Vetenskap - teori, praktik och etik, 10 hp

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B/Engelska 6 (med lägst betyget Godkänd/E).

För tillträde till kursen krävs att studenten med godkänt resultat genomfört kurser inom respektive inriktning på Masterprogrammet i Folkhälsovetenskap motsvarande 45 högskolepoäng.

Syftet med kursen är att studenten skall reflektera över, kritiskt granska och praktiskt tillämpa vetenskapliga arbetsmetoder, inklusive vetenskapsteoretiska och etiska överväganden.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• sammanställa, kritiskt granska och diskutera vetenskaplig litteratur och forskningsresultat
• använda grundläggande vetenskapsteoretiska koncept, såsom realism/relativism, objektivitet/"situatedness", ontologi/epistemologi och induktion/deduktion
• diskutera betydelsen av teori inom folkhälsovetenskap och sambanden mellan teori och metod
• redogöra för milstolpar inom forskningsetiken inklusive Helsingforsdeklarationen samt andra deklarationer
• reflektera kring och presentera etiska aspekter av sin forskning för att kunna identifiera etiska dilemman, dvs. situationer då olika etiska principer, intressen och normer kan komma i konflikt
• reflektera över och presentera examensarbetesprojektet i olika format och lämplig för olika målgruppen

Kursen är uppdelad i tre moment: Vetenskaplig praktik (4,0 hp), Vetenskapsteori (3,0 hp) och Forskningsetik (3,0 hp).
 

Moment 1, Vetenskaplig praktik fokuserar på förberedelse för mastersuppsatsen; mera specifikt formuleringen av introduktion, bakgrund, syfte och forskningsfrågor. Det omfattar hur man effektivt prioriterar mellan referenser, användning av teoretiska ramverk och teorier som kan visualisera relaterade begrepp, samt reflektera över folkhälsorelevans och konsekvenser. Denna del av kursen tar också upp likheter och skillnader mellan olika forskningsrelaterade dokument så som vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter och essays. Dessutom ges det möjlighet för praktiska övningar i konstruktiv feed-back. Denna del fokuserar också på att anpassa den vetenskapliga kommunikationen av uppsatsen för olika målgrupper så som forskare, politiker, tjänstemän, media och offentligheten.

Momentet Vetenskapsteori genomförs i form av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Detta ska öka studenternas egen förmåga att förstå, analysera och kritiskt reflektera över vetenskaplig kunskapsproduktion i globaliseringens tid. Teori har olika betydelse och vikt i ett multi-disciplinärt ämne som folkhälsovetenskap och i denna del av kursen diskuteras olika användningar och uppfattningar av teori. Kursmålen uppnås genom att studenterna får kännedom om filosofiska teorier och förhållningssätt, grundläggande begrepp och aktuella diskussioner inom vetenskapsteorin, samt hur dessa kan appliceras på specifika fall i folkhälsovetenskap.

Momentet Forskningsetik strävar efter att öka studenternas egen förmåga att analysera etiska frågor relaterade till forskning på människan. Detta uppnås genom att studenterna får större kunskap om grundläggande begrepp, normer och principer inom forskningsetik, samt om nationell och internationell lagstiftning inom området. Studenterna skall känna till etiska deklarationer och andra riktlinjer som används inom olika medicinska och hälsovetenskapliga forskningsområden. Momentet inkluderar även träning i att identifiera dilemmas i folkhälsovetenskaplig forskning på människan, och träning i att skriva informationsbrev till försökspersoner och ansökningar för etikprövningar.

Inlärningen sker med hjälp av föreläsningar, läs- och skrivövningar, seminarier med individuella presentationer och diskussioner i grupp, samt tre individuella uppgifter; tillsammans med kurslitteratur samt utdelat material i form av vetenskapliga artiklar och internetpublikationer.
 

Moment 1 examineras genom en individuell uppgift; en portfolio med praktiska övningar och reflektioner som lämnas in skriftligt. Detta moment betygssätts med U/G/VG.

Moment 2 examineras med individuell uppgift; en essä där ett antal teoretiska begrepp definieras och används i en kritisk analys av ett empiriskt fall, relaterat till ämnet för den planerade mastersuppsatsen. Moment 2 betygssätts med U/G/VG.

Moment 3 examineras med en individuell uppgift i två delar. En uppgift är baserat på studentens eget forskningsprojekt där studenten ska författa delar av en ansökan om etisk prövning nära besläktad med standardformatet. I den andra uppgiften ska studenten reflektera över etiska dilemman i en annan students projekt. Moment 3 betygsätts med U/G/VG.

Betyg
Betyget på hela kursen sätts efter betygen från de tre momenten. För betyget VG ska studenten ha bedömts till VG i alla tre moment

Obligatoriskt deltagande
Närvaro och aktivt deltagande på seminarierna, samt genomförande av de tre individuella uppgifterna med betyget G, är obligatoriskt. Kursledaren bedömer om och i så fall hur frånvaro kan kompenseras. När studenten har deltagit i och genomfört alla obligatoriska delar eller kompenserat frånvaro i enlighet med kursledarens anvisningar registreras resultaten för samtliga moment i LADOK.

Begränsning av antal provtillfällen

Studenten har rätt att delta i sex provtillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren.
Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som provtillfälle.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.
 

Kursen ges på engelska.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.