Kursplan för Kognitiv störning- klinisk betydelse

Cognitive impairment - clinical consequences

Särskild behörighet

Alla högskolepoäng från termin 1–3 samt godkänt på momentet ”Medicinsk diagnostik” i kursen Den sjuka människan 2 samt momentet ”Kliniskt körkort” i kursen Integrerad deltentamen.

Mål

Kursens övergripande mål är att öka studenternas kunskap inom kognitiva sjukdomar vid åldrande och betydelsen av kognitiva störning i klinisk verksamhet, handläggning och behandling.

Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet. Lärandemålen är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin och färdigheterna enligt Miller*.

Kunskap/förståelse
Studenten ska
• kunna identifiera patienter med kognitiv störning i klinisk vardag (S2)
• kunna redogöra betydelsen av kognitiv störning i klinisk vardag (S2)
• kunna beskriva principer för olika undersökningar vid kognitiv störning(S2)
• kunna beskriva kognitiv förändring i samband med åldrande och skilja denna från kognitiv störning vid en sjukdom (S2)
• kunna redogöra för kognitiva funktioner och sätta dem i samband med hjärnans fysiologi/anatomi (S2)
• kunna sätta kognitiva störningar i samband med hjärnans patofysiologi (S3)
• känna till differentialdiagnostiken mellan Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar med kognitiv störning (S3)

Färdigheter
Studenten ska kunna
• utföra och tolka grundläggande kognitiva test (M3)
• tolka undersökningar rörande morfologisk och funktionell avbildning av hjärnan (M3)
• identifiera på en grundläggande nivå olika typer av sjukdomar med kognitivstörning hos patienter (M3)
• genomföra interaktiv praktisk handläggning av patientfall (M3)
• utföra planering av behandlingsförslag (M3)
• tolka behandlingsresultat (M3)

Förhållningssätt
Studenten ska kunna diskutera förhållningssätt, etiska aspekter rörande patienter med olika grad av kognitiv störning (S3).

Innehåll

Andel äldre ökar i samhället. Med den ökande livslängden ökar även förekomsten av sjukdomar som drabbar de kognitiva funktionerna. Kognitiv störning blir inte diagnostiserad pga akut tillstånd och sällan i öppen vård trots patienten har stora problem t.ex. i läkemedelsbehandling. Den vanligaste orsaken till kognitiv störning är Alzheimers sjukdom. Det finns flera sjukdomar och tillstånd som leder till kognitiv störning, vilken kan vara det första symtomet i en allvarlig sjukdom. Kognitiv störning försvårar diagnostiken och behandling. För individen och närstående orsakar kognitiv störning ett stort lidande och för samhället är de kostsamma.

Syftet med kursen är att studenten ska kunna identifiera kognitiv störning, ska ha fördjupat sina kunskaper avseende förståelse för hur sjukdomar som drabbar hjärnan leder till kognitiv störning och betydelsen av denna störning i kliniska vardagen. Kursen omfattar en bred översikt över diagnostiken av kognitiv störning.

Kursen syftar på att förberedda deltagarna att tänka på olika diagnostiska möjligheter och nivåer av en sjukdom med kognitiv störning: kliniskt, morfologiskt och molekylärt, och behandlar de senaste rönen avseende behandling, klinisk betydelse, epidemiologi, genetik och patofysiologiska mekanismer.

Föreläsningarna blandas med praktiktjänstgöring på minnesmottagningen och geriatriska avdelningar vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge samt andra minnesmottagningar inom Stockholms läns landsting.

Integrerande uppgifter
- Försämrat intellekt och dess betydelse
- Inlärnings-/minnessvårigheter
- Avvikande beteende
- Desorientering/förvirring

Arbetsformer

Kursens huvudsakliga arbetsformer är
• Föreläsningar och seminarier
• Kliniskt arbete under handledning
• Egna studier av grundmaterial med kopplade litteraturseminarier

Examination

Examination sker
• Genom deltagande i litteraturseminarier och kliniska moment.
• Genom presentation av eget fördjupningsarbete samt akademisk diskussion kring studenternas fördjupningsarbeten.
• Genom skriftligt prov med kortfrågor.

Obligatoriska moment: Godkänt deltagande i kliniskt praktiskt obligatoriska övningsmoment. Deltagande i samtliga seminarier är obligatoriskt (frånvaro en halv seminariedag kan accepteras men en skriftlig redovisning av restuppgift måste då lämnas in).

Begränsningar av antalet prov- eller praktiktillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. För verksamhetsförlagda moment gäller som regel att de endast kan repeteras en gångExaminator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.

I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Behörighet
Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts.

Övergångsbestämmelser

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursen ansluter till och fördjupar core-nära kunskaper inom läkarprogrammet.

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången fördjupningskurs, vars innehåll helt eller i väsentliga delar överensstämmer med innehållet i kursen. Om du är osäker – kontakta studievägledningen.

*
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).

Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.