Allmänvetenskaplig kurs, 15 hp
General principles for scientific work, 15 credits- Kurskod
- 3KL000
- Kursens benämning
- Allmänvetenskaplig kurs
- Hp
- 15 hp
- Utbildningsform
- Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
- Huvudområde
- Klinisk medicinsk vetenskap
- Nivå
- AV - Avancerad nivå
- Betygsskala
- Väl godkänd, godkänd, underkänd
- Kursansvarig institution
- Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
- Beslutande organ
- Arbetsgruppen för magister/masterprogrammen i klinisk medicinsk vetenskap
- Datum för fastställande
- 2007-08-24
- Kursplanen gäller från
- Höstterminen 2007
Särskild behörighet
Kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) inom hälso- och sjukvård. Alternativt yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) inom hälso- och sjukvård, socionomexamen eller idrottslärarexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng) samt minst 15 högskolepoäng (10 poäng) i vetenskaplig teori och metod.
Mål
Syftet med kursen är att den studerande skall tillägnat sig fördjupad kunskap och förståelse i vetenskaplig teori och metod, forskningsetik, kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder samt tillämpning därav i forskning inom vetenskapsområdet klinisk medicinsk vetenskap. Dessutom är syftet att tillägna sig sådan förmåga och färdighet som fordras för att ta del av och delta i forsknings- och utvecklingsarbete med ett fördjupat vetenskapligt, kritiskt reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt. Lärandemål Moment 1 Studenten skall efter avslutad kurs självständigt kunna förklara vetenskap- och kunskapsteoretiska begrepp och relatera till vetenskapsområden som kan inkluderas i klinisk medicinsk vetenskap samt till det egna synsättet analysera forskningsetiska grundprinciper i relation till sitt eget etiska förhållningssätt samt identifiera forskningsetiska aspekter i vetenskaplig litteratur och forskning Moment 2 Studenten skall efter avslutad kurs självständigt kunna förklara och argumentera gällande fördelar och nackdelar samt skillnader och likheter med olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder/-designer förklara och argumentera fördelar och nackdelar samt skillnader och likheter med olika datainsamlings- och analysmetoder kunna identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar inom såväl det egna som inom andra vetenskapsområden värdera vetenskaplig litteratur inom kvantitativ och kvalitativ forskning utarbeta en allmänvetenskaplig skriftlig rapport utifrån en egen vetenskaplig frågeställning inom det egna vetenskapsområdet, diskutera forskningsetiska aspekter och motivera val av forskningsdesign, datainsamlings- och analysmetoder samt visa förmåga att muntligt sammanfatta och diskutera rapporten tillämpa en kvalitativ datainsamlingsmetod och kunna kategorisera och beskriva insamlad data tillämpa en kvantitativ datainsamlingsmetod och kunna analysera insamlad data med olika statistiska metoder
Innehåll
Innehåll Moment 1 Vetenskapsteori och forskningsetik, 5 högskolepoäng (Philosophy of science and research ethics, 5 ECTS) Huvudsakligt innehåll - vetenskaps- och kunskapsteoretiska grunder - forskningsetik Moment 2 Forskningsmetodik, argumentationsteori och kritisk granskning, 10 högskolepoäng (Research methods and critical appraisal, 10 ECTS) Huvudsakligt innehåll - kvantitativ forskningsmetodik inkluderande validitet och reliabilitet, formulering av forskningsfrågor, forskningsdesign, datainsamlingsmetoder och statistiska analysmetoder - kvalitativ forskningsinriktning/-metodik inkluderande formulering av forskningsfrågor, och forskningsdesign, datainsamlings- och analys metoder, samt kriterier för validitet och trovärdighet - argumentationsteori och kritisk granskning av vetenskaplig litteratur
Vetenskapsteori och forskningsetik, 5.0 hp
