Kursplan för Klinisk neuroimmunologi – När immunförsvaret angriper nervsystemet

Särskild behörighet

Godkänt betyg på termin 1–10.

Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Mål

Kursens syfte är att studenten ska fördjupa och tillämpa sin kunskap om immunmedierade tillstånd i nervsystemet med utgångspunkt i kliniska fall och kliniska bedömningar. Detta innebär att utveckla kliniska färdigheter samt att förstå den forskningsmetodik och den vetenskapliga grund som utredning och behandling vilar på.

**Lärandemål **
Kursens lärandemål relaterar till de nationella målen för läkarexamen i examensordningen inom högskoleförordningen (SFS 1993:100). Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLOtaxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för patofysiologiska mekanismer vid de vanligast förekommande neuroinflammatoriska sjukdomarna i centrala och perifera nervsystemet (S3)
- Redogöra för indikationer, verkningsmekanismer, uppföljning och risker för aktuell immunmodulerande behandling vid vanliga neuroinflammatoriska sjukdomar (S3)
- Redogöra för neurologiska biverkningar av immunterapi vid cancer, inklusive immune checkpoint-hämmare och CAR-T-behandling (S3)
- Relatera kliniska fynd och utredningsresultat till differentialdiagnostiska överväganden vid misstänkt neuroinflammatorisk sjukdom, inklusive infektiösa differentialdiagnoser (S4)
- Beskriva den vetenskapliga grunden för aktuella rekommendationer om utredning och behandling samt värdera underlagets styrkor och begränsningar (S4)

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- Utföra och dokumentera anamnes och neurologiskt status samt värdera undersökningsfynd hos patient med misstänkt neuroinflammatorisk sjukdom, samt på ett strukturerat sätt överrapportera en patient till en kollega (M3)
- Tillämpa vanligt förekommande kliniska bedömningsskalor vid neuroinflammatoriska tillstånd (M2)
- Identifiera symtom som inger misstanke om neuroinflammatorisk sjukdom och föreslå en adekvat initial utredning (M3)
- Formulera remiss med relevant frågeställning och tillräcklig klinisk information (M3)

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- bemöta patienter, anhöriga, andra studenter, lärare och personal på ett respektfullt, empatiskt och professionellt sätt.
- I kliniska situationer och vid undervisningstillfällen uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling (PU) (M4)

Innehåll

Neuroinflammatoriska sjukdomar utgör ett brett spektrum från övergående immunologiska attacker vid Guillain-Barré till de mer långvariga, komplexa sjukdomarna som påverkar hjärnan som sjukdomen multipel skleros (MS). Dessutom har det på senaste tiden uppkommit neuroinflammatoriska biverkningar till onkologiska behandlingar inkl. CAR-T behandling som behöver vår uppmärksamhet. Under föreläsningarna kommer ledande forskare och kliniker presentera sjukdomspanoraman och olika undersökningsmodaliteter samt behandlingar gällande neuroinflammatoriska tillstånd, men även de viktiga differentialdiagnoserna såsom infektioner.

Dessa diagnoser är inte bara en stor utmaning för patienter på olika sätt, utan också för deras familjer. Behandlingen och uppföljningen kräver ett multiprofessionellt samarbete, vilket gör att kommunikationen mellan alla involverade parter blir en avgörande faktor. Detta är något vi kommer att lägga stor vikt vid under kursen.

I Stockholm ligger klinik och forskning inom neuroimmunologi tätt samman, vilket ger en unik möjlighet att få en inblick i exempelvis experimentella modeller och aktuella riskfaktorer. Kursen omfattar hela spektrumet från den senaste forskningen och behandlingsalternativen till hur vi på bästa sätt följer upp patienter med dessa sjukdomar.

Arbetsformer

Föreläsningar
Föreläsningarna ger bred och grundläggande teori som integreras med aktuell forskning inom fältet och med klinisk tillämpning gällande diagnostik, uppföljning och multidisciplinär behandling. Föreläsningarna svarar huvudsakligen mot lärandemål K1–K3.

