Kursplan för Nuklearmedicin

Nuclear medicine

Särskild behörighet

För att var behörig till högre termin krävs det att studenten har tagit minst 15 hp från närmsta föregående termin samt alla poäng från tidigare terminer.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna:

• beskriva de tekniska och fysikaliska principerna för avbildning med gammakamera, positronemissionstomografi (PET) och hybridutrustningar såsom SPECT-DT och PET-DT
• beskriva och resonera kring relevanta upptagsmekanismer samt nuklearmedicinska undersökningsmetoder relaterat till remissinnehåll och frågeställning
• beskriva grundläggande principer för beredning av radiofarmaka och produktion av PET-substanser
• beskriva olika nuklearmedicinska terapier och deras grundläggande fysikaliska och biologiska principer
• redogöra för regelverk och strålsäkerhetsaspekter relaterade till diagnostik och terapi inom klinisk nuklearmedicin
• analysera och tillämpa lämpliga praktiska strålsäkerhetsåtgärder relevanta för patienter, personal och närstående
• visa ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och närstående i samband med nuklearmedicinska undersökningar
• beskriva röntgensjuksköterskans roll inom nuklearmedicinsk diagnostik och terapi.

Innehåll

Kursen skapar förutsättningar för att studenterna ska kunna utveckla sina kunskaper inom nuklearmedicinsk diagnostik och terapi, inklusive tekniska och fysikaliska principer för gammakamera, PET och hybridutrustningar (SPECT-CT, PET-CT). Fokus ligger på mekanismer för radioaktivt upptag, nuklearmedicinska undersökningsmetoder kopplade till kliniska frågeställningar, grundläggande radiofarmaka och produktion av PET-substanser, samt strålsäkerhet, professionellt patientbemötande och röntgensjuksköterskans roll i nuklearmedicinsk vård.

Arbetsformer

Kursen är baserad på följande arbetsformer

• föreläsningar
• seminarium
• workshops
• tre veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
• självstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig individuell tentamen samt deltagande på obligatoriska moment. Seminarium och VFU är obligatoriska. Vid individuell klinisk examination genomförs halv- och slutbedömning. Yrkeshandledare och/eller adjungerad klinisk adjunkt ger underlag för bedömning enligt fastställt bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning. Under den verksamhetsförlagda utbildningen sker formativ bedömning av studentens prestationer. Vid risk för underkännande under den verksamhetsförlagda utbildningen ska ansvarig universitetsexaminator i samråd med yrkeshandledare/AKA och student upprätta en skriftlig planering för den fortsatta verksamhetsförlagda utbildningen.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För student som inte har blivit godkänd på verksamhetsförlagd utbildning erbjuds ytterligare en period av VFU, dvs totalt två VFU-perioder.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Om det föreligger särskilda skäl eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Studenten har möjlighet att examineras enligt tidigare kursplan inom två år efter det datum då beslut tagits att kursen läggs ner eller genomgår större förändringar.

Övriga föreskrifter

Bedömningskriterier för examination, specifika instruktioner för vissa arbetsuppgifter samt schema med specificering av obligatoriska moment och lista över ansvariga lärare finns på aktuell lärplattform vid kursstart.

Utvärdering av kursen kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad kurslitteratur

Hietala, S.-O., & Åhlström Riklund, K. (2013). Nuklearmedicin (2., [rev.] uppl. /Sven-Ola Hietala, Katrine Åhlström Riklund (red.)). Studentlitteratur. ISBN: 9789144067537

Isaksson, M. (2019). Grundläggande strålningsfysik (Tredje upplagan). Studentlitteratur. ISBN: 9789144128863

Carlsson, Sten; Svensson, Sven-Eric Nuklearmedicin : E:bok

Svensk förening för nuklearmedicin, Boken hämtas under länktexten
Länk till e:boken