Kursplan för Radiografisk metodik 2

Radiographic Methodology 2

Särskild behörighet

För tillträde till kursen krävs det att studenten är godkänd på minst 45 hp från termin 1-2, varav godkänt betyg i kursen Radiografisk metodik 1.

Mål

Målet med kursen är att skapa förutsättningar för att studenten ska kunna förvärva fördjupade kunskaper avseende bild- och funktionsdiagnostiska modaliteter.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• förklara de fysikaliska principerna och den tekniska uppbyggnaden hos olika bild- och funktionsdiagnostiska modaliteter samt beskriva tillhörande risker, påverkan på bildkvalitet och uppkomst av artefakter 
• redogöra för samtliga moment i undersökningskedjan, inklusive förberedelser, bildframställning och bildbehandling för bild- och funktionsdiagnostiska modaliteter
• redogöra för risker, säkerhetsaspekter och förebyggande åtgärder inom bild- och funktionsdiagnostiska modaliteter
• förklara faktorer som påverkar patientstråldos vid radiologiska undersökningar inom konventionell radiologi, mammografi och genomlysning
• relatera aktuell forskning och utveckling till olika bild- och funktionsdiagnostiska modaliteter.

Innehåll

Kursens målsättning är att studenten ska kunna fördjupa sina kunskaper om de tekniska och fysikaliska principer som ligger till grund för olika bild- och funktionsdiagnostiska radiografiska modaliteter. Kursen omfattar konventionell radiografi, datortomografi (DT), mammografi, genomlysning och intervention, nuklearmedicinska tekniker såsom positronemissionstomografi (PET), enkelfotonemissionsdatortomografi (SPECT), gammakameran, PET-DT, SPECT-DT, PET-MR samt magnetresonanstomografi (MRT) och ultraljud.

Kursen introducerar centrala bildtekniska begrepp, däribland kontrast, brus, skärpa, upplösning och artefakter. Vidare behandlas tekniker för bildbehandling, såsom bildrekonstruktioner, fönstersättning, brusreducering samt deras påverkan på bildkvaliteten. I kursen behandlas även förberedelser inför bildtagning inom olika modaliteter, exempelvis patientförberedelser, injektioner och positionering samt val av undersökningsparametrar, protokoll och metodik.

Inom ultraljud läggs särskilt fokus på fördjupad förståelse av ultraljudsteknikens funktion och hantering av utrustningen, inklusive ultraljudspulser, dopplerteknik och bilduppbyggnad. Vidare behandlas bildkvalitet, upplösning, artefakter samt risker och säkerhetsaspekter kopplade till ultraljudsundersökningar.

I kursen belyses även nuklearmedicinska metoder med fokus på radioaktivitet, isotoper, sönderfall och halveringstid, bildframställning, stråldoser, strålskydd samt klinisk hantering av radioaktiva ämnen. Vidare behandlas tekniker inom MRT, inklusive de tre magnetiska fälten, resonans, signalmätning, relaxation, viktning, pulssekvenser samt grundläggande bildkontrast, bildkvalitet och artefakter. MR-säkerhet och tillhörande risker utgör också en central del av kursinnehållet. Gruppövningar på kvällstid förekommer.

Arbetsformer

Kursen är baserad på följande arbetsformer

• föreläsningar
• seminarier
• gruppövningar
• quizzövningar
• självstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen samt deltagande på obligatoriska aktiviteter. Seminarium och gruppövningar är obligatoriska. Skriftlig tentamen bedöms anonymt.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Om det föreligger särskilda skäl eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsaktiviteter m m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Studenten har möjlighet att examineras enligt tidigare kursplan inom två år efter det datum då beslut tagits att kursen läggs ner eller genomgår större förändringar.

Övriga föreskrifter

Bedömningskriterier för examination, specifika instruktioner för vissa arbetsuppgifter samt schema med specificering av obligatoriska moment och lista över ansvariga lärare finns på aktuell lärplattform vid kursstart.

Utvärdering av kursen kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

• Isaksson, M. (2019). Grundläggande strålningsfysik. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
• SpringerLink (Online service) (2017). An Introduction to Medical Physics. Cham: Springer International Publishing.
• Bushberg, J.T., Seibert, J.A., Leidholdt, E.M. & Boone, J.M. (2020). The essential physics of medical imaging. (Fourth edition.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Kurslitteraturen kompletteras med kompendium och artiklar.

Rekommenderad litteratur

• Bushong, S.C. (2017). Radiologic science for technologists: physics, biology, and protection. (11. ed.) St. Louis, Mo.: Elsevier.