Psykoterapeutisk klinik 3, 11 hp

Godkänt på föregående läsårs samtliga kurser krävs för att vara behörig till denna kurs.

Student som underkänts i VFU (verksamhetsförlagd utbildning) eller motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Kursen syftar till att kunna göra diagnostiska överväganden och att kliniskt tillämpa kognitiv beteendeterapi med patienter som uppvisar problematik där psykotiska syndrom med eller utan affektiva symptom, utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser eller svårare personlighetssyndrom är aktuella. I det ingår att diagnostiskt kartlägga, inhämta information om, samt bedöma behovet av och möjlighet att tillgodogöra sig behandling med kognitiv beteendeterapi vid komplex problematik.
 
I kursen ska också kunskaper från andra kurser på programmet integreras och tillämpas praktiskt. Syftet är att utveckla terapeutfärdigheter genom att granska, reflektera kring, samt följa den egna utvecklingen som terapeut. Detta inbegriper även att utveckla färdigheter att hantera egen stress och känslomässig påfrestning som kan uppstå i rollen som psykoterapeut. Särskild tonvikt läggs vid färdigheter som krävs i relation till patienter med komplex problematik och samsjuklighet.
 
Kunskap och förståelse
Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• kritiskt reflektera kring kognitiva och beteendeterapeutiska behandlingsprinciper och evidensbaserade metoder som är tillämpliga vid de aktuella tillstånden,
• kritiskt reflektera kring faktorer som bör vägleda val av behandlingsmål i samband med de för patienterna aktuella tillstånden,
• reflektera kring bakgrunden till patientens upplevelser och perspektiv, samt hur dessa uttrycks i den psykoterapeutiska processen, samt
• kritiskt granska och reflektera kring metoder för att kontinuerligt uppmärksamma och beskriva kvaliteten i det egna terapeutiska beteendet och sin professionella roll, i relation till effekter på patienten i terapisituationen.

Färdigheter och förmågor
Efter godkänd kurs ska studenten visa förmåga att

• göra diagnostiska iakttagelser med hänsyn till eventuell samsjuklighet och utifrån dessa formulera behandlingsmål,
• vid genomförande av behandling visa kännedom om sjukdomsförlopp och effekter av farmakologisk behandling,
• adekvat dokumentera sitt behandlingsarbete i form av journalanteckningar, inspelning av sessioner, sessionsrapporter och behandlingsrapporter,
• inhämta adekvat information om patientens problembild, sammanställa den och återkoppla kartläggningen på ett för patienterna anpassat sätt som grund för förslag på åtgärder,
• genomföra beteendeanalys och/ eller fallkonceptualisering, formulera arbetshypoteser och utifrån det arbetet planera behandlingsinterventioner i samarbete med patienten,
• sträva efter funktionell allians med patienterna och kontinuerligt uppmärksamma och bedöma patienternas motivation inför behandling och förändringar i alliansen,
• följa behandlingsplanen, kritiskt analysera utfallet samt revidera den vid behov, i syfte att bättre nå behandlingsmålen,
• samarbeta, formulera relevanta frågor och föra dialog med psykoterapihandledare, kollegor och medstudenter samt på ett strukturerat sätt presentera relevant kliniskt material och problemställningar,
• ta till sig information och återkoppling på patientarbetet från handledaren samt följa handledarens råd,
• kontinuerligt uppmärksamma, beskriva och reflektera över kvaliteten i det egna terapeutiska beteendet och den professionella rollen,
• kritiskt granska och reflektera över eget terapeutbeteende, samt vidta åtgärder för att möta ett identifierat utvecklingsbehov,
• reflektera över den egna upplevelsen av tillämpningen av psykoterapeutiska interventioner utifrån såväl psykoterapeut- som patientroll, samt
• reflektera kring forskning och teorier kring psykoterapeuters yrkesutveckling och yrkesspecifika risker och problem.

