Kursplan för Global folkhälsa

Global public health

Särskild behörighet

120 högskolepoäng inom hälso- och sjukvård eller medicin.
För att delta i kursens utlandsvistelse måste studenten ha genomfört kursens första del.

Mål

Kursens övergripande syfte är att studenterna ska uppnå en förståelse av begreppet global folkhälsa, vad som avgör hälsoläget i en befolkning, hur befolkningens hälsa kan förbättras, samt samhällets och hälsosystemets roll för detta.

Lärandemål
Lärandemål för kunskap och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S2-S5) och lärandemål för färdighet och förmåga är indelade enligt Millers pyramid (M3-M4).

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för den globala hälsans historia och utveckling under det senaste århundradet, från kolonialism till dagens globala hälsopolitik (S3)
• redogöra för den globala sjukdomsbördan, hur den varierar med ett lands inkomstnivå samt den pågående epidemiologiska transitionen (S3)
• diskutera hur ekonomiska, politiska och sociala faktorer samt omgivningsfaktorer som klimatförändringar påverkar hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård i en befolkning (S4)
• redogöra för olika typer av hälso- och sjukvårdssystem globalt och deras finansiering, hur detta påverkar invånarnas hälsa, innebörden av “Universal Health Coverage”, samt kunna relatera detta till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet (S3)
• resonera kring globala hälsoutmaningar och möjligheter utifrån internationella ramverk såsom mänskliga rättigheter, aktuella globala mål från FN och andra internationella aktörer samt kring möjligheter, begränsningar och etiska frågeställningar med hälsobistånd och internationella hälsoinsatser (S4)
• reflektera över sitt eget och andra medstudenters förhållningssätt vid resa till ett land med begränsade resurser (S5)

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• söka fram data och ur etablerade datakällor för global och inhemsk hälsostatistik, och kritiskt granska denna (M3)
• rekommendera olika prioriteringar för att förbättra en befolknings hälsa utifrån såväl kostnadsmässiga som etiska avvägningar (M3)

Förhållningssätt och värderingsförmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:

• bemöta patienter, anhöriga, andra studenter från olika studieprogram, lärare och personal i såväl Sverige som utreseland på ett respektfullt, empatiskt och professionellt sätt

Innehåll

Kursen integrerar och fördjupar stora delar av tidigare utbildnings teoretiska innehåll kring i) hälsans bestämningsfaktorer, ii) tidiga preventiva insatser, iii) hälsosystem, ekonomi, resurser och styrmedel samt iv) interkulturella och antropologiska problemställningar. Olika aktörers roller på systemnivå och interprofessionellt diskuteras. Kursen omfattar olika typer av hållbarhetsfrågor inkluderande prioriteringar mellan folkhälsoinsatser och individuell vård samt etiska avvägningar.

Under den andra delen av kursen ingår verksamhetsintegrerat lärande i form av studieresa till ett land på en annan inkomstnivå än Sverige för att ge möjlighet till upplevelsebaserad förståelse av folkhälsoarbete och/eller ett annat hälso- och sjukvårdssystem, inklusive av olika yrkeskategoriers roll och arbetsvillkor. Mötet med vårdpersonal och hälsoarbetare i både urban och rural miljö ger nya perspektiv kring arbetet med hälso- och sjukvård i hälsosystem med annan sjukdomsbörda och resursnivå än i Sverige. Blandningen av att både lära sig att förstå och tolka global folkhälsa i teorin och den personliga erfarenheten är ett viktigt incitament för att lämna gamla föreställningar om världen och ta till sig en evidensbaserad, aktuell världsbild.

Vetenskapligt förhållningssätt

Kursen lär ut ett vetenskapligt förhållningssätt och förser studenterna med verktyg att tolka globala data och statistik. Fokus ligger på förståelse av kvalitetsaspekter i datainsamling, inklusive svårigheter med att samla in data av hög kvalitet i olika kontexter. Vikten av det tvärvetenskapliga perspektivet för att kunna förstå hälsa i en vid bemärkelse betonas. Beslutsfattande baserat på tillgänglig, kontextuell och optimal evidens diskuteras.

Professionellt förhållningssätt

Kursen betonar betydelsen av olika professioners roller för att upprätthålla hälso- och sjukvård av så god kvalitet som möjligt inklusive så kallad ”task shifting” när tillgängliga resurser så kräver. Den moraliska stress som kan uppstå när kartan inte stämmer med verkligheten och verktyg för att hantera detta diskuteras. Behoven av interkulturell kompetens belyses.

Globalt förhållningssätt

Kursen behandlar ett flertal begrepp som är nödvändiga för ett globalt förhållningssätt, inklusive prioriteringar inom hälso- och sjukvården beroende på resurstillgång och överväganden kring att prioritera individuell klinisk vård kontra folkhälsoinsatser.

