Kursplan för Klinisk medicin 5: Barn- och ungdomsmedicin

Clinical medicine 5: Pediatric and adolescent medicine

Särskild behörighet

Godkänt betyg på:

- kurserna Basvetenskap 1 – 6, Medicinsk diagnostik med basvetenskaplig integrering, Medicinsk vetenskaplig teori och metod, Klinisk medicin 1 - 3 och Examensarbete i medicin (termin 1–8)

- momenten "Neurologi och rehabiliteringsmedicin", "Psykiatri och beroendemedicin", "Ögonsjukvård och Öron-, Näs- och Halssjukvård (ÖNH)" från kursen Klinisk medicin 4: Neuro, sinnen och psyke.

Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten ska tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för att på ett patientsäkert och professionellt sätt kunna diagnostisera och handlägga vanliga och allvarliga barn- och ungdomsmedicinska, barn- och ungdomspsykiatriska, barnkirurgiska samt genetiska sjukdomar.

Kursen innehåller även vetenskapliga, globala, hälsofrämjande och lika villkors perspektiv. Kunskaper, färdigheter och praktiskt utövande av läkarrollen i vårdteamet utgår från evidensbaserad behandling och personcentrerad vård och tränas under klinisk handledning med återkoppling. Färdighetsträningen sker med progression enligt den nationellt antagna modellen ”Entrustable Professional Activities” (EPA).

Lärandemål

Kursens lärandemål relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• föra ett differentialdiagnostiskt resonemang kring behandling av vanliga, akuta och allvarliga sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar utifrån anamnes, symtom och kliniska fynd och ta ställning till lämplig vårdnivå i allmänmedicinsk och pediatrisk barnsjukvård. (S4)
• beskriva grundläggande principer för bedömning av barn och ungdomars tillväxt samt identifiera avvikelser från denna och vid behov identifiera lämplig barnmedicinsk utredning (S4)
• beskriva fysiologiska skillnader mellan barn i olika åldrar och vuxna, inklusive omställningen vid födelsen och redogöra för viktiga skillnader mellan barn, ungdomar och vuxna avseende medicinska och kirurgiska bedömningar (S3)
• beskriva barns och ungdomars normala psykomotoriska, kognitiva, sociala och emotionella utveckling samt vanliga och allvarliga utvecklingsavvikelser (S4)
• analysera betydelsen av psykologiska och sociala faktorer, såsom genus, socioekonomiska förhållanden, migrationsbakgrund samt våld i nära relationer vid bedömning av medicinska och kirurgiska tillstånd hos barn och ungdomar (S4)
• redogöra för hälsofrämjande insatser för jämlik hälsa på befolkningsnivå lokalt och globalt, med fokus på barnavårdscentral och skolhälsovård samt stöd för hälsosamma levnadsvanor på individ- och familjenivå hos nyfödda, barn och ungdomar (S3)
• identifiera misstänkt våld mot barn och ungdomar samt beskriva principer för bemötande, handläggning och uppföljning (S4)
• förklara grundläggande principer för farmakokinetik och farmakodynamik relaterat till det växande barnet/ungdomen och ange källor till läkemedelsinformation (S4)
• förklara hur somatiska och psykiska symtom kan indikera barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd samt vilket underlag som behövs för att kunna göra en initial utredningsplan, bedöma vårdnivå samt ställa diagnos (S4)
• resonera kring specifika faktorer av betydelse för barn- och ungdomspsykiatrisk symtomatologi och behandling i enskilda fall, utifrån ett biopsykosocialt helhetsperspektiv samt barnets mognad och utvecklingsnivå (S4) 
• beskriva lämpliga initiala åtgärder för vanliga, allvarliga och akuta barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd samt beskriva lämpliga behandlingsalternativ (S3)
• beskriva det interprofessionella teamarbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin, samt betydelsen av samarbete med vårdgrannar och andra samhällsaktörer på olika vårdnivåer (S3)
• beskriva den globala sjukdomsbördan för barn och unga, analysera sociala och ekonomiska faktorers inverkan på hälsoutfall och ojämlikhet i barns hälsa, globalt och lokalt, samt relatera det till barnkonventionen (S4)
• förklara när man bör misstänka en genetisk sjukdom och när konsultation av kompetens inom klinisk genetik är nödvändig samt att beskriva utrednings- och handläggningsprinciper av patienter och familjer med medfödda eller förvärvade genetiska sjukdomar (S4)
• beskriva den molekylära bakgrunden till genetiska avvikelser vid medfödda och förvärvade genetiska sjukdomar, och beskriva genetiska fosterdiagnostiska metoder och deras kliniska tillämpning (S4).

