Kursplan för Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer, uppdragsutbildning

Occupational health for physical therapists and ergonomists, contract education

Särskild behörighet

Yrkesverksamma legitimerade sjukgymnaster/ergonomer inom företagshälsovården.

Mål

Det övergripande syftet med kursen är att kursdeltagarna skall kunna utföra sitt arbete som ergonomer inom företagshälsovården på ett analyserande, reflekterande och vetenskapligt förankrat sätt. Efter genomgången kurs skall kursdeltagaren kunna: 1. Värdera vetenskaplig litteratur inom det belastningsergonomiska arbetsmiljöområdet samt relatera till aktuell lagstiftning. 2. Reflektera över idag gällande hypoteser och teorier om risk- och friskfaktorer för arbetsrelaterade rörelseorgansbesvär/sjukdomar. 3. Kontrastera och praktiskt tillämpa olika metoder för att mäta fysisk belastning i olika arbetsmiljöer. 4. Reflektera över idag gällande hypoteser och teorier om olika typer av skademekanismer och diagnoser som förknippas med arbetsrelaterade rörelseorgansbesvär/sjukdomar. 5. Analysera möjligheter och hinder för arbetslivsinriktad rehabilitering av rörelseorganens besvär/sjukdomar. 6. Praktiskt genomföra ergonomiska analyser i olika arbetsmiljöer, förklara samband mellan arbetsmiljöfaktorer och besvär från rörelseorganen och ge förslag på lämpliga ergonomiska åtgärder.

Innehåll

Vetenskapligt underlag och lagstiftning inom det belastningsergonomiska området (Scientific basis and legislation within the ergonomic field), 7,5 hp - Grundläggande projektmetodik och statistik Momentet omfattar projektmetodik, grundläggande epidemiologi och statistik med tillämpningar inom det belastningsergonomiska området. I momentet ingår även muntlig och skriftlig presentationsteknik. Momentet syftar även till att ge kunskaper i litteratursökning och annan informationssökning via internet. - Arbetsrelaterade besvär från rörelseorganen – vetenskaplig evidens Momentet omfattar genomgång och analys av biomekaniska, arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorers betydelse för uppkomst och vidmakthållande av besvär från rörelseorganen. Momentet omfattar även genomgång av fysiska arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorers samband med arbetsolycksfall samt preventionsstrategier. - Lagstiftning och föreskrifter Momentet omfattar genomgång av arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter med fokus på tillämpningar inom det belastningsergonomiska området. I momentet ingår även europeiska regelarbetet inom ergonomiområdet - Kvalitetssäkring och kvalitetssäkringssystem Momentet omfattar genomgång av vad ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) innebär och det regelverk som styr detta, samt syftar till att ge kunskaper om kvalitetssäkring och ISO 9000. I momentet ingår även forskningens perspektiv på nya former av styrteknologier, såsom kvalitetssäkring och kundorientering samt en översikt av de moderna styrformernas ideal och teknologier, samt de kritiska perspektiv som finns på dess effekter. Arbetsrelaterade besvär från rörelseorganen och arbetslivsinriktad rehabilitering (Work-related musculoskeletal disorders and vocational rehabilitation), 7,5 hp - Arbetsfysiologi och skademekanismer Momentet syftar till att ge ökad kunskap om arbete med hög energetisk belastning och fysiologisk respons vid ökad arbetsintensitet samt faktorer som påverkar den fysiska prestationsförmågan. Momentet omfattar biologiska effekter av fysisk träning som har betydelse för hälsa i rörelseorganen. Momentet omfattar diagnoskriterier för olika sjukdomstillstånd i rörelseorganen samt diagnosticeringens konsekvenser för individen. I momentet ingår även hypoteser och teorier om skademekanismer vid lokala fysiska belastningar, och dessa belastningars betydelse för akuta och mera långsiktiga effekter i form av trötthet och muskuloskeletala besvär. - Arbetslivsinriktad rehabilitering Momentet omfattar aktuell forskning inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt metodik och exempel på utvärderingar av rehabiliteringsprogram och multidimensionell prevention. I momentet ingår även teoretiska utgångspunkter, utveckling och prövning av instrument för att bedöma arbetsförmåga. Momentet belyser även försäkringskassans, arbetsgivarens, individens, primärvårdens och företagshälsovårdens roll i rehabiliteringsprocessen, samt syftar till att ge deltagarna kunskap om sjukdom och arbetsoförmåga i ett försäkringsrättsligt perspektiv. Ergonomiska analyser och åtgärder (Ergonomic analyses and interventions), 7,5 hp - Biomekanik Momentet omfattar teori och praktik gällande biomekaniska begrepp och basal hållfasthetslära med tillämpningar inom det belastningsergonomiska området. - Metoder och mätstrategier Momentet syftar till att ge teoretisk och praktisk kunskap i de vanligast förekommande metoderna (tekniska mätinstrument, observationsmetoder enkäter och intervju) för att mäta fysisk exponering på arbetet. - Arbetsorganisation and arbetspsykologi Momentet omfattar grunderna i organisations- och arbetspsykologi samt samband mellan psykosociala (arbets-) förhållanden, stress, smärta, hälsa, välbefinnande och arbetsprestation. I momentet ingår även sambandsmekanismer, primär- och sekundärpreventiva möjligheter rörande besvär från rörelseorganen. - Ergonomiska åtgärder Momentet syftar till att ge teoretisk och praktisk kunskap gällande ergonomisk analys och åtgärder i olika arbetsmiljöer. Momentet omfattar särskild fördjupning inom belastningsergonomi, synergonomi, handredskapsergonomi och datorplatsens ergonomi. I momentet ingår även det aktuella forskningsläget gällande primär- och sekundärpreventiva ergonomiska åtgärder. Projektarbete (Project work), 7,5 hp - Projektarbetet omfattar uppläggning, genomförande, analys och presentation av en avgränsad problemställning i ett ämne som har nära anknytning till verksamheten inom företagshälsovården. Momentet syftar även till att utveckla förmågan att självständigt rapportera ett projekt såväl skriftligt som muntligt, och att dra slutsatser från framkomna resultat. Momentet genomförs under handledning.