Hälsofrämjande förhållningssätt

Kursen utgår från hälsans bestämningsfaktorer och värdet av förebyggande åtgärder för att motverka ohälsa på olika inkomstnivåer.

Arbetsformer

Undervisningen består av både föreläsningar, seminarier, grupparbeten, rollspel, samt under den senare delen av kursen upplevelsebaserat lärande i ett låg- eller medelinkomstland. Kursen engagerar lärare med olika yrkesbakgrund med omfattande internationell erfarenhet.

Obligatoriskt deltagande
Under den första delen är föreläsningar med specifik information som förbereder studenterna inför sin vistelse i värdlandet är obligatoriska då motsvarande lärande kring sociala normer, värderingar, förväntat uppförande är svårt att uppnå på alternativt sätt. Seminarier samt rollspel är obligatoriska.

Under den andra delen, utlandsvistelsen, är alla besök, föreläsningar, seminarier och möten obligatoriska då detta på ett unikt vis bidrar till studenternas förståelse för att bedriva folkhälsoarbete och hälso- och sjukvård i det specifika landet och kontexten.

Uppförandekod: Det är obligatoriskt för studenter som reser utomlands att signera Karolinska Institutets (KI:s) uppförandekod innan de påbörjar den andra delen av kursen. Enligt den ska studenten:

• följa de råd och anvisningar som ges vad gäller personlig säkerhet och därmed undvika att utsätta sig själv, medresenärer eller värd för risker.
• följa de anvisningar som ges inför utresa och under pågående utlandsvistelse samt de regler som gäller vid utländskt lärosäte, sjukhus, arbetsplats eller motsvarande.
• agera med respekt för värdlandets kultur och tradition, sociala struktur och religion samt respektera de kläd-och uppförandekoder som råder i landet i fråga.
• visa respekt för andra studenter, lärare, patienter och familjer liksom för hälso- och sjukvårdspersonal.
• vara en god förebild för andra studenter och inte riskera KIs relationer med sina samarbetspartners.
• följa överenskommet kursprogram och respektera den pedagogiska tradition och de undervisningsformer som gäller vid värdinstitutionen.
• ta aktivt ansvar för sitt eget lärande och följa överenskommet kursprogram och säkerhetsanvisningar.

Bryter en student mot uppförandekoden kan detta medföra att hen blir underkänd på kursen. Examinator kan också med omedelbar verkan avbryta en students utlandsförlagda (eller motsvarande) utbildning om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att säkerheten eller förtroendet för övriga studenter, KI och samarbetet med våra lokala samarbetspartners riskeras. Vid avbruten praktisk del, kommer studentens utbildningsprogram att informeras och studenten kan tvingas resa hem tidigare.

Examination

1. Skriftlig summativ examination (S3-5) 
   
2. Muntlig examination i grupp (S4 och M3) (seminarium samt rollspel)
   
3. Skriftlig examination i form av reflektionsuppgift (S5)

Examination av professionellt förhållningssätt
Mål för professionellt förhållningssätt bedöms löpande, utifrån bedömningskriterier, i alla sammanhang där student uppträder i sin roll som student eller relaterat till lärosätets eller i sjukvårdens aktiviteter inom utbildningen, i kommunikation och via digitala medier. Vid bristande måluppfyllelse ska examinator underkänna studenten på kurs. I sådant fall ska en handlingsplan upprättas. Omexamination görs därefter under en i handlingsplanen specificerad efterföljande kurs. Vid examination av professionellt förhållningssätt har student rätt till två examinationstillfällen.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students utbildning om studenten genom sitt beteende uppvisat så allvarliga brister i förhållningssätt att allmänhetens förtroende för sjukvården eller lärosätet riskeras, eller där patienter, lärare, annan personal eller medstudenter utsatts för hot eller fara. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till att återuppta studier. Vid sådant avbrytande underkänns studenten på PFAL-momentet och ett examinationstillfälle är därmed förbrukat.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment,
m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk
Undervisningsspråket är engelska men undervisning på svenska kan förekomma. Svensk och engelsk litteratur kan användas i kursen.

Lärandeportfölj
Stöd för studentens utveckling inom olika kompetensområden samlas löpande under utbildningen i studentens individuella lärandeportfölj. Kursansvarig institution tillhandahåller information om vilka dokument som ska sparas för kurstillfället.

Kursvärdering
Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Aktuella vetenskapliga artiklar samt kompendier.

#### **Rekommenderad litteratur**

Introduction to Global Health
Kathryn H. Jacobsen
ISBN: 978-1284234930