**Färdighet och förmåga**

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• inhämta anamnes och utföra status, på ett åldersadekvat sätt samt bedöma, handlägga och dokumentera vanliga, akuta och allvarliga tillstånd hos barn och ungdomar (M4)
• visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta tillstånd hos barn och ungdomar (M4)
• värdera fynd utifrån medicinska, patofysiologiska och etiska perspektiv och kunna förklara dessa för patient och anhöriga, (M4)
• tillämpa relevanta författningar, lagar och konventioner avseende barns och ungdomars rättigheter och välbefinnande (M3)
• bemöta patienter och vårdnadshavare med ett fördjupat professionellt förhållningssätt samt med respekt för deras integritet, behov, kunskaper och erfarenheter (M4)
• kunna samarbeta och leda interprofessionellt inom hälso- och sjukvården (M3)
• ordinera läkemedel med beaktande av barnets tillstånd, ålder, och vikt (M3)
• Konstruera och analysera ett släktträd (M3)
• utföra riskberäkningar vid monogena tillstånd samt bedöma upprepningsrisk vid kromosomavvikelser och multifaktoriell sjukdom (M3)
• redogöra för utredningsprocessen vid en kliniskt genetisk utredning samt kommunicera denna med patient och anhöriga (M3)

Förhållningssätt och värderingsförmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna:

• ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling samt kunna reflektera över sin egen begränsning
• visa förmåga till ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten.
•  värdera den genetiska vägledningssituationen och dess etiska aspekter
•  beakta hur en genetisk diagnos hos en individ kan påverka andra individer i släkten
• agera och uppträda omdömesgillt och professionellt i kliniska och andra lärandesituationer.

Innehåll

Kursen innefattar specialiteterna barn- och ungdomsmedicin, barnkirurgi, barn- och ungdomspsykiatri samt klinisk genetik och bygger på basvetenskapliga och kliniska kunskaper och färdigheter från tidigare kurser. Interprofessionellt lärande är en central del i kursen för att förbereda studenten för den blivande yrkesrollen.

Kursen är indelad i sex moment:

Barn- och ungdomsmedicin samt barnkirurgi, 4 hp 

Momentet omfattar ämnesområdena barn- och ungdomsmedicin, barnkirurgi, barnurologi och barnortopedi samt allmänmedicinska perspektiv som är relevanta inom dessa områden. Barnets normala tillväxt och utveckling, avvikelser från denna samt sjukdomslära täcks under momentet. Hälsofrämjande arbete och barn och ungdomars utsatthet i familj, nära relationer och samhälle samt författningar och lagar för att stödja och utreda barn och ungdomar som är utsatta belyses. Det undervisas i form av en Temadag tillsammans med kursen Klinisk medicin 6: Obstetrik och Gynekologi. Kunskap om vårdnivå och vårdplanering ingår. Stor vikt läggs vid att förstå och bemöta barn och ungdomar i olika åldrar och deras vårdnadshavare samt att förstå skillnaden mellan barn och vuxna vad gäller fysiologi och olika barnmedicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd. I kursen ingår kunskap om den globala sjukdomsbördan för barn och unga med tonvikt på de viktigaste utmaningarna inom barnhälsa samt hur barns hälsa påverkas av de globala hållbarhetsmålen och barnkonventionen. Sociala och ekonomiska förhållanden samt migrations inverkan på hälsoutfall och ojämlikhet i barns hälsa, globalt och lokalt belyses.

