Kursplan för Gerontologi

Gerontology

Särskild behörighet

Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Sjuksköterskeexamen om 180 hp eller kandidatexamen i omvårdnad om minst 180 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 (med lägst betyget Godkänd/E).

Mål

Moment 1: Gerontologi, den äldre människan i samhället (6 hp)

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten ur ett gerontologiskt perspektiv kunna:

• beskriva, analysera och tolka samband mellan biologiskt åldrande, livsvillkor, miljö och hälsa
• identifiera, värdera och tillämpa teorier och modeller kring omvårdnad och hälsa
• värdera och tillämpa evidensbaserad forskning relevant för hälsoarbete och omvårdnad på individ och gruppnivå
• visa kunskap om organisation och lagrum och kunna motivera tillämpningen av dessa relaterat till den egna professionens ansvar och samverkan med andra
• visa fördjupade kunskaper om våld i nära relationer

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten ur ett gerontologiskt perspektiv kunna:

• visa färdighet och förmåga att självständigt kunna planera, beskriva och utvärdera förebyggande hälsoarbete
• visa färdighet och förmåga att identifiera och reflektera över risk- och friskfaktorer

**Moment 2: Verksamhetsintegrerat lärande inom vård och omsorgsboende (1,5 hp)**

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten ur ett gerontologiskt perspektiv kunna:

• visa fördjupad kunskap i planering och samordning av vård och hälsofrämjande insatser

*Färdighet och förmåga*

Efter genomgången kurs ska studenten ur ett gerontologiskt perspektiv kunna:

• självständigt planera och genomföra interprofessionellt omvårdnadsarbete i hemmiljö

Innehåll

I kursen ingår teoretiska moment (6 hp) och Verksamhetsintegrerat lärande, VIL (1,5 hp)

• den äldre människan i samhället
• teorier om åldrandet ur biologiskt, psykologiskt, socialt och andligt perspektiv
• biologiskt åldrande, hälsa och ohälsa
• åldrandet ur ett kulturellt perspektiv
• våld i nära relationer
• omvårdnad på akademisk grund
• hälsofrämjande arbete
• lagar och styrdokument

Arbetsformer

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är individuella studieuppgifter, arbete i grupp, virtuella diskussioner, seminarier, föreläsningar samt verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 20 timmar/vecka varav 18 timmar/vecka är förlagd i verksamheten. Dag-, kvälls-, natt- och helgpass förekommer samt även helgdagar i förekommande fall. Studenter har ej rätt att komprimera den verksamhetsförlagda utbildningen.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination

Moment 1: Två examinerande seminarier och en slutlig skriftlig individuell hemexamination.

Moment 2: För bedömning av VIL genomförs ett examinerande seminarium.

Obligatoriska moment i kursen är, seminarier, individuella studieuppgifter, examinationer samt VIL.

Deltagande i examinerande moment och verksamhetsförlagd utbildning är obligatoriskt. Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte om kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Om studenten genomfört sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats via lär plattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid, hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, med mera. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle.

Innan handlingsplanen är uppfylld ska studenten inte placeras på ny VFU inom någon utbildning vid KI.
Antalet kunskapskontroller i handlingsplanen begränsas till två gånger. Underkänd VFU får endast genomföras ytterligare en gång.

Har studenten underkänts på sista möjliga examinationstillfället ska ingen handlingsplan upprättas.
En student som påbörjar och inte fullföljer VFU, utan särskilda skäl, ska tilldelas betyget underkänt. Studenten har då förbrukat ett VFU-tillfälle.

Övergångsbestämmelser

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges minst tre ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Litteraturlista och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

Bengtson, V.L. & Settersten, R.A. (red.) (2016). Handbook of theories of aging. (3. ed.) New York, N.Y.: Springer. ISBN:9780826129420 LIBRIS-ID:19584003

Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.) (2024). Omvårdnad & äldre. (2 uppl). Studentlitteratur.

Ernsth-Bravell, M, & Östlund, L. (2020) *Äldre och åldrande: Grundbok i gerontologi. *(3 uppl) Gleerups Utbildning AB.

Folkhälsomyndigheten. (2024). Folkhälsans utveckling – årsrapport 2024. LIBRIS-ID:fvp6q7ctc7tc8bhl URL: Länk

Författningshandbok: för personal inom hälso- och sjukvården 2024. (Femtiofemte upplagan). (2024). Stockholm: Liber.

Klang Söderkvist, B. & Kneck, Å. (red.) (2018). Patientundervisning: ett samspel för lärande. (Fjärde upplagan). Studentlitteratur.

Korp, P. (2016). *Vad är hälsopromotion?*1. uppl. Studentlitteratur.

Martin, L. (2018). Informatik i vården: hälsoinformatik för sjuksköterskor (1 uppl). Studentlitteratur.

Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2018). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (Upplaga 2). Liber.

Scriven A. Ewles & Simnett.(2013). Hälsoarbete. 3., rev. uppl. Studentlitteratur.

Sundborg, E. (2024). Vårdmöten vid våld i nära relationer. (Första upplagan). Liber.

Wiklund Gustin, L. & Asp, M. (red.) (2022). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Tredje upplagan). Studentlitteratur.

Willman, A. & Gustafsson, B. (2015). Hälsofrämjande omvårdnad: bekräftande vägledning för att skapa sin egen hälsa. (1. uppl.) Studentlitteratur.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.