Kognition i hälsa och sjukdom, 7,5 hp

Studenten skall ha genomgått merparten av termin 9 på läkarprogrammet eller annat motsvarande kursmoment inom annat program inom KI.

Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där forskare från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och antropologi studerar det mänskliga tänkandets natur. Centrala kognitionsvetenskapliga frågeställningar är hur människan tar till sig och bearbetar information/kunskap, hur hon interagerar med den sociala och materiella omgivningen, hur hon fattar beslut och löser problem och vilken roll emotioner spelar för hennes tankeprocesser. Genom att studera kognitiva processer såsom minne, perception, uppmärksamhet, problemlösning, beslutsfattande och emotion men även människans medvetande och (fria?) vilja utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv kan man färvänta sig kunskap om hur man bättre kan bemöta och stödja personer med kognitiv svikt och få en bättre förståelse för barns och vuxnas lärande och adaptationsprocesser.
Kursen syftar till att förmedla djupa insikter om de mentala processer som leder till tankar, kunskap, minnen och omdöme. Kognitiv funktion är en nyckel till individens autonomi (WHOs klassifikation för funktionshinder). Kognitiv svikt av olika slag är vanligt förekommande och kan kopplas till hälften av samhällets kostnader för vård och omsorg (medfödda och förvärvade problem, de stora psykiatriska sjukdomarna samt åldrandesjukdomarna). Patienter med kognitiv svikt har ofta svårt att hävda sin rätt i vårdprocessen vilket ställer stora krav på insikter hos läkaren. Kursen bygger på modern neurovetenskap, men tar även upp ett antal kompletterande perspektiv på såväl kognition hos friska individer, som hos patienter med nedsatt kognitiv förmåga. Kursens övergripande mål är att hjälpa studenten att förstå principerna för modern kognitionsforskning, och att kunna se relevansen av ny neurovetenskaplig kunskap för den kliniska vardagen.

Lärandemålen är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin och färdigheterna enligt Millers *:

Färdigheter:
* Att på en grundläggande nivå kunna identifiera några olika typer av kognitiv funktionsnedsättning hos patienter. M3
* Att kunna utföra och tolka ett mini-mental test. M3
* Att kunna identifiera och hantera beteendestörningar hos patienter med nedsatt kognitiv förmåga. M3
* Att kunna indentifiera och hantera aggressivitet kopplat till kognitv svikt M3
* Att kunna identifiera några typiska dysfunktionella tankar vid depression och ångest, och kunna hjälpa en patient att ifrågasätta dessa. M3.
* Att kunna utföra tester för arbetsminne, deklarativt minne, semantisk funktion, fonologisk funktion, komplex och enkel reaktionstid, och WAIS-R. M3
* Att kunna bedöma risker vid avbildning av hjärnan med PET och MR. M3
* Att kunna kommunicera med en person med kognitiv svikt. M3
* Att kritiskt kunna granska innehållet i de texter som ingår i curriculum. M3
* Att kunna förmedla datoriserade neuropsykologiska test M2

Kunskap och förståelse:
* Att kunna beskriva principerna för olika tekniker för hjärnavbildning. S2
* Att kunna beskriva kognitiva störningar relaterade till åldrande, psykiatriska störningar, och kognitiv funktionsnedsättning och sätta dem i samband med hjärnans patofysiologi . S3
* Att kunna redovisa kunskap om riskfaktorer för kognitiv svikt. S2.
* Att kunna redovisa kunskap om samhällets mekanismer för stöd vid mental retardation, neuropsykiatriska diagnoser, dyslexi, förvärvad kognitiv svikt samt demens S3
* Att kunna redovisa kunskap om evidensbaserad vård vid demenssjukdom och diskutera olika behandlingsalternativ. S4
* Att redovisa kunskap om samhällets stödinsatser för individer med nedsatt kognitiv förmåga.S2
* Att kunna redovisa kunskap om sociala implikationer av kognitionsstörningar. S2
* Att kunna översiktligt redovisa grunderna för Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och kunna jämföra dessa med grunderna för annan psykoterapi. S3.
* Att kunna läsa och bedöma vetenskaplig litteratur som är relevant för ämnet. S4.

