Kursplan för Barn- och ungdomspsykiatri
Child and adolescent psychiatry
Basdata
Särskild behörighet
Godkänt betyg på termin 1–10.
Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.
Mål
Kursens syfte är att studenten ska fördjupa och bredda sina kunskaper inom barn- och ungdomspsykiatri genom att integrera tidigare kliniska, vetenskapliga och etiska kunskaper i nya sammanhang. Kursen ger fördjupad förståelse för vanliga barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd såsom neuropsykiatriska diagnoser, affektiva syndrom, suicidrisk, beteendeproblematik och ätstörningar – samt hur dessa utreds, bedöms och hanteras i klinisk vardag.
Genom patientbaserade moment, handledningsbaserad VFU, seminarier och färdighetsträning utvecklar studenten sin kliniska självständighet, sitt professionella förhållningssätt och förmågan till kritisk värdering av såväl evidens som etiska överväganden.
Kursen syftar också till att stärka studentens roll som framtida läkare i mötet med barn och unga, med särskilt fokus på samverkan, kommunikation och förståelse för barns rätt till psykiatrisk vård inom ett rättighetsbaserat och samhällsmedicinskt perspektiv.
Lärandemål
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4)*.
Kursens relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna
• redogöra för de vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska tillstånden och hur dessa utreds, diagnostiseras och behandlas. (S4)
• redogöra för relevant lagstiftning, samt för barn- och ungdomspsykiatrins organisation (S4)
• redogöra för ansvarsfördelningen mellan BUP, skola och socialtjänst. (S3)
• analysera och värdera aktuell forskning och evidens inom barn- och ungdomspsykiatri, samt relatera denna till kliniska riktlinjer och handläggning. (S5)
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna
• inhämta anamnes av barn, ungdomar, föräldrar och andra personer i barnets nätverk, samt identifiera sårbarhetsfaktorer vid psykisk ohälsa. EPA 1. (M3)
• formulera psykiskt status för barn och ungdomar samt föreslå utredning och diagnostik vid de vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska tillstånden. EPA 1 & 2. (M3)
• göra en suicidriskbedömning av barn och ungdomar och föreslå handläggning. EPA 1, 4 & 7. (M3).
Förhållningssätt och värderingsförmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna
• bemöta patienter, anhöriga, andra studenter, lärare och personal på ett respektfullt, empatiskt och professionellt sätt. EPA 9. (M3)
• ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling. (M3)
• tillämpa ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt i kliniska resonemang, inklusive kritisk reflektion kring egna bedömningar och kommunikation med patient, vårdnadshavare och team. (M4)
• agera och uppträda omdömesgillt och professionellt i kliniska och andra lärandesituationer.
Innehåll
Undervisningen, med tonvikt på medicinsk kunskap och förståelse, utgår från den barn- och ungdomspsykiatriska specialiteten. Undervisningen sker genom seminarier och gruppdiskussioner med fokus på evidensbaserad klinisk tillämpning och reflektion, samt genom verksamhetsförlagd utbildning där studenter tränas i klinisk bedömning under handledning. Träning ges i att kunna diagnostisera de vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska tillstånden och att kunna göra en suicidriskbedömning av unga.
Kursen omfattar de vanligaste barn- och ungdomspsykiatriska tillstånden med fokus på neuropsykiatriska tillstånd, bedömning av suicidalitet, affektiva tillstånd, beteendesyndrom och akuta psykiatriska tillstånd samt hur man utreder, diagnostiserar och behandlar dessa. Avseende behandling genomgås forskningsunderlag för och användning av de vanligaste läkemedlen och psykoterapeutiska metoder som används inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare ingår relevant lagstiftning, organisation i Stockholm och ansvarsfördelningen mellan BUP-skola-socialtjänst samt nationella vårdprogram.
Under kursen diskuteras hur egna värderingar och egna attityder kan påverka bemötande och omhändertagande av patienter och deras familjer, hur intresse- och lojalitetskonflikter kan påverka prioriteringar. Samt hur människosynen kan påverka kontakten med barnet/familjen utifrån genus-, kulturella- och religiösa aspekter.
