En jämförelse av hälso- och sjukvårdssystem, 3 hp

Alla högskolepoäng från termin 1–9, kursen Klinisk medicin - inriktning reproduktion och utveckling, samt att studenten är registrerad på kursen Hälsa i samhälle och miljö.

Syfte
Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig fördjupad förståelse för hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och organisation i minst två olika länder.
 
Lärandemål
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4) *.

Kunskap och förståelse
Studenten ska kunna
• beskriva de mest betydande folkhälsoproblemen  i Sverige och minst ett land till och kunna redogöra för skillnader mellan dessa (S2)
• relatera de valda sjukvårdssystemen till en global kontext avseende styrning och finansiering (S2)
• kritiskt granska och diskutera sjukvårdssystem utifrån ett jämlikhets- och folkhälsoperspektiv (S2)
• diskutera och kontrastera skillnader i insatser ur ett systemperspektiv (S2)
 
Förhållningssätt
Studenten ska kunna
• uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling (PU)
 

Under kursen väljer studenten att fördjupa sig I någon del av hälso- och sjukvårdens områden med en jämförelse mellan svenska förhållanden och I ett annat land. Det finns ingen fast definition av vad som utgör ett hälso- och sjukvårdssystem och det varierar mellan länder. Relevanta aspekter kan dock vara hälso- och sjukvårdens styrning, organisation och finansiering samt politisk, historisk och kulturell kontext och dess påverkan på befolkningens hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Andra aspekter som studenten kan ta i beaktande är teknologisk och demografisk utveckling samt epidemiologi av riskfaktorer.
 
Kursens specifika innehåll läggs upp utifrån det valda valda landet genom ett handledarlett seminarium i början av kursen då studenten presenterar en kort projektplan för fördjupningsarbetet. Kunskapsinhämtning sker främst genom självstudier, gemensamma webbseminarier och om relevant studiebesök. En del av kursen kan förläggas med fältstudier I ett annat land.
 
Kursen ges som distanskurs och kräver tillgång till dator för gemensamma seminarier. Undervisning på engelska kan förekomma. Undervisning kvällstid förekommer.

• Workshop (via web)
• Projektarbete
• Självstudier, reflektion och inläsning

Obligatorier:
Kursintroduktion via webb.
Webbseminarier det egna och medstudenters arbeten kritiskt granskas och diskuteras.

Examination:
Skriftlig examination i form av redovisning av fördjupningsarbete.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

För kurs som upphört eller genomgått större förändring ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursen ansluter till och fördjupar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom läkarprogrammet och är definierad som temanära.

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.
 
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen.

* Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).
 
Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.