Kursplan för Läkarrollen i vård och samhälle

The Physician’s Role in Healthcare and Society

Särskild behörighet

Godkänt betyg på:
- kurserna Basvetenskap 1 – 6, Medicinsk diagnostik med basvetenskaplig integrering, Medicinsk vetenskaplig teori och metod, Examensarbetet, Klinisk medicin 1 – 3 samt Klinisk medicin 4 (termin 1–9)
- ett VFU-moment från antingen Klinisk medicin 5 eller Klinisk medicin 6

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten ska tillägna sig en helhetssyn på hur god och jämlik hälsa kan främjas på individ- och befolkningsnivå, med fokus på läkarens roller, ansvar och befogenheter. Genom kursen ska studenten ges förutsättningar att fördjupa sina kunskaper i förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården, riskbedömning och riskkommunikation på individ- och samhällsnivå samt i frågor som rör sjukskrivning och rehabilitering. Studenten ska även uppnå fördjupad förmåga att anlägga vetenskapliga, globala och hållbarhetsperspektiv på kursens innehåll.

Lärandemål

Kursens lärandemål relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten kunna

• beskriva metoder och informationskällor som används för förbättrings- och patientsäkerhetsarbete inom hälso- och sjukvården samt kunna redogöra för olika aspekter att ta hänsyn till i samband med sådana arbeten (S3)
• tolka epidemiologiska och biostatistiska analyser av sjukdomsbörda, hälsotrender och skillnader mellan grupper och regioner (S4)
• förklara varför vården behöver anpassas till gruppers och individers olika behov för att säkerställa jämlik vård (S4)
• redogöra för grundläggande metod för miljömedicinsk hälsoriskbedömning och relatera detta till samhällets hantering av hälsorisker (S3)
• beskriva hälsorisker på populationsnivå och hur dessa kan kommuniceras samt relateras till behov av preventiva insatser på olika samhällsarenor, nationellt och globalt beaktande olika professioners roller (S4)
• redogöra för hur miljö- och klimatförändringar kan påverka människors hälsa och kraven på hälso- och sjukvården (S3)
• redogöra för organisatoriska anpassningar av sjukvården vid samhällskris (S3)
• förklara samband mellan organisatoriska faktorer och arbetsmiljö, samt hur sådana kan påverka vårdkvalitet och patientsäkerhet (S4)
• beskriva hur hälso- och sjukvården kan samverka med andra samhällsaktörer avseende rehabilitering och habilitering (S4)
• beskriva bedömningsgrunder för arbetsskada och arbetssjukdom (S3)
• redogöra för juridiska aspekter kopplade till miljö, arbetsliv och förbättringsarbete (S3)

Färdighet och förmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna

• göra försäkringsmedicinska bedömningar och utfärda läkarintyg för sjukpenning (M3)
• samarbeta i grupp och bidra till andra studenters lärande genom att vara väl förberedd och delta aktivt i diskussioner relaterade till kursens innehåll (M4)

Förhållningssätt och värderingsförmåga

För godkänd kurs ska studenten kunna

• agera och uppträda omdömesgillt och professionellt i lärandesituationer

Innehåll

Kursen fokuserar på hälso- och sjukvårdens respektive samhällets befolkningsinriktade, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Läkarens roll som samhällets medicinska expert belyses. Kursen genomsyras av ett systemperspektiv som spänner från samhällsnivå till patient, oavsett diagnosgrupp. Centrala teman är försäkringsmedicin, förbättringsarbete och hälsoriskbedömning, Viktiga aspekter inkluderar hälso- och sjukvårdens organisation, jämlikhetsfrågor, tvärprofessionellt samarbete, arbetsmiljö, rehabilitering, global hälsa, etik och juridik.

Kursen integrerar klimat- och hållbarhetsperspektiv vilka tas upp i relation till hälso- och sjukvårdens och den enskilda läkarens yrkesverksamhet. Fokus ligger på förebyggande insatser samt anpassning till effekter av klimatförändringar såsom krisberedskap och förändrat behov av sjukvård. Kursen introducerar grunder inom förbättringsarbete och ger en bred bild avseende områden för applicering av sådant arbete inom hälso- och sjukvården. Kursen omfattar fördjupad kunskap om arbetsmiljöns betydelse för hälsa samt hur sjukskrivning, rehabiliteringsinsatser och i vissa fall stöd från företagshälsovård kan bidra till att patienten blir bättre och kan återgå i arbete. Läkarens roll som riskkommunikatör analyseras och kursen ger träning i att ta fram att tolka riskbedömningsunderlag samt kommunicera risker till patienter och allmänhet. Under kursen integreras diskussion om samhällsaktuella ämnen exempelvis digitalisering i vården och våld i nära relationer.

Undervisning, träning och bedömning av ett professionellt förhållningssätt sker löpande under hela kursen.

Arbetsformer

Kursen innehåller grupparbeten och fristående seminarier. Kunskap inhämtas genom självstudier, peer-learning och föreläsningar.

Examination

Obligatoriskt deltagande

- Seminarier inom förbättringsarbete, riskkommunikation, och försäkringsmedicin

- Quiz i Canvas

Examination

- Muntlig presentation av grupparbete kring förbättringsarbete (individuell bedömning)

- Skriftlig inlämningsuppgift: läkarintyg för sjukpenning

- Examination av professionellt förhållningssätt*

\* Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller i sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Vid bristande måluppfyllelse ska examinator underkänna studenten på kurs. I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Omexamination görs därefter under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs. Vid examination av professionellt förhållningssätt har student rätt till två examinationstillfällen.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students utbildning om studenten genom sitt beteende uppvisat så allvarliga brister i förhållningssätt att allmänhetens förtroende för sjukvården eller lärosätet riskeras, eller där patienter, lärare, annan personal eller medstudenter utsatts för hot eller fara. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till att återuppta studier. Vid sådant avbrytande underkänns studenten på kursen och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinations­tillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Svensk och engelsk litteratur används i kursen.

Lärandeportfölj

Stöd för studentens utveckling inom olika kompetensområden samlas löpande under utbildningen i studentens individuella lärandeportfölj. Kursansvarig institution tillhandahåller information om vilka dokument som ska sparas för kurstillfället.

Kursutvärdering

Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur och övriga läromedel

Edling, C., Nordberg, G., Maria A. & Nordberg, M. (2026).* Arbets- och miljömedicin: en lärobok om hälsa och miljö* (4., uppl)*. *Lund: Studentlitteratur AB.

Björk J. (2019). *Praktisk epidemiologi för medicin, vård och folkhälsa. *Stockholm: Liber AB.

Allebeck, P., Burström, B., Hensing, G. & Kristenson, M. (2015). *Socialmedicin: individ, hälsa och samhälle *(1. uppl.): Lund: Studentlitteratur AB.

Vilhelmsson A. (red.) (2024). *Klimatmedicin. Om klimatförändringar, extremväder och hälsa. *Studentlitteratur AB.

Andersson A-C. (2025). Förbättringskunskap inom vård och omsorg. Studentlitteratur AB.

Därutöver tillhandahålls kursmaterial, inklusive hänvisning till aktuella vetenskapliga publikationer på lärplattform.