Kursplan för Försäkringsmedicin: Rehabiliteringskoordinering inom hälso- och sjukvård

Insurance Medicine: Rehabilitation Coordination in Healthcare

Särskild behörighet

1. Av Socialstyrelsen utfärdad legitimationsgrundande vårdutbildning, socionomutbildning, beteendevetenskaplig utbildning eller annan högskoleutbildning som bedöms motsvarande samt 2) deltagit i Region Stockholms basutbildning för rehabiliteringskoordinatorer eller motsvarande samt 3) har uppdrag som rehabiliteringskoordinator inom hälso- och sjukvård.

Mål

Deltagaren ska efter genomgången kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva riskfaktorer för, och konsekvenser av sjukfrånvaro samt hindrande och främjande faktorer för återgång i arbete
• identifiera faktorer för jämlik hälsa och deras betydelse för sjukfrånvaro och koordineringsinsatser i hälso- och sjukvården vid sjukskrivning
• sammanfatta aktuell forskningskunskap kring koordineringsinsatser och rehabiliteringskoordinatorfunktionen i hälso- och sjukvård vid sjukskrivning
• redogöra för arbetsförmågebegreppets tillämpning inom området försäkringsmedicin
• identifiera former för interprofessionell samverkan och förklara betydelsen av sådan samverkan för koordineringsinsatser i hälso- och sjukvård vid sjukskrivning
• uppvisa kunskap om modeller och perspektiv rörande interprofessionell samverkan

**Kunskap och färdigheter**

• analysera hur perspektiv på jämlik hälsa kommer till uttryck i hälso- och sjukvården och vilken betydelse perspektiven har för koordineringsinsatser vid sjukskrivning
• föreslå och planera utvecklingsarbete avseende koordineringsinsatser vid sjukskrivning med beaktande av interprofessionell samverkan och relevans för aktuell verksamhet
• formulera sitt behov av kunskap och färdigheter för fortlöpande utveckling av kompetens med relevans för området försäkringsmedicin i hälso- och sjukvård och för området koordineringsinsatser vid sjukskrivning i synnerhet

**Förhållningssätt och värderingsförmåga**

• reflektera över sjukskrivningsprocesser utifrån perspektiv på jämlik hälsa
• reflektera kring etiska dilemman i koordineringsinsatser i relation till patienter och i relation till interprofessionell samverkan
• reflektera kring rehabiliteringskoordinatorns professionella roll och funktion i interprofessionell samverkan i hälso- och sjukvård.

Innehåll

I kursen behandlas aktuella frågeställningar inom ämnesområdet försäkringsmedicin med tillämpning inom hälso- och sjukvård. Ett specifikt fokus ligger på koordineringsinsatser i hälsa och sjukvård vid sjukskrivning och rehabiliteringskoordinatorns funktion. Inom det bredare ämnesområdet försäkringsmedicin behandlar kursen specifikt områdena: sjukfrånvaro, arbetsförmåga och återgång i arbete vid sjukskrivning, koordinering vid sjukskrivning, samt interprofessionell samverkan. Kursen utgår från aktuell forskning och tillämpliga modeller för de frågeställningar som behandlas.

Arbetsformer

Kursens pedagogiska synsätt baseras på lärande som en aktiv process i vilken deltagaren förutsätts vara medskapande. Arbetsformerna i kursen är föreläsningar, workshops, gruppdiskussioner, seminarium samt självstudier. Deltagaren förväntas aktivt deltaga och bidra med egen erfarenhet och kompetens. I kursen ingår individuella uppgifter som presenteras muntligt och skriftligt, samt gruppuppgifter som presenteras muntligt.

Examination

Kursen examineras genom

• Inlämningsuppgift, ges betyget U eller G
• Skriftlig examination med tillhörande seminarium, ges betyget U eller G
• Tre workshops med muntlig redovisning i grupp

Obligatoriskt deltagande
Aktivt deltagande vid workshops och seminarium är obligatoriskt. För godkänt betyg krävs att samtliga inlämningsuppgifter är godkända och obligatorium uppfyllda.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan deltagaren deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för deltagare med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens bestämmelser om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Fusk och vilseledande vid examination
Misstanke om att en deltagare har försökt att vilseleda när en studieprestation ska bedömas betraktas som ett betygsärende. Examinator har beslutanderätt i ärendet och ett försök att vilseleda kan vara grund för ett underkänt resultat.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser regleras i avtal.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda för utbildning vid Karolinska Institutet.

