Kursplan för Molekylär nutritionsvetenskap

Särskild behörighet

Minst 90 godkända högskolepoäng från kurser inom Kandidatprogrammet i nutritionsvetenskap, varav 22,5 från kurser i kemi (varav minst 7,5 i biokemi), samt minst 15 från kursen Cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi och genetik. Dessutom krävs lägst betyget godkänd på kursen Fysiologi, anatomi och histologi.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• ge exempel på hur näringsämnen påverkar genuttryck och cellulära processer genom molekylära mekanismer, inklusive genreglering, signaleringsvägar och post-translationella modifieringar
• redogöra för hur ovannämnda molekylära mekanismer, exempelvis inom nutrigenomik och epigenetik, är kopplat till cellulära funktioner, fysiologiska processer och sjukdomsutveckling
• redogöra för mikrobiotans roll för hälsa ur ett molekylärt perspektiv, inklusive interaktioner mellan mikrobiota, värd och kost
• förklara principerna bakom precisionsnutrition, inklusive samspelet mellan genetik och nutrition (nutrigenetik), och diskutera dess potential och begränsningar
• kritiskt granska och tolka aktuell forskning inom molekylär nutritionsvetenskap med avseende på metodval, resultat och vetenskaplig relevans.

Innehåll

Kursen behandlar molekylära mekanismer som ligger till grund för hur kosten och näringsämnen påverkar kroppens hälsa. Med den centrala dogman som ram för olika mekanismnivåer fördjupas sambanden mellan näringsämnen, genreglering, proteinsyntes och cellulära processer. Kursen belyser hur näringsämnen kan påverka genuttryck och cellsignalering samt hur dessa processer relaterar till fysiologiska funktioner och sjukdomsutveckling. Även samspelet mellan kost, värd och mikrobiota behandlas ur ett molekylärt perspektiv.

Begrepp som nutrigenomik, epigenetik och nutrigenetik introduceras, samt deras betydelse för att förstå individuella variationer i respons på kost. Kursen behandlar även aktuella forskningsområden inom molekylär nutritionsvetenskap och ger studenten möjlighet att kritiskt granska och tolka vetenskapliga studier inom området.

Arbetsformer

Undervisningsformer inkluderar föreläsningar, journal clubs och grupparbete.

Examination

Examinationen består av skriftlig tentamen (graderas VG/G/U).

Vid underkänt resultat kan examinationen genomföras maximalt ytterligare fem gånger. Om studenten genomfört sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle för den examinationsuppgiften. En student vars examinationsuppgift har blivit underkänt två gånger har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.

Obligatoriskt deltagande:
Journal clubs och grupparbetet är obligatoriska. Examinatorn bedömer om, och i sådana fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten har deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinatorns anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, mm. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övriga föreskrifter

Delar av undervisningen kan komma att ske på engelska.

Litteraturlista och övriga läromedel

Kurslitteraturen består av artiklar och annat kursmaterial som kommer att finnas tillgängligt elektroniskt.