Den sjuka människan 1 - basvetenskaplig grund, 13,5 hp

Alla högskolepoäng från termin 1. Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål
Kursens lärandemål, som bygger på uppnådda mål från kurserna ”Den friska människan 1, 2 och 3”, avgränsas till de basvetenskapliga ämnena patologi, mikrobiologi och farmakologi.

Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet. Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (till exempel känna till, identifiera), S2) sammansatt (till exempel redogöra för, beskriva), S3) relaterad (till exempel analysera, relatera), och S4) utvidgad (till exempel teoretisera, analysera). Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt.

Kunskap och förståelse

Systemet människan, i balans
Studenten ska kunna:
• viktiga smittämnens (virus och bakterier) uppbyggnad, basala sjukdomsalstrande mekanismer och klassifikationssystem (S2).
• hur immunsystemet skyddar individen mot dessa sjukdomsalstrande mekanismer (S2).
• cellers reaktioner på skadliga agens såväl som cellens adaptation till dessa (S3).
• grundprinciper för hur läkemedel utövar sina effekter (S1-S2).

Systemet människan, i obalans
Studenten ska:
• vid vanliga och/eller viktiga sjukdomar, kunna förklara både sjukdomsorsaker och sjukdomars patofysiologiska förlopp på olika nivåer, relationen till morfologiska förändringar, samt konsekvenserna av sjukdomarna liksom även känna till relevant nomenklatur och också ha motsvarande kännedom om vissa mindre vanliga sjukdomar (S1-S3).
• känna till utredning och cell-och vävnadsbaserad diagnostik vid vanliga och/eller viktiga sjukdomar (S1).
• kunna redogöra för patologiska förändringar (S3-S4).
• kunna redogöra för sjukdomsorsaker vid både vanliga och mindre vanliga livshotande såväl som botbara sjukdomar och också känna till dessa sjukdomars förlopp, symtombild och prognos (S2-3).
• kunna redovisa principer för anti-inflammatoriska läkemedels verkningsmekanismer (S3).

Människan i samspel
Studenten ska:
• känna till grunderna i sjukvårdens organisation (S1).
• känna till lagar som styr handhavandet av den döda kroppen och känna till hur och på vilka grunder en klinisk obduktion utförs (S1).
• kunna redogöra för vissa miljöfaktorers betydelse för hälsan (S2).

Färdigheter

Direkt kontakt
Studenten ska kunna:
• redovisa grunderna för professionellt patientbemötande (M2) .
• följa grundläggande hygienprinciper (M3).

Indirekt kontakt
Studenten ska kunna:
• förstå basal farmakologisk terminologi (S1).
• redogöra för patofysiologisk terminologi (S2).
• känna till olika provtagningstekniker och vävnadsanalyser inom patologi/cytologi (S1).
• bedöma risker med läkemedelsbehandling (M2).
• förstå innebörden av ett PAD-svar (S2).

I samspel
Studenten ska:
• kunna både inhämta och tolka läkemedelsinformation (M3).

Förhållningssätt

Kunskap och attityd
Studenten ska:
• känna till grundläggande etiska principer (S1).
• dels vara klar över sina egna värderingar och attityder, dels förstå hur dessa värderingar och attityder påverkar beteendet i mötet med patienter, lärare och sjukvårdspersonal (S1).

Beteende och värderingsförmåga
Studenten ska:
• visa respekt för den döda kroppen (M3).
• kritiskt kunna granska vetenskapliga artiklar avseende diagnostik och patogenes (S3).
• kunna administrera sin egen lärandeportfölj (M2).

Kursen ges i samverkan mellan de basvetenskapliga, grundläggande ämnena patologi, mikrobiologi och farmakologi samt allmänmedicin och innehållet i kursen samordnas med de föregående basvetenskapliga kurserna samt med den efterföljande kursen ”Den sjuka människan 2”. Kursen startar med en halv dags introduktion som ges i samverkan mellan lärare från alla ämnesområden som ingår i temat ”Den sjuka människan”.

Kursen avgränsas till det som grundlägger förståelsen av klinisk medicin. Speciellt ett område med gemensamma aktiviteter för ämnena mikrobiologi, patologi och farmakologi utgörs av sjukdomstillstånd där inflammatoriska mekanismer ingår i patogenesen och utgör viktiga ”targets” för behandling. Undervisningen kan involvera de kliniskt diagnostiska och de kliniskt utredande specialiteterna.