Undervisningen omfattar både teori och praktiska övningar inklusive simulering.

Barn- och ungdomspsykiatri, 1,5 hp

Momentet omfattar ämnesområdet barn- och ungdomspsykiatri och bygger vidare på den introduktion som ingår i Kursen Klinisk medicin 4 – inriktning neuro, sinnen och psyke. Normalpsykologisk utveckling och avvikelser från denna belyses, liksom hälsofrämjande insatser och vikten av att tidigt identifiera psykiatriska sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar. I kursen ingår barn- och ungdomspsykiatrisk sjukdomslära med betoning på vanliga tillstånd, allvarliga tillstånd och bedömning av suicidrisk. Relevant lagstiftning belyses, särskilt avseende psykiatrisk tvångsvård och socialtjänsten. Centralt är att kunna tillämpa ett helhetsperspektiv i det kliniska arbetet, vilket inkluderar samverkan med familjen och nätverket. Dessutom betonas vikten av att beakta ett biopsykosocialt utvecklingsperspektiv vid etiska och medicinska beslut.

Klinisk genetik, 1,5 hp

Momentet klinisk genetik omfattar kunskaper och färdigheter att identifiera kliniska situationer där genetisk diagnostik eller kompetens behövs för att handlägga patienter. Stor vikt läggs vid den kliniska genetiska utredningsprocessen och konsekvenserna för såväl individen som familjen samt principer för handläggning vid vanliga genetiska sjukdomar inklusive ärftlig cancer. Studenten ges tillfälle att reflektera kring och diskutera etiska och juridiska aspekter och problem associerade med genetisk testning, genetisk vägledning och fosterdiagnostik.

Verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp

Studenten genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom barn- och ungdomsmedicin samt barnkirurgi.

Placering sker på vårdavdelning, akutmottagning, specialistmottagning samt öppenvårdsmottagning. Under VFU ges studenten möjlighet att ur ett barn- och ungdomsmedicinskt samt barnkirurgiskt perspektiv att tillämpa och bredda tidigare erhållen kompetens. Studenten tränar på att utifrån symtom och fynd resonera differentialdiagnostiskt genom att tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller, samt att möta patienter och vårdnadshavare på ett professionellt sätt.

Placeringen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för att kunna arbeta som legitimerad läkare och primärt omhänderta och vid behov remittera barn- och ungdomar i öppenvård och Närakut.

Examination (betygsättning) av professionellt förhållningssätt i VFU sker genom löpande bedömning, baserad på programmets kriterier.

Professionellt förhållningssätt, ansvar och lärande 0.5 hp

Undervisning, träning och bedömning av ett professionellt förhållningssätt, ansvar och lärande sker löpande under kursen samt specifikt i samband med TBL och Mentorprogrammet och den avslutande inlämningsuppgiften med reflektion över studentens eget lärande i relation till kursens lärandemål.

Mentorprogrammet relaterar till övrig undervisning i kursen i syfte att stödja studentens personliga och professionella utveckling. Tillsammans med mentorn ges studenten tillfälle att reflektera, utifrån CanMEDS ramverk, över sin utveckling i relation till utbildningens lärandemål, dokumenterad prestation i portföljen och den framtida professionella läkarrollen.

Examination (betygsättning) av professionellt förhållningssätt utanför VFU sker i detta moment*, genom löpande bedömning, baserad på programmets kriterier.

Professionellt förhållningssätt i autentiska kliniska situationer bedöms och betygsätts inte i detta moment, utan inom VFU-momentet.