Förhållningssätt:
* Att kunna identifiera etiska konflikter som kan uppstå i vården av patienter med nedsatt autonomi. M3
* Att bedöma lämpligheten av att använda kognitiva test M3
* Att kunna definiera och diskutera begreppen människovärde, dold funktionsnedsättning, tillgänglighet och samhällsstöd. M3

a) kompetens- och färdighetsträning
Kursen innefattar flera laborativa moment men vilar i hög grad på teoretisak moment inklusive en mindre del katedrala moment. Eget seminariearbete med presentationer skall också genomföras. Studenten förväntas ha en mycket aktiv hållning inom ramen för de teroretiska momenten då kvaliteten inom de praktiska momenten vilar på tillämpningar från dessa moment.

b) ämnesintegrering:
Ämnen som integreras på kursen:
Paleontologi (människans kognitiva utveckling som art); lingvistik (människans språk ur det kognitiva perspektivet); genetik (ärftlighet vid kognitiv svikt); psykologi (särskilt kognitiv psykologi); neurovetenskap (basvetenskaplig kunskap om neuronens funktion och hjärnans organisation); psykiatri (det kognitiva perspektivet); sociologi (sociala implikationer av kognitionssstörningar; geriatrik (den dementa patienten).

c) klinisk anknytning:
Kursen innehåller kliniska seminarier, undervisningsrond, och möte med distriktsläkare med klinisk erfarenhet inom området.

d) särskilt berörda perspektiv:
Särskilt berörda perspektiv är genusperspektivet, den åldrade patienten samt patienten med kognitiv funktionsnedsättning.

e) forskningsanknytning:
Kursen har en stark, integrerad profilering mot translationell forskning inom basvetenskaplig forskning- funktionell imaging - kliniska tillämpningar.

Integrerande uppgifter i kursen:
Desorientering/förvirring
Försämrat intellekt
Hallucinationer/vanföreställningar
Inlärnings-/minnessvårigheter
Depressivitet
Ångest/oro
Utvecklingsstörning
Kognition och neuropsykiatriska åkommor

Undervisningsformer relaterade till kursens mål:
a) Medicinsk basvetenskap. Relevant basvetenskap består dels av repetition av tidigare kunskaper i neurovetenskap och genetik, dels av en påbyggnad om kognitionsvetenskap och kognitiva störningar. Undervisningen sker dels i grupp, dels i seminarieform där studenten förväntas vara påläst.
b) Integration sker med ämnen som kan vara nya för studenten: exempelvis paleontologi och lingvistik som ger ett brett perspektiv på mänsklig kognition.
c) Kliniska färdigheter tränas i rollspel under kliniska seminarier samt under kliniska placeringar.
d) Vetenskaplig förmåga tränas och bedöms under litteraturseminarier.

Kursens huvudsakliga arbetsformer är
* Enstaka inledande katerdrala moment
* Egna studier av grundmaterial med kopplade litteraturseminarier
* Studiebesök
* Praktiska laborationer inom imaging
* Kliniskt arbete med handledning
* Praktiska övningar i att använda psykologiska test med handledning.

Examination sker
a) genom deltagande i litteraturseminarier och kliniska moment
b) genom presentation av ett eget fördjupningsarbete med betoning på analys, syntes och värdering, samt akademisk diskussion kring medstudenters fördjupningsarbeten.
c) genom skriftligt prov med kortfrågor

Godkänt i angivna kompetenser enl ovan:
* Erforderliga baskunskaper S1-S2
* Professionellt bemötande av patient med kognitiv svikt M3
* Vetenskaplig insikt S4
* Förmåga att integrera basvetenskap och klinik. S3.

Obligatoriska moment: Samtliga schemalagda moment där studentmedverkan ingår (Introduktion, Seminarier, redovisningar, kliniska moment samt laborationer)

Begränsningar av antalet prov- eller praktisktillfällen:
Antalet provtillfällen följer KIs riktlinjer. Komplettering av enskilda moment sker i samråd med examinator. Verksamhetsförlagda moment kan som regel endast repeteras en gång.

Kursen är nedlagd.