Kursplan för Menstruell hälsa - ett livscykelperspektiv

Menstrual Health - A Life Cycle Perspective

Basdata

Kurskod: 2QA350
Kursens namn: Menstruell hälsa - ett livscykelperspektiv
Högskolepoäng: 7.5
Utbildningsform: Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde: Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa
Nivå: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Beslutande organ: Utbildningsnämnden KBH
Datum för fastställande: 2023-12-05
Reviderad av: Utbildningsnämnden KBH
Senast reviderad: 2024-12-06
Kursplanen gäller från: Hösttermin 2025

Särskild behörighet

Minst 120 hp inom vilka det ska ingå en kandidat- eller yrkesexamen inom hälso- och sjukvård, genusvetenskap, statsvetenskap alternativt socionomexamen. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten efter avslutad kurs ska ha tillägnat sig fördjupade kunskaper och evidens kring menstruell hälsa utifrån ett livscykelperspektiv. Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • söka, kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur inom området menstruell hälsa utifrån ett livscykelperspektiv - från menarche till menopaus
  • översiktligt redogöra för vanliga besvär och sjukdomar kopplade till menstruationscykeln och hur hälsan påverkas
  • problematisera kring menstruell hälsa ur ett nationellt-, globalt-, genus- och interkulturellt perspektiv
  • redogöra för olika faktorer som hindrar respektive främjar menstruell hälsa, såväl för enskilda individer som för olika grupper i samhället ur ett intersektionellt perspektiv
  • diskutera och reflektera på vilket sätt livsvillkor och menstruell hälsolitteracitet kan påverka menstruerande personers möjlighet till egenvård och vårdsökande beteende kopplat till menstruell hälsa
  • reflektera över egna värderingar och attityder till menstruell hälsa ur ett genus- och interkulturellt perspektiv

Innehåll

Kursen innehåller teoretisk undervisning och behandlar grundläggande begrepp och evidens avseende menstruell hälsa utifrån ett livscykelperspektiv. Det innefattar områden kring första blödningen (menarche) och fram till sista blödningen (menopaus) samt klimakteriet där studenterna utmanas att problematisera och reflektera utifrån ett globalt, nationellt, interkulturellt, genus- och rättighetsperspektiv. Ett särskilt fokus är att få fördjupad kunskap kring menstruerande personers vårdsökande beteende (menstruella hälsolitteracitet) och på vilket sätt individers livsvillkor påverkar förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och använda hälsoinformation kopplat till menstruell hälsa.

Arbetsformer

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Deltagande i seminarier och grupparbete är obligatoriskt.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen.

Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination

Examination sker i form av grupparbete, skriftlig individuell uppgift och seminarium.

Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator kan, om så är fallet, fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) vid Karolinska Institutet.

Undervisning sker på svenska.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Litteraturlista och övriga läromedel

Litteratur på engelska kan förekomma.

  • Bowleg, L., The Problem With the Phrase Women and Minorities: Intersectionalityan Important Theoretical Framework for Public Health, Am J Public Health doi: 10.2105/AJPH.2012.300750, 2012
  • Menstruell hälsa bland unga vuxna – En intervjustudie om erfarenheter av menstruation och menstruationscykeln hos personer 18–29 år, 2023 LIBRIS-ID: m4076n3wkkz7f3r2, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/m/menstruell-halsa-bland-unga-vuxna,
  • Applying intersectionality theory in health promotion research and practice, Heard, E.; Fitzgerald, L.; Wigginton, B.; Mutch, A., Health Promotion International. DOI: 10.1093/heapro/daz080, 2019
  • Menstrual health: a definition for policy, practice, and research, Hennegan, J.; Winkler, IT.; Bobel, C.; Keiser, D.; Hampton, J.; Larsson, G.; Chandra-Mouli, V.; Plesons, M.; Mahon, T, Sex Reprod Health Matters. doi: 10.1080/26410397.2021.1911618. PMID: 33910492; PMCID: PMC8098749, 2021
  • Women's and girls' experiences of menstruation in low- and middle-income countries: A systematic review and qualitative metasynthesis, Hennegan, J.; Shannon, A-K; Rubli, J.; Schwab, KJ.; Melendez-Torres, GJ., PLoS Med. doi: 10.1371/journal.pmed.1002803. PMID: 31095568; PMCID: PMC6521998, 2019
  • Collins, Patricia Hill, Intersectionality as critical social theory, Durham : Duke University Press, 2019 - xi, 360 pages ISBN: 9781478006466, LIBRIS-ID: gr847ds1drn8vvnv,
  • Starrs, AM.; et al., Accelerate progress-sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission, Lancet. Jun 30;391(10140):2642-2692. doi: 10.1016/S0140-6736(18)30293-9, 2018