Suicidprevention - teori och praktik, 22,5 hp
Suicide prevention - theory and practice, 22,5 credits- Kurskod
- 2QA043
- Kursens benämning
- Suicidprevention - teori och praktik
- Hp
- 22,5 hp
- Utbildningsform
- Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
- Huvudområde
- Folkhälsovetenskap
- Nivå
- AV - Avancerad nivå
- Betygsskala
- Godkänd, underkänd
- Kursansvarig institution
- Institutionen för global folkhälsa
- Beslutande organ
- Styrelsen för utbildning
- Datum för fastställande
- 2009-03-18
- Reviderad av
- Styrelsen för utbildning
- Senast reviderad
- 2016-06-30
- Kursplanen gäller från
- Höstterminen 2011
Särskild behörighet
Minst 120 högskolepoäng inom vilka det ska ingå en läkarexamen, sjuksköterskeexamen, psykologexamen, socionomexamen eller annan examen med inriktning på psykisk hälsa och socialt arbete. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A (med lägst betyget Godkänd).
Mål
Efter avslutad kurs ska studenterna:
- ha stärkt sin förmåga att som lärare, handledare eller ledare av retrospektiva genomgångar stödja de suicidpreventiva perspektiven på den egna arbetsplatsen.
- förstå komplexiteten i orsaksbakgrunden till att en människa blir suicidal och kunna reflektera över den egna professionella hållningens betydelse för den självmordsnära patientens eller klientens utveckling på kort och lång sikt.
Innehåll
Kursen ger en bred orientering i neurobiologiska, psykologiska, sociologiska, epidemiologiska och filosofiska förståelseperspektiv på självmord och självmordsförebyggande arbete. I seminariegrupper ges tillfälle att reflektera över relevanta kliniska erfarenheter. Utbildningen avslutas under med ett självmordspreventivt utvecklingsprojekt som genomförs vid den egna arbetsplatsen. Projektet rapporteras i en uppsats motsvarande 7,5 högskolepoäng.
Vetenskapliga perspektiv i suicidologin, 7,5 hp
(Scientific perspectives on suicide)
I momentet presenteras aktuell medicinsk, socialvetenskaplig och humanistisk forskning om självmordsnärhet och självmord samt anhörigperspektiv. Utvärderade suicidpreventiva program, inklusive psykoterapeutiska och farmakologiska behandlingsmetoder, presenteras i föreläsningar. Examinationen består av två skriftliga litterurreferat, varav en skall ha anknytning till studentens projektarbete (moment 3). Muntlig examination av kunskapsstoffet sker i form av aktivt deltagande i mindre seminariegrupper.
Klinisk förankring och reflektion, 7,5 hp
(Clinical anchoring and reflection)
I seminariegrupper ventileras kliniska erfarenheter av självmordsnära patienter eller klienter, praktiska och kliniska implikationer av innehållet i föreläsningarna samt ämnen och frågeställningar för kursdeltagarnas metodutvecklingsprojekt. Deltagarna tränar här i rollspel att leda retrospektiva genomgångar ("psykologiska autopsier") efter ett självmord eller självmordsförsök vid den egna kliniken eller arbetsplatsen.
Suicidpreventivt metodutvecklingsprojekt, 7,5 hp
(Suicide-preventive development project)
Deltagarna genomför under kursens tre terminer under handledning av medarbetare vid NASP ett metodutvecklingsprojekt vid den egna kliniken eller arbetsplatsen. Projektet rapporteras i en uppsats. Exempel på uppsatsämnen från tidigare omgångar av utbildningen: lokala riktlinjer för bemötande av självmordsnära patienter; lokal inventering av självordsrelaterade problem i en viss befolkningsgrupp, t ex skolungdomar; förberedande studie, t ex inför etisk prövning av en mer omfattande preventions- eller forskningsuppgift.
Vetenskapliga perspektiv i suicidologin, 7.5 hp
Klinisk förankring och reflektion, 7.5 hp
Suicidpreventivt metodutvecklingsprojekt, 7.5 hp
Arbetsformer
Föreläsningar, seminarieundervisning, rollspelsövningar, handledning av utvecklingsprojektet och uppsatsarbetet enskilt eller i grupp.
För att underlätta deltagande av personer som arbetar utanför Stockholmsområdet, koncentreras undervisningen till två hela dagar varje månad.
Examination
Närvaro vid föreläsningar och aktivt deltagande i seminarieundervisning är obligatoriskt. Frånvaro som överstiger 10% av ett visst kursmoment kan efter överenskommelse med kursledningen kompenseras med extra skriftliga inlämningsuppgifter.
Minst två skriftliga litteraturreferat skall göras i anslutning till seminarieundervisningen. Dessa uppgifter kan senare ingå (i omarbetad form, om så krävs) i uppsatsen.
Det suicidpreventiva metodutvecklingsprojektet redovisas i en skriftlig rapport (uppsats).
Övergångsbestämmelser
Kursen är nedlagd och gavs för sista gången VT10. Examination enligt denna kursplan ges sista gången VT17 för studenter som inte fullföljt kursen med godkänt resultat.
Litteratur och övriga läromedel
Beck-Friis, J. (2002). Diagnostik av egentlig depression och så kallad utmattningsdepression. Självaktning - ett centralt begrepp. Läkartidningen, 99, 6: 512-517:6.
Cullberg, J. (1992). Skaparkriser. Strindbergs Inferno och Dagermans. Stockholm: Natur och Kultur.
Dyregrov, A. & Mitchell, J. (1988). Psykologisk debriefing. Tidskrift for Norsk Psykologforening, 25:217-224.
Ehn, B. (1996). Frånvaron. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Freud, S (1916). Förgänglighet. (övers. C. Crafoord). Divan, 1994, 9: 4-5.
Jarrick, A. (2000). Hamlets fråga. Sthlm: Norstedts
Levi, P. (1988). Ä detta en människa?. Stockholm: Bonniers.
NASP (1998). Sucidriskbedömning. Rapport 1/98. Stockholm: NASP
Olsson, L., Titelman, D., & Wasserman, D. (1999). Självmord i Europa. Nyhetsbrev 1, 2-10 (inlaga till Läkartidningen), NASP
Ramberg, I-L., Wasserman, D. (2004). Benefits of implementing an academic training of trainers program to promote knowledge and clarity in work with psychiatric suicidal patients. Archives of Suicide Research. 2004:8:331-343.
Runeson, B., Setterberg, G. (1998). Kärleken är den bästa kicken (manual). Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.
Wallroth, P., & Åkerlund, S. (2002?). Hål i huden. Flickor som skär sig. Svenska föreningen för Psykisk Hälsa (Sfph). Monografi nr. 46.
Wasserman, D. (1998). Depression, en vanlig sjukdom. Symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter
Westerlund M. & Wasserman, D. Självmordsprevention i skolor i Sverige - hur ser det ut idag? Socialmed tidskrift, 5, 462-473.