Kursplan för Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 2

Särskild behörighet

Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 1 (1BL014) och Tillämpad biomedicinska laboratorievetenskap 3 (1BL020). Samtliga förkunskapskrav i form av bakomliggande kurser måste vara uppfyllda.

Mål

Studenten skall förvärva fördjupande metodkunskaper inom bildgivande diagnostiska metoder såsom ultraljudsdiagnostik hjärta och kärl, nuklearmedicinska undersökningsmetoder, magnetisk resonanstomografi och datortomografi, samt sjukdomslära relevant för metodområdet. Detta innefattar även att kritiskt granska/utvärdera relevant forskning inom området. Kursen bygger direkt vidare på kunskaper från kursen Bildgivande diagnostiska metoder inom klinisk fysiologi 1.

​Kunskap och förståelse 

​Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• Analysera bildgivande diagnostiska metoder på en fördjupad nivå utifrån metodprincip och klinisk relevans.
• Relatera och analysera hur fysiologiska, bildgivande diagnostiska metoder kompletterar varandra samt deras funktion och betydelse i olika delar av vårdkedjan. 
• Redogöra för principerna för evidensbaserad medicin och ett evidensbaserat arbetssätt samt relatera principerna till relevant metod.
• Analysera relevant patofysiologi i relation till metodområdets diagnostiska tillämpningar. 

​Färdighet och förmåga 

​Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• Göra bedömningar av undersökningsresultat utifrån, för kursen, relevanta undersökningsmetoder. 
• Visa förmåga att undervisa medstudenter inom, för kursen, relevant metodområde.
• Självständigt söka, kritiskt granska och bedöma aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom metodområdet.
• Tillämpa hjärt-lungräddning för sjukvårdspersonal (S-HLR) på vuxen. 

​Värderingsförmåga och förhållningssätt 

​Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• Tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt med hänsyn till aktuella riktlinjer genom att inhämta och kritiskt värdera kunskap 
• Reflektera över värdet av intra- och interprofessionell samverkan inom bildgivande diagnostiska metoder

Innehåll

Kursen behandlar fördjupad metodologisk kunskap samt relevant sjukdomslära inom bildgivande diagnostiska metoder, med fokus på ultraljud av hjärta, kärlfokuserad diagnostik samt magnetisk resonanstomografi och datortomografi, och nuklearmedicin. Kopplat till detta tränar studenten på att bearbeta, kritiskt tolka och redovisa undersökningsresultat i ett kliniskt sammanhang, samt att jämföra metodernas användning i utredningskedjan i förhållande till frågeställning. Genom kursens fördjupningsuppgift utvecklar studenten sin kunskap inom metodutvärdering samt sin förmåga att arbeta evidensbaserat. Kursen innehåller även utbildning inom S-HLR.

Arbetsformer

Pedagogiken kommer att utgå från studentcentrerat och studentaktiverande lärande. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, självstudier, peer-learning, team based learning (TBL), seminarium, S-HLR utbildning, grupparbeten samt en fördjupningsuppgift med muntlig presentation. Seminarier, TBL, peer-learning, S-HLR och den avslutande presentationen är obligatoriska moment i kursen.

Examination

Kursen examineras med löpande bedömning (exempelvis TBL), praktisk examination av S-HLR och studentens förmåga att undervisa medstudenter i samband med peer-learning, samt skriftlig och muntlig redovisning. Betyg U/G

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Undervisning på engelska förekommer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

• Jonson, B., Wollmer, P., & Brauer, K. (2011). Klinisk fysiologi: Med nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi (3., [omarb.] uppl.). Liber.
• Olsson, A. (2022). *Ekokardiografi (*5. uppl.). Ultraview.
• Jogestrand, T., & Rosfors, S. (2002). Klinisk fysiologisk kärldiagnostik. Studentlitteratur & Svensk förening för klinisk fysiologi.
• Carlsson, S., & Svensson, S.-E. (2007). Nuklearmedicin: Fysik & teknik, radiofarmaka, nuklearmedicinska bilder, datoranvändning, spårämneskinetik, strålrisker & strålskydd, kvalitetssäkring (Version 1.0).

Härutöver tillkommer artiklar och utdelat material