Forskningsmetodik, argumentationsteori och kritisk gransknin, 10.0 hp
Arbetsformer
Upplägg Kursens upplägg är baserat på introduktions- och spetsföreläsningar samt studentaktiverande undervisnings- och arbetsformer utifrån studiehandledning, och grupparbeten med peer learning (dvs där de studerande lär av varandra) och seminarier. Kursdeltagarna indelas i studiegrupper. Till varje studiegrupp finns ansvariga lärare,som fungerar som handledare och resurs samt deltar i uppföljningar och examinationer. Studiegrupperna har mellan kursträffarna egna protokollförda möten där grupprocessen och uppgifternas lösande framgår. Vid varje kursträff utom den sista introduceras ett eller flera delmoment som följs upp och examineras i grupp vid nästföljande kursträff. Kursens båda moment examineras individuellt i en skriftlig tentamen respektive i form av en allmänvetenskaplig rapport. Undervisningsformer och arbetssätt Studentaktiverande undervisnings- och arbetsformer med problemorienterade uppgifter i en studiehandledning, där reflexion och peer learning samt handledning av gruppansvariga lärare utgör väsentliga inslag. Kursdeltagarna arbetar enskilt och i grupp utifrån studiehandledningen. För att underlätta kommunikation mellan kursdeltagare och lärare kommer den webbaserade plattformen Ping-pong att användas. Stor vikt läggs vid varierande undervisnings- och arbetsformer med föreläsningar, grupparbeten, seminarier och fältstudier.
Examination
Examinationsformerna är såväl formativa (utvärdering under kursens gång) som summativa (utvärdering vid kursens slut). För att få VG på hel kurs krävs att båda momenten har fått betyget VG. För att få VG på moment 1 måste den individuella examinationsuppgiften i momentet ha fått betyget VG. För att få VG på moment 2 måste den individuella examinationsuppgiften i momentet fått betyget VG. För att få G på hel kurs krävs att båda momenten fått betyget G eller att ett moment fått betyget G och en betyget VG. För att få betyget G på respektive moment krävs att gruppuppgiften/-erna i det momentet är godkända och att den individuella examinationsuppgiften fått betyget G. För godkänt på gruppuppgift krävs att den studerande aktivt deltagit i lösandet av uppgiften och deltagit i såväl skriftlig som muntlig presentation av och diskussion om uppgiften. För godkänd kurs krävs närvaro vid alla seminarier och gruppredovisningar samt aktivt deltagande i fältstudierna. Grupparbetena bygger på föreläsningarna. Vid frånvaro får den studerande göra en skriftlig ersättningsuppgift. Moment 1 Gruppuppgiften utgörs av uppgifter i studiehandledningen och den individuella examinationsuppgiften av en skriftlig tentamen. Moment 2 De tre gruppuppgifterna utgörs av uppgifter i studiehandledningen och den individuella examinationsuppgiften av en skriftlig allmänvetenskaplig rapport utifrån en egen vetenskaplig klinisk frågeställning. Rapporten ska omfatta samtliga lärandemål i kursens moment. Rapporten presenteras och diskuteras i ett seminarium tillsammans med respektive gruppansvarig lärare. Läraren betygsätter den skriftliga rapporten före seminariet och slutbetyget inkluderar även bedömning av den muntliga presentationen och diskussionen.
Övriga föreskrifter
Kursutvärdering Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning samt utifrån fastställda utvärderingsrutiner inom programmet.
Litteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Allyn & Bacon, 2006 - 304 pp ISBN:9780205512256 Sök i biblioteket
5th edition : Belmont, California : Thomson Wadsworth, 2006 - 320 pp
Lita Tibbling : 1985 - Delas ut gratis vid kursstart
Vetenskapsrådets Rapport, 2005:1 - gratis nätversion – ladda ner på www.vr.se
Sage Publications, LTD, 2007 ISBN:9780761925422 Sök i biblioteket
7th ed : Philadelphia : Williams and Wilkins, 2003 - 784 ISBN:9780781737357 Sök i biblioteket
2nd edition : Liber AB, 2007 - 192 pp.