Företräde till kursen har rehabiliteringskoordinatorer som arbetar i Region Stockholm. Därefter i mån av plats, rehabiliteringskoordinatorer som arbetar i hälso- och sjukvård i andra regioner.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Ekberg, K., Ekelund, M., & Hensing, G. (Red.). (2015). Återgång i arbete: Processer, bedömningar, åtgärder. Studentlitteratur AB. ISBN: 9789144078236

Järvholm B, Mannelqvist R, Olofsson C, Torén K. (2013) Försäkringsmedicin. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 9789144057323

Landstad, B. & Vinberg, S. (2023). *Rehabiliteringsvetenskap - Perspektiv, aktörer och strategier för hälsa i arbetslivet *
ISBN: 9789144157764

Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering – Nationellt kunskapsstöd. Hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering

SBU. Insatser i vården vid långtidssjukskrivning - En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska och etiska aspekter (2022) SBU UTVÄRDERAR PUBLIKATION NR: 359 ISBN: 978-91-987553-3-6. Insatser i vården vid långtidssjukskrivning

Rekommenderad litteratur

Berglund, E., Friberg, E., & Svärd, V. (2025). Receiving Return-To-Work Coordination at Swedish Primary Healthcare Clinics: A Register-Based Study Among People on Sickness Absence. Journal of Occupational Rehabilitation, 10.1007/s10926-025-10330-2. Advance online

Eklund, A & Gadolin, C. (2023) Samverkan i vården : från system till praktik. Liber. ISBN: 9789147145416

Försäkringskassan. (2023). Analys av skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen Delrapport 1. Analys av skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen Svar på regeringsuppdrag FK 2023/002328

Holmlund, L., Sandman, L., Hellman, T., Kwak, L., Björk Brämberg, E. (2022). Ethical aspects of the coordination of return-to-work among employees on sick leave due to common mental disorders: a qualitative study. Disability and Rehabilitation.1-10. https://doi.org/10.1080/09638288.2022.2084779.

Jämställdhetsmyndigheten. (2021). Boström & Hensing. Vad kan förklara kvinnors högre sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa? En kunskapsöversikt av nordisk forskning publicerad under åren 2010 – 2019 i Rapport 2021:2 Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa. bilaga-2-vad-kan-forklara-kvinnors-hogre-sjukfranvaro-pa-grund-av-psykisk-ohalsa-kunskapssammanstallning-1.pdf

Lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter

Nyman, Carin., Alexanderson, K., Friberg, E. (2024) Rehabiliteringskoordinatorers arbetsinnehåll och arbetsförutsättningar – En enkätundersökning bland rehabiliteringskoordinatorer i Region Stockholm. Forskarrapport. ISBN: 978-91-8017-443-5. download

SKR (2020) Metodbok för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering för hälso- & sjukvården. Sveriges kommuner och regioner (SKR). https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/metodbok-for-koordinering-2.html7585-872-2.pdf

Ståhl, C., Karlsson, E. A., Sandqvist, J., Hensing, G., Brouwer, S., Friberg, E., & MacEachen, E. (2021). Social insurance literacy: a scoping review on how to define and measure it. Disability and Rehabilitation, 43(12), 1776-1785. 9 s. https://doi.org/10.1080/09638288.2019.1672111

Svärd, V., Berglund, E., Björk Brämberg, E., Gustafsson, N., Engblom, M., & Friberg, E. (2023). Coordinators in the return-to-work process: Mapping their work models. PloS one, 18(8), e0290021. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0290021

Svärd, V., & Jannas, S. (2023). Organisational prerequisites for coordinating the return-to-work process for people with multimorbidity and psychosocial difficulties. Disability and rehabilitation, 45(18), 2915–2924. https://doi.org/10.1080/09638288.2022.2114019

Sällström Randsalu, L., & Stigmar, K. (2025). No longer alone: Primary care physicians’ experiences of the rehabilitation coordinator. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 1-11. https://doi.org/10.1080/02813432.2025.2486145

Vetenskapliga artiklar kommer att tillgängliggöras via lärplattformen