Medicinsk etik, 7,5 hp

120 högskolepoäng. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Studenten ska efter fullgången kurs kunna:

• Förklara innebörden i centrala etiska begrepp, värderingar, normer och principer som är aktuella inom hälso- och sjukvård samt forskning
• Förklara de vanligaste normativa etiska teorierna samt kunna redogöra för skillnaden mellan normativ och deskriptiv etik
• Beskriva tillkomsten av och innehållet i nationella och internationella yrkesetiska och forskningsetiska regler och deklarationer
• Ange kännetecknen på ett etiskt problem som avgränsar det från exempelvis psykologiska, religiösa, eller juridiska problem
• Analysera etiska problem genom att precisera handlingsalternativ, konsekvenser för de inblandade och de värden eller målsättningar som aktualiseras
• Föra en etisk argumentation samt redogöra för och kritiskt granska sina egna och andras etiska argumentation
• Reflektera över och kritiskt argumentera kring egna och andras normer och värderingar, såväl som de etiska reglerna

Kursen behandlar utvecklingen av och relationen mellan etisk teori, praktik och juridik avseende etik i vård, behandling, forskning och folkhälsoarbete. Tonvikten ligger den internationella akademiska bioetiska diskussionen. Bland annat berörs skillnader och likheter mellan läkaretik, medicinsk etik, vårdetik, bioetik, forskningsetik och folkhälsoetik. Vidare utvecklas vad ett etiskt förhållningssätt i hälso- och sjukvård innebär, med avseende på vissa områden inom bioetiken, som exempelvis:

• patientautonomi och tvångsvård
• folkhälsoetik
• prioriteringar inom hälso- och sjukvård
• gränsen mellan forskning respektive vård och behandling
• försöksdjurshantering
• gen-etik
• sammanhållna journaler och registerforskning
• beslut i livets slutskede.

Vidare ingår grunderna i hur man resonerar i tillämpad och normativ etik samt delar av dagens etisk-juridiska regelverk.

Kursen inkluderar föreläsningar, litteraturstudier, muntliga falldiskussioner och seminarier. Formativ examination sker genom deltagande i seminarier samt skrivande av korta reflekterande uppsatser.

Examination sker genom deltagande i seminarier samt skriftlig uppsats. 

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Kursens undervisningsspråk: svenska