Sjukdomslära, 8 hp

Endast grundläggande behörighet.
Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A14). Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16).

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• beskriva några globala folkhälsoproblem
• redogöra för prevention och bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till sjukdomar utifrån vetenskaplig grund
• beskriva basala sjukliga förändringar och hur de påverkar kroppens funktion, dvs. patofysiologi, vid vanligt förekommande akuta och kroniska sjukdomar samt symtombilden för respektive sjukdom
• utifrån sjukdomsbilden ge exempel på diagnostiska metoder och behandlingar utifrån evidens
• redogöra för laboratorieanalyser som kan relateras till kommande yrkesverksamhet

Kursen inleds med ett globalt hälsoperspektiv där studenterna ges möjlighet att diskutera globala hälsofrågor. Utifrån vetenskaplig grund studeras patologiska tillstånd där tonvikten kommer att ligga vid sjukdomar som kan diagnostiseras vid radiologisk klinik. Utgångspunkten är patologiska tillstånd hos den vuxna individen och tillstånd som har betydelse för omhändertagandet av patienten i samband med radiologisk undersökning.

Kursen inleds med ett globalt hälsoperspektiv där studenterna ges möjlighet att diskutera globala hälsofrågor. Utifrån vetenskaplig grund studeras patologiska tillstånd där tonvikten kommer att ligga vid sjukdomar som kan diagnostiseras vid radiologisk klinik. Utgångspunkten är patologiska tillstånd hos den vuxna individen och tillstånd som har betydelse för omhändertagandet av patienten i samband med radiologisk undersökning. Kursen indelas därför i följande moment:

Målet med momentet är att studenterna skall kunna beskriva globala hälsoproblem och sociokulturella faktorer som påverkar människors livsvillkor.

Under momentet studeras cellskada, celldöd, inflammation och läkning för att studenterna skall kunna beskriva basala sjukliga förändringar och hur dessa påverkar kroppens funktion.

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för prevention och bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder och laboratorieanalyser utifrån sjukdomsbild. Exempel på sjukdomar som studeras är såväl artär som ven sjukdomar och avseende hjärtat hjärtinfarkt och förändringar i hjärtat

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för prevention och bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till infektionssjukdomar, obstruktiva lungsjukdomar och tumörer i lungorna. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder och laboratorieanalyser utifrån sjukdomsbild.

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till degenerativa förändringar, MS, infarkter, blödningar och tumörer. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder och laboratorieanalyser utifrån sjukdomsbild.

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till sjukdomar i urinvägarna. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder och laboratorieanalyser utifrån sjukdomsbild.

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till sjukdomar i lever, gallvägar, bukspottkörtel samt tjock- och tunntarm. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder och laboratorieanalyser utifrån sjukdomsbild

Studenterna skall i detta moment kunna redogöra för bakomliggande orsaker dvs. etiologi, och uppkomstmekanismer till sjukdomar och trauma i rörelseorganen såsom frakturer och degenerativa förändringar och tumörer. Studenten skall också kunna ge exempel på diagnostiska metoder utifrån sjukdomsbild.

Kursen kommer att utnyttja den pedagogiska metoden sk Flippat classrum, där studenten utifrån instruktioner förbereder sig inför föreläsningar och seminarier som är inom kursen.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Kursen examineras genom skriftlig individuell tentamen. För godkänt resultat på kursen krävs godkänt resultat på alla ingående moment..

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Till kursen erbjuds tre tillfällen. Ett inom kursen, ett tillfälle vid nästkommande omtentamen. Det tredje tillfället erbjuds innan kommande terminsstart eller i nära anslutning till detta. I vissa fall krävs att studenten lämnar in dispensansökan innan han/hon fått resultatet på sin senaste genomförda tentamen. Ytterligare tre tillfällen ges enligt samma upplägg i samband med att kursen ges nästa gång.

Om studenten genomfört sex underkända tentamina ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Studenten har möjlighet att examineras enligt tidigare kursplan inom ett år efter det datum efter beslut tagits att kursen läggs ner eller genomgår större förändringar.

Utvärdering av kursen kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för Utbildning vid Karolinska Institutet.