En introduktion till global hälsa, 6 hp

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Studenten ska efter avslutad kurs kunna: 

• Diskutera global hälsas historik och teorier, inklusive avkolonialisering och kopplingar till nyckelbegrepp som folkhälsa, systemtänkande, mänskliga rättigheter, genus och intersektionalitet. 
• Förklara målen för hållbar utveckling (SDG) och deras koppling till viktiga globala hälsostrategier, interventioner och organisationer.  
• Förklara epidemiologiska transitioner och sjukdomsbördan i olika ekonomiska kontexter med hjälp av globala hälsoindikatorer.  
• Diskutera grundläggande begrepp som jämlikhet, rättvisa och sociala bestämningsfaktorer för hälsa utifrån ett globalt hälsoperspektiv. 
• Diskutera vikten av interkulturell kompetens i global hälsa. 
• Diskutera etiska överväganden i forskning och praktik inom global hälsa. 

Kursen introducerar nyckelbegrepp och historia inom global hälsa, och lägger grunden för djupare studier inom masterprogrammet. Kursen introducerar perspektiv som utmanar traditionella tillvägagångssätt, särskilt ur ett avkolonialiseringsperspektiv. Den utforskar kopplingen mellan global hälsa och folkhälsa och bekantar studenterna med systemtänkande, mänskliga rättigheter och genus i global hälsa. Kursen introducerar också de globala målen för hållbar utveckling (SDG). 

Studenterna kommer att undersöka hur hälsa utvecklas i takt med att länder utvecklas, vilket ofta kallas epidemiologiska transitioner, och varför sjukdomsbördan kan skilja sig avsevärt mellan låg- och höginkomstländer. Exempelvis är infektionssjukdomar som malaria fortfarande ett stort problem i många låginkomstkontexter, medan icke smittsamma sjukdomar som diabetes är vanligare i höginkomstkontexter. Kursen tar också upp frågor om jämlikhet och rättvisa samt de sociala faktorer som påverkar hälsoutfallet, t.ex. inkomst, utbildning och miljö. 

Kursen belyser dessutom vikten av interkulturell kompetens inom global hälsa. Det är till exempel viktigt att förstå lokala kulturella sedvänjor när man utformar hälsointerventioner, till exempel för att anpassa vaccinationskampanjer eller mödrahälsovårdsprogram till samhällen där de implementeras. Kursen tar också upp etiska utmaningar, t.ex. när kliniska prövningar i låginkomstregioner kan leda till ojämlik tillgång till behandlingar efter att forskningen har avslutats. Dessa diskussioner hjälper studenterna att kritiskt engagera sig i grundläggande frågor inom global hälsa. 

Lärandeaktiviteterna omfattar interaktiva föreläsningar, seminarier, praktiska övningar och kamratlärande (peer-learning) genom grupparbeten. 

Kursen examineras genom gruppuppgifter som bedöms med betygen underkänd eller godkänd och en individuell skriftlig tentamen som bedöms med betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt resultat på gruppuppgifterna och den skriftliga tentamen. För betyget väl godkänd på kursen krävs betyget godkänd på gruppuppgifterna och betyget väl godkänd på den skriftliga tentamen. Dessutom måste alla obligatoriska delar av kursen vara genomförda för att bli godkänd. 

Obligatoriskt deltagande
Deltagande i seminarier, praktiska övningar, grupparbeten och sluttentamen är obligatoriskt.

Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i obligatoriska utbildningsinslag eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfällen räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Kursen ges på engelska.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.