Arbetsformer
• Seminarier
• Digital färdighetsträning i bedömning av suicidalitet, genomförande av psykiskt status samt färdighetsträning kring orosanmälan
• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
• Grupparbete kring patientfall
Examination
Obligatoriskt deltagande
Obligatoriskt deltagande krävs vid:
• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
• Examinerande seminarium
• Digital färdighetsträning i suicidriskbedömning och psykiskt status
Frånvaro hanteras i enlighet med Karolinska Institutets riktlinjer för obligatoriska moment.
**Obligatoriska formativa bedömningar**
• Löpande bedömning av professionellt förhållningssätt under undervisning, VFU och seminarier
• Formativ bedömning av kliniska färdigheter, inklusive suicidriskbedömning och psykiskt status, med stöd av bedömningsinstrument som Mini-CEX och ProfDOPS
• Kollegial återkoppling (peer-assessment) i samband med grupparbetet.
**Examination**
Muntlig presentation: Studenten examineras i grupp genom muntlig presentation av patientbaserat fall i examinerande seminarium. Bedömningen omfattar både kunskapsinnehåll, kliniskt resonemang och professionellt förhållningssätt. Bedömningskriterier tillhandahålls i kursplattformen.
Färdighetsexamination: Studenten ska uppnå godkänt resultat i digital färdighetsträning i suicidriskbedömning och psykiskt status. Bedömning sker enligt fastställda kriterier.
Examination i VFU: Summativ bedömning av studentens kliniska färdigheter och professionella förhållningssätt baserad på flera formativa bedömningar gjorda av olika handledare under VFU. Bedömning sker i enlighet med EPA-struktur och med hjälp av verktyg som Mini-CEX, ProfDOPS och andra relevanta instrument.
Examination av professionellt förhållningssätt
Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller i sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Vid bristande måluppfyllelse ska examinator underkänna studenten på kurs. I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Omexamination görs därefter under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs. Vid examination av professionellt förhållningssätt har student rätt till två examinationstillfällen.
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students utbildning om studenten genom sitt beteende uppvisat så allvarliga brister i förhållningssätt att allmänhetens förtroende för sjukvården eller lärosätet riskeras, eller där patienter, lärare, annan personal eller medstudenter utsatts för hot eller fara. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till att återuppta studier. Vid sådant avbrytande underkänns studenten på PFAL-momentet (Professionellt förhållningssätt, ansvar och lärande) och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat.
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.
Övriga föreskrifter
Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Svensk och engelsk litteratur kan användas i kursen.
Lärandeportfölj
Stöd för studentens utveckling inom olika kompetensområden samlas löpande under utbildningen i studentens individuella lärandeportfölj. Kursansvarig institution tillhandahåller information om vilka dokument som ska sparas för kurstillfället.
Kursvärdering
Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.
Litteraturlista och övriga läromedel
Rekommenderad litteratur
Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. URL: Riktlinjer – Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri ADHD (2024), Autism (2021), Beteendesyndrom (2019), Depression (2024), Ångest och tvång (2024) samt Ätstörningar (2024). Gäller i respektive riktlinje för delarna klinisk bild samt screening, utredning och behandling/insatser på steg I och steg 2.
JM Rey’s IACAPAP e-Textbook of Child and Adolescent Mental Health. Rey JM & Martin A (eds). Geneva: International Association for Child and Adolescent Psychiatry and Allied Professions, 2017. https://iacapap.org/english.html
Kunskapsstöd för vårdgivare: Suicidnära barn och ungdomar. Region Stockholm, 2020. Suicidnära barn och ungdomar - Kunskapsstöd för vårdgivare
American Psychiatric Association. (2022). DSM-5-TR. Basics, Introduction & Use of the Manual. In: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed., text revision.
Herlofson J., Ekselius L., & Åsberg M. (red.). Psykiatri (Upplaga 3:1). Lund: Studentlitteratur, 2024. Kap 17 Psykiska problem med debut i barndomen, s 175–192 samt Kap 18 Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) och psykisk ohälsa, s 201–212. Sök i biblioteket
