Introduktion till kognitiv neurovetenskap, 15 hp

Kursens mål är att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper i ämnet kognitiv neurovetenskap och ett vetenskapligt förhållningssätt.
 
Studenten ska efter avslutad kurs kunna

• redogöra för teorier och begrepp som är centrala inom det kognitiva neurovetenskapliga ämnesområdet,
• redogöra för hjärnans organisation och funktion,
• redogöra för konsekvenser av hjärnskador,
• redovisa och tillämpa grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och vetenskapligt skrivande som tillämpas inom neurovetenskap.

Kursen ger grundläggande kunskap om hur hjärnan bearbetar information från omvärlden, genom att förmedla grunderna i nervsystemets uppbyggnad, neuroanatomi, metoder för hjärnavbildning, och kognitiva funktioner (exempelvis, perception och uppmärksamhet, minne, språk, medvetande, exekutiva funktioner) och knyta det till hur komplexa kognitiva funktioner uppstår i samspel mellan hjärnans många olika delar. Teorier och forskning kommer att presenteras i relation till vardagliga fenomen vilket möjliggör för studenten att sätta in kunskapen i ett praktiskt sammanhang.

Momentet ger en introduktion till människans hjärnanatomi och olika metoder som används för att mäta hjärnstruktur och hjärnaktivitet. Vidare ligger fokus på hjärnans hantering av inkommande och utgående information: hur våra sinnen får information om världen omkring oss och händelser i den egna kroppen samt hjärnans styrning av riktad rörelse ingår. Neurovetenskaplig forskning om hur perceptuell information tolkas och används ska analyseras och diskuteras.

Momentet fokuserar på hur högre kognitiva funktioner bidrar till beteendeflexibilitet. Teorier kring språk, inlärning och olika minnesprocesser ingår, samt exekutiva kontrollfunktioner, medvetandet, och styrning av komplexa uppgifter genom arbetsminnesfunktioner. Teorier kring den neurologiska basen för uppmärksamhet behandlas. Momentet avslutas med en introduktion av neurovetenskapliga modeller av emotionell reglering och belöningssystemet.

Under momentet arbetar studenterna i smågrupper på ett projekt där de fördjupar sig inom ett forskningsfält eller forskningsproblem. Projektet ska behandla en begränsad frågeställning; något som diskuterats ytligt på föreläsningarna, något i kurslitteraturen som inte tagits upp på kursen, eller annat ämne inom kognitiv neurovetenskap. Studenterna ska ge en överblick över ämnet som gruppen har valt, och sedan mer detaljerat presentera ett specifikt experiment/en specifik forskningsartikel inom kognitiv neurovetenskap. Arbetet ska sammanställas i form av en plansch och presenteras för lärare och kurskamrater.

Undervisningen sker via lärplattform med lärarledda föreläsningar och seminarier som följs upp med gemensamma diskussioner och frågestunder. Obligatoriska undervisningstillfällen förekommer kontinuerligt på hela kursen. Vid seminarierna delas studenterna upp i mindre grupper. Kursen förutsätter självständig inläsning av angiven kurslitteratur enligt läsanvisningar i schemat och aktivt deltagande i undervisningen. I kursen ingår även vissa obligatoriska skriftliga uppgifter och diskussionsseminarier med syfte att hjälpa studenter att uppnå kursens mål.

Moment 1, Neuroanatomi, sensoriska och motoriska system, examineras på följande sätt:
a) skriftlig tentamen vid slutet av moment 1, ges betyget U eller G
b) aktivt deltagande på seminarium (obligatorisk närvaro), ges betyget U eller G
 
Moment 2, Högre kognitiva funktioner, examineras på följande sätt:
a) skriftlig tentamen vid slutet av moment 2, ges betyget U eller G
b) aktivt deltagande på seminarium (obligatorisk närvaro), ges betyget U eller G

Moment 3, Fördjupningsarbete, examineras på följande sätt:
a) skriftlig inlämning av plansch vid slutet av moment 3, ges betyget U eller G
b) aktivt deltagande vid presentation av planschen (obligatorisk närvaro), ges betyget U eller G

Betyg på hel kurs
På kursen ges betyget U eller G
För betyget G på hel kurs krävs G på kursens samtliga tre moment. 

Frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet examinationstillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsinslag, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid ny kursplan.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda för utbildning vid Karolinska Institutet.