Kursplan för En jämförelse av hälso- och sjukvårdssystem

Comparing health systems

Särskild behörighet

Godkänt betyg på termin 1–10.

Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig fördjupad förståelse för hälso- och sjukvårdens uppbyggnad och organisation i minst två olika länder.

Lärandemål
Kursens lärandemål relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna
• redogöra för de mest betydande skillnaderna mellan hälso- och sjukvårdsystemet i Sverige och något annat land i världen (S2)
• relatera de valda hälso- och sjukvårdssystemen till en global kontext avseende styrning, organisation och finansiering (S3)
• kritiskt granska och diskutera de valda hälso- och sjukvårdssystemens prestanda (S4)

Förhållningssätt och värderingsförmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna
• bemöta andra studenter, lärare och personal på ett respektfullt, empatiskt och professionellt sätt
• bedöma sitt behov av, och ta ansvar för, sin professionella utveckling inom läkaryrkets samtliga kompetensområden inklusive att formulera mål för sin fortsatta utveckling med hänsyn till egen hälsa och livslångt lärande

Innehåll

Under kursen fördjupar sig studenten i hälso- och sjukvårdsystemen i Sverige och något annat land i världen vilket utmynnar i ett fördjupningsarbete där dessa jämförs.

Vad som utgör ett hälso- och sjukvårdssystem varierar mellan länder, men relevanta aspekter kan vara hälso- och sjukvårdens styrning, organisation och finansiering samt politisk, historisk och kulturell kontext samt dess påverkan på befolkningens hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. Andra aspekter som studenten kan ta i beaktande är teknologisk och demografisk utveckling samt utbredning av sjukdomar och riskfaktorer.

Hälso- och sjukvårdens prestanda granskas och diskuteras utifrån hälso- och sjukvårdsystemets a) bidrag till medborgarnas hälsa b) lyhördhet gentemot medborgarnas preferenser c) bidrag till ekonomiskt skydd för medborgarna och d) produktivitet.
Kursens specifika innehåll är individuellt anpassat och läggs upp genom en online-diskussion via KI:s lärplattform.

Kunskapsinhämtning sker främst genom självstudier och diskussion online. En del av kursen kan förläggas med fältstudier i ett annat land.

Kursen ges som distanskurs och kräver tillgång till dator med webbkamera. Undervisning på engelska kan förekomma. Undervisning kvällstid förekommer.

Arbetsformer

Workshop (via web)
Projektarbete
Självstudier, reflektion och inläsning

Examination

Obligatoriskt deltagande
Kursintroduktion via webb.
Kritisk granskning av medstudenters arbete.
Quiz.

Examination
Skriftlig och muntlig redovisning.

Examination av professionellt förhållningssätt
Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller i sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Vid bristande måluppfyllelse ska examinator underkänna studenten på kurs. I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Omexamination görs därefter under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs. Vid examination av professionellt förhållningssätt har student rätt till två examinationstillfällen.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students utbildning om studenten genom sitt beteende uppvisat så allvarliga brister i förhållningssätt att allmänhetens förtroende för sjukvården eller lärosätet riskeras, eller där patienter, lärare, annan personal eller medstudenter utsatts för hot eller fara. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till att återuppta studier. Vid sådant avbrytande underkänns studenten på PFAL-momentet och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat.
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment,
m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Svensk och engelsk litteratur kan användas i kursen.

Lärandeportfölj
Stöd för studentens utveckling inom olika kompetensområden samlas löpande under utbildningen i studentens individuella lärandeportfölj. Kursansvarig institution tillhandahåller information om vilka dokument som ska sparas för kurstillfället.

Kursvärdering
Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

Aktuell vetenskaplig litteratur och rapporter

Papanicolas, Irene, and Peter Smith. Health system performance comparison: an agenda for policy, information and research: an agenda for policy, information and research. WHO, Geneva 2012
https://iris.who.int/handle/10665/332013

Janlöv N, Blume S, Glenngård AH, Hanspers K, Anell A, Merkur S. Sweden: Health system review. HealthSystems in Transition, 2023; 25(4): i–198. URL: https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/372708/9789289059473-eng.pdf?sequence=8

Commonwealth Fund - International Profiles of Health Care Systems

Socialstyrelsen - Öppna jämförelser, En god vård?, Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat.

Rapporter från Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys