Global oral hälsa, 3 hp

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat i samtliga kurser på termin 1 och 2, och kurserna Mikrobiell patogenes och Allmänmedicin.

Efter genomgången kurs kan studenten:

• Definiera och diskutera begreppet global oral hälsa.
• Beskriva hur befolkningars hälsa, tillväxt och utveckling kan mätas.
• Sammanställa och analysera data om världens hälsosituation. 
• Beskriva likheter och skillnader i omfattning och typ av orala sjukdomar mellan och inom olika länder och delar av världen.
• Diskutera hur socioekonomiska och andra strukturella faktorer bestämmer den allmänna och orala hälsan bland individer och i en befolkningsgrupp, samt reflektera kring hur klimatförändringar kan påverka den orala hälsan och tandvårdens behandlingspanorama.
• Jämföra variationen i tillgång till olika typer av tandvård, och diskutera skillnader i tandvårdssystem mellan länder och relatera det till Sverige.
• Beskriva hur olika yrkeskategorier inom vården samarbetar och fördelar/skiftar arbetsuppgifter i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer.
• Diskutera konsekvenserna av FN:s hållbara utvecklingsmål (SDGs) och mänskliga rättigheter för hälsa och oral hälsa i en befolkning.
• Identifiera målsättning och verksamhet för de viktigaste nationella och internationella organisationerna inom tandhälsosektorn.

I kursen presenteras och diskuteras den växande mängden information om global hälsa och global oral hälsa.

Projektarbetet ger tillfälle till en upplevelsebaserad förståelse för förutsättningarna för hälso- och sjukvården i låg- och lägre medelinkomstländer, samt insyn i olika yrkeskategoriers arbetsvillkor i hälsosystem med annan uppbyggnad och annan resurstillgång än vårt eget. Blandningen av att både lära sig att förstå och tolka global hälsa i teorin och genom eget arbete är ett viktigt incitament för att lämna gamla föreställningar om världen och ta till sig en evidensbaserad, aktuell världsbild.

Föreläsningar, projektarbete och seminarier.

Examination: Skriftlig inlämningsuppgift.
Obligatorier: Introduktionsföreläsning, formativa quiz och seminarier.
 
Försenad inlämning av den skriftliga uppgiften kan påverka möjligheten att bli bedömd under kurstillfället. Vid underkänd inlämningsuppgift kan möjlighet till komplettering ges för att uppnå godkänt betyg.
 
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
 
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.
 
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Om kursen läggs ner eller genomgår större förändringar erbjuds examination enligt tidigare litteraturlista och lärandemål högst ett läsår efter genomförd revision/nedläggning.