Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer, 7,5 hp

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• formulera principer för olika typer av vanliga epidemiologiska studiedesigner, samt beskriva deras styrkor och svagheter,
• beräkna och tolka mått på sjukdomsförekomst och samband, samt beskriva hur ett specifikt mått påverkas av studiedesignen,
• beskriva teoretiska modeller för orsakssamband och diskutera principer för orsaksmekanismer,
• identifiera och förklara olika typer av felkällor i epidemiologiska studier,
• förklara och diskutera epidemiologiska begrepp, inklusive validitet och precision, relaterat till olika epidemiologiska studiedesigner,
• dra slutsatser från epidemiologiska vetenskapliga artiklar, samt sammanfatta och kritiskt granska dessa utifrån studiedesign, resultat, validitet och precision.

Kursen fokuserar på epidemiologisk teori och praktik. Den innehåller principer för design, analys och tolkning av epidemiologiska studier. Kursen introducerar begreppet orsakssamband, begrepp relaterade till studiebas, mått på sjukdomsförekomst och mått på samband, effektmodifiering, vanliga designer för epidemiologiska studier (kohortstudier, fall-kontrollstudier, tvärsnittsstudier) och betydelsen av olika typer av felkällor.

Kursen fokuserar på aktiv inlärning, d.v.s. att omsätta kunskap i praktik och kritisk reflektion. Olika strategier för inlärning kommer att användas, så som föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och olika typer av gruppövningar med utvalda teman.

Seminarier och gruppuppgifter är obligatoriska moment.
En individuell uppgift med feedback vid olika tidpunkter utgör också en viktig arbetsform och tränar studenten i att omsätta kunskap under kursen i mer tillämpad form. Denna uppgift är också en del av examinationen.

För att bli godkänd på kursen skall studenten visa att lärandemålen har uppnåtts. Två examinationsformer tillämpas. En individuell uppgift samt en skriftlig tentamen. Den individuella uppgiften lämnar studenten in skriftligt samt redovisar muntligt. Studenten skall även opponera på en annan students individuella uppgift. Alla dessa moment betygssätts med U/G.
Den skriftlig examinationen betygssätts med U/G/VG och består av två delar, samt två nivåer, G och VG. För att få G på examinationen krävs G på båda delarna. För att få VG krävs VG på båda delarna av den skriftliga examinationen.

Om en student blir underkänd på båda delarna av examinationen måste studenten göra om hela examinationen. Om en student blir underkänd på en av delarna (kohort eller fall-kontroll) kan studenten välja att komplettera genom att göra om endast den underkända delen av examinationen vid omtentamenstillfället, och då endast G-delen. Om G-delen blir godkänd rättas respektive VG-del från det första examinationstillfället.
Studenten kan också välja att skriva om hela examinationen även om hen är godkänd på någon av G-delarna. Studenten skriver då om båda delarna och båda nivåerna av examinationen.

Obligatoriskt deltagande
 Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro  från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska  utbildningsinslagen eller  tagit igen frånvaro i enlighet med  examinators anvisningar  kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. 
Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle.  Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som  examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på
förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av  Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen ges på engelska.