Värderingar och förhållningssätt
Efter godkänd kurs ska studenten visa förmåga att

• förhålla sig professionellt gentemot patienter och deras närstående,
• inse betydelsen av den egna aktiviteten för kunskapsgenereringen i samband med handledning,
• reflektera över lagstiftningens konsekvenser för det kliniska arbetet, samt hur behandlingen ska genomföras med hänsyn till institutionella regler och förutsättningar,
• reflektera över aktuella problemställningar relaterade till vårdens genomförande, samt
• iaktta och analysera mångfaldsaspekters betydelse vid bedömning och reflektera över egna värderingar som kan påverka eget yrkesutövande, inklusive vad det innebär att inte diskriminera någon p.g.a. av dennes könstillhörighet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionsvariation.

Kursen ska ge fördjupad kunskap om och integrerade färdigheter i att tillämpa evidensbaserade, kognitiva och beteendeterapeutiska behandlingsprocedurer vid problematik där psykotiska syndrom med eller utan affektiva symptom, utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser eller svårare personlighetssyndrom föreligger.

Kursen är indelad i följande tre (3) moment:

I momentet ska studenterna samla in adekvat information vid ovanstående komplexa tillstånd, vilket inkluderar att ta del av tidigare journaler och utredningar och utifrån det göra diagnostiska överväganden samt psykoterapibedömningar. I det ingår att när så är befogat göra diagnostiska intervjuer.

Tonvikt ligger på val av behandlingsmål och interventioner, samt att värdera och ta ställning till lämpliga evidensbaserade behandlingar vid de för kursen aktuella tillstånden. Särskild tonvikt läggs på faktorer såsom struktur och alliansskapande strategier vid tillämpning av kognitiv beteendeterapi vid komplex problematik. Vikt läggs också vid att på ett fördjupat sätt arbeta med beteendeanalys och/eller fallkonceptualisering vid samsjuklighet och att löpande utvärdera och revidera denna i syfte att nå behandlingsmålen. De organisatoriska, juridiska och institutionella förutsättningarna för psykoterapihandledningen uppmärksammas och analyseras.

Momentet berör terapeutfärdigheter och hur dessa kan identifieras och utvecklas utifrån den enskilda studentens behov. Fokus ligger på att utveckla förmågan att reflektera över egna reaktioner och beteenden i relation till patientarbetet, det psykoterapeutiska arbetssättet samt utvecklingen av den professionella rollen som psykoterapeut. I momentet ska studenten formulera individuella utvecklingsmål och aktivt arbeta med interventioner för att uppnå dessa.

Undervisningen bygger på studentaktivt lärande och sker i form av handledning i grupp, VFU, reflektionsgrupper och mentorssamtal, föreläsningar, seminarier m.m. 
Deltagande i handledning i grupp, VFU, reflektionsgrupper, seminarier och mentorssamtal är obligatoriskt och förutsätter en aktiv medverkan och eget ansvarstagande från studenten.

Moment 1, Psykiatrisk diagnostik och inriktningsspecifik bedömning och moment 2, Kognitiv beteendeterapi under handledning
Undervisningen sker främst i form av VFU på studenternas praktikplacering och psykoterapihandledning i grupp om 3-4 studenter. De psykiatriska bedömningar och den psykoterapi som bedrivs av studenterna under handledning dokumenteras genom inspelade psykoterapisessioner, skriftliga sessionsrapporter, journalanteckningar, beteendeanalyser och fallkonceptualiseringar samt behandlingsrapporter. I psykoterapihandledningen ges möjlighet till reflektion, diskussion och analys av patientarbetet med avseende på såväl diagnostiska ställningstaganden som psykoterapeutiska. Studenterna förutsätts aktivt bidra med reflektioner och frågeställningar kring eget och andra gruppmedlemmars patientmaterial, samt övar färdigheter och interventioner genom gestaltande rollspel och pedagogiska presentationer. I samarbete med psykoterapihandledaren söker och presenterar studenten relevant litteratur och vetenskapligt förankrad kunskap kopplat till problemställningarna för de aktuella patienterna.
 