Tillämpning och integrering, 1,5 hp 

Momentet innehåller repetition och integrering genom självstudier, färdighetsträning och en skriftlig examination. Den skriftliga examinationen omfattar barn- och ungdomsmedicin samt barnkirurgi. Under VFU genomförs formativa bedömningar av studentens kliniska kompetens och professionella förhållningssätt. En summativ bedömning i form av ett praktiskt prov (sit-in) genomförs.

Arbetsformer

I kursen ingår verksamhetsintegrerat lärande (VIL) där teoretisk utbildning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kombineras. Den teoretiska delen genomförs huvudsakligen genom seminarier och teambaserat lärande (TBL). Det ingår även föreläsningar, digitala presentationer, simuleringar, workshops, färdighetsträning,självstudier samt en temadag tillsammans med kursen Klinisk medicin 6: Obstetrik och Gynekologi.

Examination

Barn- och ungdomsmedicin samt barnkirurgi, 4 hp

Examination

• Skriftlig examination (digitalt quiz)

Obligatoriskt deltagande

• Seminarier
• Workshop
• TBL
• Simuleringar
• Färdighetsträning

**Barn- och ungdomspsykiatri, 1,5 hp**

Examination

• Skriftlig examination 

Obligatoriskt deltagande

• Tre digitala quiz
• Seminarier
• Färdighetsträning (digital utbildning i suicidprevention)
• Färdighetsträning (digital utbildning i psykiskt status)

Klinisk genetik, 1,5 hp

Examination

• Skriftlig examination
• Muntlig examination: muntlig presentation vid examinerande seminarium.

Obligatoriskt deltagande

• Seminarier (fallpresentation)
• Workshops

Verksamhetsförlagd utbildning, 6 hp

Examination

• Examination i VFU** 

Obligatoriskt deltagande

• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhetsintegrerad lärande (VIL)

*Obligatoriska formativa bedömningar *

• Löpande bedömning i VFU*

Professionellt förhållningssätt, ansvar och lärande 0.5 hp

Obligatoriskt deltagande

• Mentorprogrammet

Obligatoriska formativa bedömningar

• Självvärdering och individuell handlingsplan (mentorprogrammet)
• Självvärdering och kollegial återkoppling i TBL
• Skriftlig inlämningsuppgift (TBL-gruppens gemensamt överenskomna arbetssätt)

Examination

• Examination av professionellt förhållningssätt*

Tillämpning och integrering, 1,5 hp

Examination

• Praktiskt prov i form av sit-in 
• Skriftlig examination

För att få delta i skriftlig examination krävs godkända obligatorier under kursen inklusive VFU. För tillträde till den praktiska examinationen, Sit-in, krävs att 50% av VFU är genomförd.

* Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller i sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Vid bristande måluppfyllelse, som därvid framkommer kan examinator underkänna moment PFAL, eller moment VFU (om det bristande måluppfyllelse förekommer i VFU). I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Vid examination av professionellt förhållningssätt i PFAL och VFU har student rätt till två examinationstillfällen. Vid underkännande av professionellt förhållningssätt i VFU har ett examinationstillfälle förbrukats. För omexamination behöver studenten göra om momentet i sin helhet, med stöd av handlingsplanen. Omexamination av underkänt PFAL-moment görs under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs.

**) Examination i VFU innebär summativ bedömning utifrån ett samlat underlag från VFU. Underlaget utgörs av formativa bedömningar i VFU med stöd av bedömningsinstrument t.ex. MiniCEX, MSF, DOPS, EPA eller Dialoginstrument.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs. Om avbrott baseras på allvarlig brist i professionellt förhållningssätt under kursen i annat sammanhang än VFU, underkänns studenten på PFAL-momentet och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat. Studenter får inte delta i någon undervisning förrän en handlingsplan har upprättats.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. I VFU (löpande examination) har studenten rätt till två examinationstillfällen.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinations­tillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För att genomföra prov kopplat till annat kurstillfälle än det studenten är registrerad på måste studenten ha genomfört motsvarande prov under sitt ordinarie kurstillfälle eller haft förhinder när det provet anordnades.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Andra kursen på året är en internationell kurs och all undervisning är på engelska. Svensk och engelsk litteratur används i kursen.