Seminarier
Fallbaserade seminarier i form av team-based learning (TBL) hålls och länkar föreläsningarnas innehåll till kliniska problem.
Journal club hålls och tränar kritisk granskning av den vetenskapliga litteratur som ligger till grund för aktuella behandlingsrekommendationer
Överlämningsseminarier hålls. Vid dessa presenterar och överrapporterar varje student sin tilldelade patient till den läkare på kliniken eller den kurskamrat som tar över .
Kommunikationsverkstad med simulerad patient hålls vid ett tillfälle och tränar informationssamtal med en person som nyligen fått en neuroinflammatorisk diagnos, med strukturerad återkoppling från lärare och kurskamrater.
Neurostatus-verkstad hålls inledningsvis på kursen och tränar systematiskt neurologiskt status med strukturerad checklista och återkoppling.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Varje student följer under varje avdelningsförlagd vecka en patient med misstänkt neuroinflammatoriskt tillstånd, deltar aktivt i utredningen och sköter med stöd kommunikationen med patient och närstående samt med kollegor och andra professioner. Detta sker på neurologiavdelningarna vid Karolinska Solna och Huddinge. Vid placering på avdelning leder studenten rondarbetet för de patienter hen tilldelats.
VFU omfattar även mottagningsbesök där studenten träffar patienter med MS och ett urval av andra neuroinflammatoriska diagnoser. Dessa sker vid Karolinska Universitetssjukhuset samt vid Centrum för neurologi (Akademiskt specialistcentrum, SLSO). Studenten deltar aktivt i neuroradiologisk rond, neuroinflammatorisk behandlingsrond samt rond med multidisciplinärt MS-teammöte. Under dessa moment tränas studenten i att ta en strukturerad anamnes, genomföra neurologisk undersökning och bedöma kliniska fynd med hjälp av skattningsskalor.

Praktiska moment omfattar utöver anamnes och neurologiskt status även lumbalpunktion, journalföring, remisskrivning och träning i att använda Svenska neuroregistret. Studenten ska under handledning utföra minst en lumbalpunktion, vilka dokumenteras i lärandeportföljen.
VFU-momenten genomförs delvis självständigt och rapporteras därefter, i vissa fall med komplettering (EPA 3–4).

Examination

Obligatoriskt deltagande
• VFU på neurologmottagning och neurologavdelningar, samt Neurostatus-verkstad, då dessa omfattar formativa bedömningar.
• Samtliga TBL-seminarier, överlämningsseminarier, journal club samt kommunikationsverkstad.
• Formativ bedömning

**Examination:**
Muntlig fallpresentation
Skriftlig examination

Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Bedömningskriterierna framgår av Karolinska Institutets riktlinjer för professionellt förhållningssätt på läkarprogrammet (PFAL).
Vid bristande måluppfyllelse ska examinator underkänna studenten på kurs. I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Omexamination görs därefter under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs. Vid examination av professionellt förhållningssätt har student rätt till två examinationstillfällen.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students utbildning om studenten genom sitt beteende uppvisat så allvarliga brister i förhållningssätt att allmänhetens förtroende för sjukvården eller lärosätet riskeras, eller där patienter, lärare, annan personal eller medstudenter utsatts för hot eller fara. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta studier. Vid sådant avbrytande underkänns studenten på momentet Professionellt förhållningssätt på Läkarprogrammet (PFAL) och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat.

Övriga examinationsföreskrifter
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal
examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Resor mellan Karolinska Huddinge och Solna samma dag kan förekomma.

Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är i de flesta fall svenska, men undervisning på engelska förekommer. Svensk och engelsk litteratur används i kursen. Undervisningen kan med framförhållning anpassas för utbytesstudenter.

Kursvärdering
Kursvärdering genomförs enligt de riktlinjer som angivits av Styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur
1. Burman J, Nyholm D, redaktörer. Neurologi. 6:e upplagan. Stockholm: Liber; 2020. Kapitel 4, 15 och 21. ISBN 978-91-47-12858-7.

2. Svenska MS-sällskapet. Tillgänglig från: https://www.mssallskapet.se/multipel-skleros/ [hämtad
2026-09-05].

Rekommenderad litteratur
3. Wang N. Neurologic complications of cancer immunotherapy. Continuum (Minneap Minn).
2023;29(6):1827–43. doi: 10.1212/CON.0000000000001362

Därutöver tillkommer aktuella vetenskapliga artiklar enligt kursansvarigs anvisningar under kursens gång.