Moment 3, Självupplevd erfarenhet och kliniska färdigheter
Momentet består av seminarium, individuella mentorsamtal och mentorsledda reflektionsgrupper. Olika pedagogiska metoder för att beröra aspekter som benämns terapeutfärdigheter respektive terapeutroll tillämpas. Studenten ska utveckla egen erfarenhet av terapeutiska tekniker inom kognitiv beteendeterapi samt få metoder för självreflektion, analys och kritisk granskning av utvecklingen av sin egen terapeutroll. De två huvudsakliga arbetsformerna för detta är:

• Individuella mentorssamtal
  Samtalen syftar till att formulera och följa upp individuella mål med utbildningen, egen prioritering och tidsplan för dessa, samt vidmakthållande av terapeutisk kompetens. En skriftlig utvecklings- och vidmakthållandeplan för studenten, som inkluderar procedur för att självregistrera och förbättra variabler i den professionella rollen, ska göras och lämnas till mentorn.
   
• Reflektionsgrupp
  ​I reflektionsgruppen får studenten egen erfarenhet av terapeutisk teknik (upplevelsebaserat) vilket sker i interaktion med övriga deltagare i gruppen samt med en reflektionsgruppsledare. I denna del tillämpas olika pedagogiska metoder för att beröra aspekter av terapeutfärdigheter samt att observera, analysera och kritiskt reflektera kring utvecklingen av den egna rollen som psykoterapeut. Studenten ska genom tillämpning av terapeutiska tekniker inom kognitiv beteendeterapi på sig själv, utveckla sin egen terapeutroll. Studenten ska även mellan undervisningstillfällena arbeta med hemuppgifter.

Moment 1, Psykiatrisk diagnostik och inriktningsspecifik bedömning, examineras genom att psykoterapihandledaren följer hur studenten genomför bedömningsprocessens olika delar. Där ingår att genomföra diagnostiska intervjuer, göra diagnostiska ställningstaganden och bedömningar av de aktuella patienternas möjligheter att tillgodogöra sig kognitiv beteendeterapi. 
 
Moment 2, Kognitiv beteendeterapi under handledning, examineras genom att studenten under handledning gör funktionella analyser och/ eller kognitiv konceptualisering av centrala problembeteenden och sammanställer dessa skriftligt. Sammanställningen ska godkännas av handledaren i samband med att behandlingen startar. En behandlingsrapport där behandlingsprocessen för respektive patient i sin helhet sammanfattas och utvärderas är ett krav för godkänt och görs för varje avslutad behandling.
 
För moment 1 och 2 sker examinationen även inom ramen för psykoterapihandledningen genom kontinuerlig bedömning av studentens kompetens så som den kommer till uttryck i patientarbetet. Underlag för bedömning är inspelade terapisessioner, skriftliga sessions- och behandlingsrapporter samt journalanteckningar som ska presenteras i samband med varje session. Aktivt deltagande i diskussioner och i rollspel som gestaltar relevanta terapeutfärdigheter krävs och utgör underlag för bedömning.

Moment 3, Självupplevd erfarenhet och kliniska färdigheter, examineras genom att studenten utarbetar och lämnar in en utvecklingsplan i samband med mentorssamtal. Närvaro vid reflektionsgruppsträffar och mentorssamtal är obligatoriska.

För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.
Samtliga examinationsuppgifter ges betyget U eller G.
På respektive moment ges något av betygen U eller G. 
För betyget G på ett moment, krävs G på samtliga examinationsuppgifter och fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U eller G. För betyget G på hel kurs krävs G på alla moment 1, 2 och 3.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet examinationstillfällen
Vad gäller VFU begränsas antalet gånger en student har rätt att delta/ genomgå kursen och examineras på densamma till två (2) gånger.

Riktlinjer vid avbrytande av VFU
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students VFU om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Kursutvärdering sker enligt KIs lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KIs öppna kurswebb.

Inriktningsspecifika kurser ges under förutsättning att antalet antagna studenter på kursen är minst hälften av antalet tillgängliga studieplatser per inriktning.