Kursen bygger på uppnådda lärandemål avseende anatomi, histologi, cellbiologi, fysiologi och biokemi. Kursen inleds med allmän cellpatologi och basal mikrobiologi samt ett integrerat block som behandlar inflammations-och immunpatologi, allmän tumörpatologi samt cirkulation på såväl molekylär, cellulär och vävnadsnivå, inflammation orsakad av mikroorganismer samt principer för behandling med antiinflammatoriska läkemedel. Därmed grundläggs studentens förståelse för sjukdomars uppkomst, förlopp och konsekvenser. Denna del av kursen relaterar särskilt till specifika lärandemål avseende inflammation, arterioskleros och tumörer. I kursen ingår också immun- och inflammationsfarmakologi. Senare delen av kursen har klinisk anknytning och fokuserar på organspecifik patologi. Orsaker till inflammatoriska, neoplastiska och degenerativa sjukdomstillstånd beskrivs på olika nivåer, innefattande molekylära mekanismer, förändringar på cell- och vävnadsnivå samt hur dessa förändringar avspeglas och kan diagnostiseras på organ och organismnivå.

Kursen syftar till att öka studentens förståelse av sjukdomars uppkomst, förlopp och kliniskt funktionella betydelse samt hur sjukdomar kan diagnostiseras och i vissa fall förebyggas/behandlas. Detta innefattar förmåga att beskriva och bedöma de vanligaste makroskopiska och mikroskopiska organförändringarna vid olika sjukdomstillstånd och sammanfoga dessa med kliniska data till en meningsfull bild av ett sjukdomsförlopp. Momentet relaterar särskilt till specifika inlärningsmål avseende inflammation samt neoplastiska och pre-neoplastiska tillstånd.

Professionell utveckling (PU)
Professionell utveckling ingår, i begränsad omfattning i samband med undervisningen i patologi. Specifika lärandemål för studenten är att kunna de etiska principerna beträffande handhavandet av den döda patienten, och känna till lagstiftningen.

PV
Fördjupad konsultationsträning, ’patientens del’ (videoinspelat samtal med återföring) och introduktion av rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus.

Vetenskaplig utveckling (Vet U)
Vetenskaplig utveckling ingår i kursen. Specifika lärandemål för studenten är att kritiskt kunna värdera nya rön avseende infektions-och sjukdomsmekanismer och dessa mekanismers relevans för diagnos och terapi och att kritiskt kunna granska information från läkemedelsindustrin.

Kursen baseras huvudsakligen på föreläsningar, gruppundervisning, integrerande seminarier samt verksamhetsförlagd undervisning. Avsnittet inflammatoriska tillstånd integreras över ämnesområdena och ges som ett gemensamt block.

De pedagogiska arbetsformerna är studentaktiverande. Föreläsningar som är introducerande och orienterande samt integrerande seminarier, vilka illustrerar huvuddelen av kursens innehåll. Studenten ska förbereda seminarierna. I de fallbaserade seminarierna diskuteras funktionsstörningar utifrån den makro- och mikroskopiska bilden. Studenten kan också hämta stöd från synopsis för föreläsningarna, från material till seminarierna, från förlagor till laborationsrapporterna, samt från det personliga arkivet.

Den slutliga examination innehåller två delar, dels en skriftlig tentamen , dels en lärandeportfölj, bestående av dokumentation av genomgångna integrerande seminarier, och en skriftlig reflektion. Den skriftliga delen prövar kunskap, förståelse, färdighet och förhållningssätt i enlighet med lärandemålen. Under kursen erbjuds en frivillig dugga omfattande den integrerade inflammation/immunologi-delen av moment 1. Godkänt resultat på dugganinnebär att motsvarande del av den avslutande skriftliga tentamen ej behöver göras.

För godkänd kurs (Moment 1) gäller obligatorisk närvaro vid seminarier, gruppövningar, laborationer och verksamhetsförlagt undervisning på vårdcentral samt godkända laborationsredogörelser. Frånvaro kan kompenseras med ersättningsuppgifter respektive restlaboration, efter diskussion med kursledningen.

Begränsning av prov- och praktiktillfällen
Antalet examinations- och praktiktillfällen följer Karolinska Institutets lokala riktlinjer, vilket innebär att antalet examinationstillfällen är begränsade till 6, medan kursmoment som regel endast kan repeteras en gång.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärderingar genomförs med hjälp av enkät.

Examination
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.

I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Behörighet
Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts.