten, i ett nivåanpassat optometri-, vård- och vetenskapsperspektiv, kunna 
14) visa förmåga att söka, samla och värdera information i en problemställning samt kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
15) visa förmåga att självständigt identifiera, skriftligen formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar
16) visa förmåga att skriftligt formulera vetenskaplig text. 
 
Mål 14-16 ska ses i relation till dokumentet "Vetenskaplig strimma Optikerprogrammet".

Kursen innehåller följande delar: färgperception, djupperception, formperception, ljusperception, rörelseperception, temporal perception, kontrastkänslighet samt psykofysiska metoder. Stort fokus läggs också på fullständig synundersökning på externa patienter, recept/ remisser, ordination, synfält, fundus, binokulärseende, screeningmetoder och torra ögon i samband med verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Utöver detta är kursen en del av den vetenskapliga strimman inom programmet. I samband med strimman fortsätter studenterna att på ett nivå- och ämnesanpassat sätt fördjupa sig inom vetenskap, vetenskap och beprövad erfarenhet samt vetenskaplig kommunikation. De utvecklar också sin kunskap och förståelse, sina färdigheter och förmågor, sin värderingsförmåga och sitt vetenskapliga tanke- och förhållningssätt i relation till optometri och ett livslångt lärande. Strimmans kursindelade lärandefokus och genomförande finns beskrivet i ett separat dokument.
 
Kursen är indelad i följande tre moment:

Momentet omfattar VIL, portfolio och formativ bedömning av kliniska färdigheter och patientomhändertagande samt praktiskt prov synundersökning.

Momentet omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll.

Momentet omfattar uppgifter i KI:s lärplattform, vetenskapliga strimman och inlämningsuppgifter.

Kursen omfattar självstudier, demonstrationer, dugga, laborationer, teoretiska genomgångar (t.ex. föreläsningar, seminarier, flipped-classroom, case-metoder), praktiska/ kliniska övningar (VIL), portfolio samt inlämningsuppgifter. Studenterna ges möjlighet till att träna praktiska färdigheter men måste ta stort eget ansvar.

Kursen examineras på följande sätt:

Moment 1, Kliniskt arbete, examinerar målen 1-8
a) löpande examination av kliniska färdigheter och patientomhändertagande i samband med VIL, ges betyget U eller G
b) obligatorisk portfolio enligt anvisningar
c) praktiskt prov av synundersökning, ges betyget U eller G
d) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema 

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på examinationsuppgift a) och c), samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.
 
Moment 2, Teoretisk förståelse, examinerar målen 1-16
a) skriftlig tentamen, ges betyget U, G eller VG
Omtentamen kan komma att ske muntligen.
b) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema 

Momentet ges betyget U, G eller VG. För G krävs G på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag. För VG krävs VG på skriftlig tentamen, samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 3, Vetenskaplig utveckling, examinerar målen 1-16
a) obligatoriska uppgifter i KI:s lärplattform
b) inlämningsuppgifter, ges vardera betyget U eller G
c) obligatoriska seminarier och demonstrationer enligt schema, en del av programmets vetenskapliga strimma

Momentet ges betyget U eller G. För G krävs G på samtliga inlämningsuppgifter b), samt fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För G krävs G på samtliga moment. För VG krävs G på moment 1 och 3, samt VG på moment 2.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Begränsning av antalet praktiska prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.

Vad gäller VIL begränsas antalet gånger en student har rätt att delta/ genomgå kursen och examineras på densamma till två (2) gånger. 

Riktlinjer vid avbrytande av VIL-tillfälle
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VIL-tillfälle om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När VIL avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VIL-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VIL-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.