En av de första fysioterapeutstudenterna på Älvsjö sjukhus

Sebastian Zarzar Gandler går termin 4 på fysioterapeutprogrammet. I och med covid-19 gav han upp sin VFU-plats (verksamhetsförlagda utbildning) för att istället kunna vara på plats på Älvsjö sjukhus där man efterfrågade just fysioterapeutstudenter.

Fysioterapeutstudent Sebastian Zarzar
Sebastian Zarzar Gandler, fysioterapeutstudent på KI.

Identifierade behov utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv

Det var en av Sebastians gamla lärare som frågade om han kunde tänka sig att hjälpa till på Älvsjö sjukhus, och självklart ställde Sebastian upp. Tillsammans med två andra fysioterapeutstudenter fick de vara med och testa sjukhusets tvådagarsutbildning, en utbildning som all personal som ska arbeta med covid-19 patienter ska genomgå.

Sedan började arbetet med att försöka kartlägga vad som behövde göras ur en fysioterapeuts synvinkel och var behoven var som störst.

– Vi skulle hålla en utbildning om ergonomi för vårdpersonal. När vi började planera fanns det runt 30 personer på plats, men redan nästa dag hade antalet ökat till närmare 90 personer och utbildningen fick delas upp i tre utbildningstillfällen istället. Det är väldigt viktigt att kunna vara anpassningsbar och öppen för förändringar när man arbetar på en sådan plats, förklarar Sebastian. Saker och ting förändrades varje dag!

Behov av fysioterapeuter även i slutenvården

Sebastian berättar att personalens ergonomi var en viktig del i arbetet. Då Älvsjö sjukhus byggdes upp under en kort tid hann man inte tänka på allt. Exempelvis fanns inte höj- och sänkbara sängar för patienterna, vilket skapade ryggproblem för personal och att behöva lyfta en patient kunde bli en stor utmaning. Där krävdes det extra insatser för Sebastian och de två andra studenterna att tänka till hur man på bästa sätt kunde lösa detta med de resurser man hade.

– Jag kände verkligen att vårt arbete blev uppskattat och att vi blev väl mottagna av personalen, säger Sebastian. Det har varit väldigt spännande och jag har fått lära mig extremt mycket. Att arbeta med denna typ av patienter är verkligen en helt ny erfarenhet.

En annan erfarenhet Sebastian dragit av denna tid är att man inte ska underskatta sin roll som fysioterapeut i vården, framför allt inte i slutenvården.

– Många tänker kanske på fysioterapeuter som endast aktiva i öppenvården, men det finns ett väldigt stort behov av fysioterapeuter även i slutenvården.


Utbildningen fortsätter på distans

På sin utbildning berättar Sebastian att klassammanhållningen blivit sämre och det har varit svårt att hitta studiemotivation.

– Det är mindre aktivitet, man träffas mindre och har ingen att plugga med på samma sätt. Just fysioterapi är ett område som många söker sig till som gillar att arbeta praktiskt, och att sen behöva omvandla allting teoretiskt till distansundervisning har varit väldigt svårt. Det är dessutom svårt att koncentrera sig på studier när man har en pandemi på gång, säger Sebastian.

En positiv effekt däremot tycker Sebastian är hur nära kontakt han har fått med programmen.  

– Jag är imponerad över hur programmen har lyckats digitalisera allt på så kort tid. Även samarbetet mellan studenter, sektionen och lärare har fungerat jättebra, säger Sebastian.

Sebastians träningstips till dig som arbetar eller studerar hemma:

Det är är viktigt att fortsätta med dina träningsrutiner. Kanske ännu viktigare nu när man inte tar sig till arbetet eller universitetet.

  • Ett tips är att ställa en klocka på varje halvtimme och ta en aktiv paus i några minuter. Om det så är att sträcka på dig eller hämta en kopp kaffe. 
  • Kolla även in friskvårdens onlineklasser! Det kan kännas konstigt till en början, men är det bästa vi har nu.