Kursplan för Medicinsk fysik inom klinisk fysiologi

Medical physics in clinical physiology

Särskild behörighet

Godkänt på moment Introduktion till yrket (2 hp) från kursen Introduktion till biomedicinsk laboratorievetenskap, 12 hp (1BL001).

Mål

Denna kurs syftar till att ge BMA-studenter med inriktning klinisk fysiologi en grundläggande förståelse för de fysikaliska principerna bakom medicinsk bilddiagnostik såsom ultraljud, isotopavbildning (gammakamera och protonemission-tomografi), magnetresonanstomografi och röntgenteknik (slätröntgen och datortomografi) samt hybrida system. Särskild vikt läggs på att klargöra deras kliniska betydelse och användning inom medicinsk diagnostik med en tydlig koppling till yrkesområdet samt personal och patientsäkerhet. Motiveringen bakom detta mål är att fysikens principer är avgörande för att förstå och använda medicinsk bilddiagnostisk utrustning på ett säkert och effektivt sätt. Genom denna kurs får BMA studenter en fördjupad förståelse för dessa principer vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och professionell kompetens.

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för grundläggande fysikaliska principer som är relevanta för medicinsk diagnostik, bildgivande system och digital bildteknik (SOLO 4).

• Redogöra för de grundläggande principerna för digital bildteknik inom medicinsk diagnostik (SOLO 3).

• Redogöra för och identifiera modaliteternas uppbyggnad, teknik, funktion och parametrar som påverkar bildkvaliteten samt principer för hybrid registrering, inklusive felkällor (SOLO 4).

• Analysera och relatera hur olika fysikaliska faktorer påverkar bildkvalitet, bildartefakter, tolkning av medicinska bilder samt patientsäkerhet och kvalitetssäkring (SOLO 4).

• Redogöra för modaliteternas för- och nackdelar ur ett kliniskt och tekniskt perspektiv och för hur dessa integreras i kliniska beslutsprocesser för att förbättra diagnostik och behandling (SOLO 4).

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Analysera bildgivande teknologiers roll i kliniska beslutsprocesser samt deras tillämpning inom klinisk fysiologi, inklusive patientflöden och specifika patientförberedelser (Miller 3).
• Bedöma och tillämpa säkerhetsåtgärder vid användning av bildgivande modaliteter (Miller 3).
• Tillämpa patientsäkerhetslagen, strålskyddslagen och etikprövningslagen inom forskning och vård (Miller 3).
• Tillämpa ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till litteratur och andra källor till lärande (Miller 3).

**Värderingsförmåga och förhållningssätt**

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Reflektera överetiska principer som härrör från kursens ämnesområden, i relation till sitt yrke (SOLO4).

Innehåll

• Introduktion

Kursens betydelse för yrkesrollen.

• Fysikaliska grundprinciper i medicinsk diagnostik

Vågrörelselära och akustik. Elektromagnetiska vågor. Joniserande strålning.

• **Bildgivande digitala diagnostiska system **

Den digitala bilden. Planar avbildning och Tomografi. Dynamiska och statiska avbildning. Modaliteternas principiella uppbyggnad. Bildparametrar i användning/tillämpning av modaliteter och hur dessa påverkar bildkvalité, visning och tolkning. Radiofarmaka upptagnings mekanismer. Modaliteternas känslighet och specificitet. Klinisk betydelse och tillämpningar för varje modalitet samt integrering i det kliniska beslutprocesserna.

• Bildkvalitet och optimering

Faktorer som påverkar bildkvalitet: brus, kontrastupplösning, spatial och tids - upplösning. Orsaker till uppkomna artefakter vid olika bildgivande tekniker. Tekniker för bildoptimering och filtrering.

• Personal och patientsäkerhet

Risker och säkerhetsåtgärder. Strålskyddslagen. Etiska aspekter av medicinsk bilddiagnostik i vården och forskning.

Arbetsformer

Pedagogiken utgår från studentcentrerad och studentaktiverat lärande. Detta innefattar:

• Föreläsningar
• Laborationer och praktiska övningar
• Gruppdiskussioner och seminarier
• Självstudier och digitala resurser

Examination

**Lärandemålen examineras genom: **

En individuell skriftlig tentamen.

Inlämningsuppgifter och muntliga examinationer i samband med gruppdiskussioner, laborationer och praktiska övningar under kursens gång.

Obligatorisk deltagande:

Laborationer, praktiska övningar och gruppdiskussioner är obligatoriska, om inget annat anges, då motsvarande lärande är svårt att uppnå på alternativt sätt. Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Undervisning på engelska förekommer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

• Kremkau, Frederick W. Sonography: Principles and instruments. Tenth edition: St. Louis, Missouri: Elsevier, [2021]
• Berglund, E., & Jonsson, B-A. (2007). Medicinsk fysik. Studentlitteratur.
• Brauer, Kerstin**Klinisk fysiologi: med nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi **Jonson, Björn; Wollmer, Per 2. uppl. : Stockholm : Liber, 2005
• Bushberg, The Essential Physics of Medical Imaging
• Cherry, Sorenson & Phelps, Physics in Nuclear Medicine. Studentlitteratur.
• Dance et al., Diagnostic Radiology Physics: A Handbook for Teachers and Students.
• Bailey D.L. et al. Nuclear medicine physics. A handbook for teachers and students. IAEA.
• Hietala, S.-O. (1998). Nuklearmedicin. Studentlitteratur.
• Schulthess, G. K. von. (2015). Molecular Anatomic Imaging: PET/CT, PET/MR and SPECT CT (Third edition.). Wolters Kluwer.
• Kompletterande vetenskapliga artiklar och digitala resurser som tillhandahålls under kursens gång.