Lärandeportfölj

Stöd för studentens utveckling inom olika kompetensområden samlas löpande under utbildningen i studentens individuella lärandeportfölj. Kursansvarig institution tillhandahåller information om vilka dokument som ska sparas för kurstillfället.

Schemaläggning

Schemaläggning under kvällar och helger kan förekomma under VFU.

Kursvärdering

Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur - en av nedanstående

**Pediatrik **Moëll, Christian; Gustafsson, Jan

2:a upplagan : Stockholm : Liber, 2017 - 627 sidor ISBN:9789147112968 LIBRIS-ID:21139754 Sök i biblioteket

Illustrated textbook of paediatricsLissauer, Tom; Carroll, Will

Sixth edition : Elsevier, [2022] - 593 sidor ISBN:9780702081804 LIBRIS-ID:7lvn7h7x59jj1zzv URL: Länk Sök i biblioteket

**Barnmedicin **Hanséus, Katarina; Jägervall, Martin; Norman, Mikael

5 uppl. : Studentlitteratur AB, 2020 - 914 sidor ISBN:9789144129563 LIBRIS-ID:dqcngst5bbf77xdx Sök i biblioteket

Rekommenderad litteratur och övriga läromedel

Akut pediatrikNorgren, Svante; Ludvigsson, Jonas; Norman, Mikael

Åttonde upplagan : Stockholm : Liber, [2019] - 454 sidor ISBN:9789147114276 LIBRIS-ID:6hcdb3t547nrlll2 Sök i biblioteket

**Kompendium i barnkirurgi och barnortopedi **Frenckner, Björn; Hirsch, Georg; Wester, Tomas; Åstrand, Per

[Ny, omarb. och uppdaterad utg.] : Stockholm : Karolinska Institutet University Press, 2015 - 388 s. ISBN:9789185565764 LIBRIS-ID:17592866 Sök i biblioteket

**Nelson essentials of pediatrics **Marcdante, Karen J.; Kliegman, Robert; Schuh, Abigail M.

9 edition : Philadelphia, PA : Elsevier, [2023] - xv, 829 pages ISBN:9780323775625 LIBRIS-ID:v9gdpfs7sbqjgzq2 Sök i biblioteket

**Psykiatri **Herlofson J., Ekselius L., & Åsberg M. red.

Upplaga 3:1. Lund: Studentlitteratur, 2024 – 704 sidor ISBN: 978-91-44-19089-1

Kap 17 Psykiska problem med debut i barndomen, s 175–192 samt Kap 18 Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) och psykisk ohälsa, s 201–212

Sök i biblioteket 

Kliniska riktlinjer; Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

URL: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
ADHD (2024), Autism (2021), Beteendesyndrom (2019), Depression (2024), Ångest och tvång (2024) samt Ätstörningar (2024).

Gäller i respektive riktlinje för delarna klinisk bild samt screening, utredning och behandling/insatser på steg I = basnivå.

Kunskapsstöd för vårdgivare; Suicidnära barn och ungdomar

Region Stockholm, 2020 URL: Länk

Klinisk genetik

Rekommenderad litteratur och övriga läromedel

Genetiska sjukdomarNordenskjöld, Magnus

2. uppl. : Stockholm : Liber, 2024 - 352 s. ISBN: 978-91-47-14829-5 Sök i biblioteket

Read, Andrew P.; Donnai, Dian New clinical genetics

2. ed. : Oxfordshire, UK : Scion, 2011 - xvii, 442 s. ISBN:978-1-904842-80-4 LIBRIS-ID:12071084 This book may be borrowed from the course administration for international students Sök i biblioteket

Därutöver tillhandahålls kursmaterial, inklusive hänvisning till aktuella vetenskapliga publikationer på lärplattform.