Kursplan för Klinisk diagnostik 3

Clinical Diagnostics 3

Basdata

Kurskod: 1BL022
Kursens namn: Klinisk diagnostik 3
Högskolepoäng: 4
Utbildningsform: Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde: Biomedicinsk laboratorievetenskap
Nivå: G2 - Grundnivå 2
Betygsskala: Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution: Institutionen för laboratoriemedicin
Beslutande organ: Utbildningsnämnden Labmed
Datum för fastställande: 2026-03-18
Kursplanen gäller från: Hösttermin 2026

Särskild behörighet

Godkänt i Klinisk Diagnostik 1 (1BL015) och Klinisk Diagnostik 2 (1BL019).

Samtliga förkunskapskrav i form av bakomliggande kurser måste vara uppfyllda.

Mål

Kursens mål är att utveckla studentens kliniska, diagnostiska och metodologiska resonemang.

Kunskap och förståelse 

​Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • Relatera centrala patofysiologiska processer, genetiska mekanismer och grundläggande principer för diagnostik. (SOLO 4)
  • Förklara och jämföra betydelsen av val av metod samt kvalitetssäkring av metodik och diagnostik. (SOLO 4)

​Färdighet och förmåga 

​Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • Kritiskt värdera och integrera kliniska resultat och dataset samt tillämpa vetenskaplig metodik och biostatistik på adekvat nivå. (Miller 4)
  • Bedöma patientfall med beaktande av etiska, AI-relaterade, samhälleliga och hållbarhetsrelaterade aspekter. (Miller 3)
  • Söka, kritiskt granska och sammanställa vetenskaplig litteratur som är relevant för diagnostiska problem. (Miller 4)

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

​Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

  • Reflektera över interdisciplinär kommunikation i komplexa situationer. (SOLO 4)
  • Reflektera över det egna kunskapsbehovet samt över den professionella utvecklingen som biomedicinsk analytiker. (SOLO 4)
  • Samverka i team och värdera den egna professionella rollen i ett interdisciplinärt diagnostiskt sammanhang. (SOLO 4)

Innehåll

Kursen bygger vidare på kunskaper och färdigheter från Klinisk diagnostik 1 och 2 och syftar till att ytterligare stärka studentens kliniska, diagnostiska och metodologiska resonemang.

Ett centralt inslag i kursen är den interdisciplinära integrationen, där perspektiv och metoder från klinisk mikrobiologi, klinisk immunologi, klinisk farmakologi, hematologi, transfusionsmedicin, klinisk kemi samt patologi inklusive genetik kombineras. Studenterna arbetar självständigt och i grupp med diagnostiska problem, analyserar vetenskapliga resultat och kliniska data och reflekterar över biomedicinska analytikers professionella roll inom både klinisk verksamhet och forskningssammanhang.

Kursen betonar evidensbaserat diagnostiskt resonemang, val och kvalitetssäkring av metodik samt etiska och samhälleliga perspektiv inom biomedicinsk analys. Den förbereder även studenterna för kommande examensarbete samt att utveckla förmågor i professionell reflektion, teamarbete och interdisciplinär kommunikation.

Arbetsformer

Pedagogiken utgår från studentcentrerat och studentaktiverat lärande, och använder fallbaserat och problembaserat lärande. Kursen genomförs genom workshops, grupparbeten, kamratgranskning, seminarier och Q&A sessioner, vilka utgör obligatoriska moment.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning av patientfall.

För att få godkänt på hel kurs krävs betyget G på skriftlig inlämningsuppgift, godkänd redovisning av patientfall samt fullgjorda obligatoriska moment.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Undervisning på engelska förekommer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Utdelat material