Arbetsformer

Undervisningen är en kombination av distansutbildning och schemalagda campusveckor över två terminer. Undervisningen vid campusveckorna varierar mellan föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, laborationer och studiebesök. Distansutbildningen utgörs av litteraturstudier, intervjuundersökningar, arbetsplatsbesök, rapportskrivning etc. Interaktiva datorprogram kommer att användas. Kursdeltagarna ska också genomföra ett projektarbete om 7,5 hp, med stöd av handledare, vilket kan vara en ergonomisk utredning av ett arbetsmiljöproblem, utvärdering av primär- eller sekundärpreventiva ergonomiska åtgärder, utvärdering av olika metoder att bedöma arbetsförmåga, litteratursammanställning etc.

Examination

Inför några av campusveckorna anordnas hemtentamina som inskickas innan den aktuella campusveckan. Inför ett par av campusveckorna skall varje kursdeltagare självständigt genomföra en ergonomisk arbetsplatsutredning och en arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning. Detta görs både skriftligt och muntligt. Vid den sista campusveckan examineras kursdeltagaren på ett självständigt genomfört ett projektarbete om 7,5 hp. Denna examination utgörs av bedömning det skrivna arbetet, den muntliga presentationen och av efterföljande diskussion av arbetet. Obligatorisk närvaro: Deltagandet vid campusveckorna är obligatoriskt. Vid enstaka frånvarodag under en campusvecka ges deltagaren en ersättningsuppgift. Vid frånvaro två dagar eller mer under en campusvecka krävs deltagande motsvarande vecka efterföljande kurs. Om projektarbetet inte blir godkänt eller klart ges deltagaren möjlighet att antingen färdigställa det tiden efter, eller, vid stora revideringar, redovisa det vid efterföljande kurs. Vid underkänt resultat kan kursdeltagaren göra kompletteringar på de enskilda skriftliga inlämningsuppgifterna. Möjlighet att gå om vissa moment finns inte.

Övergångsbestämmelser

En kursdeltagare har endast möjlighet att komplettera de skriftliga inlämningsuppgifterna under tiden uppdraget löper.

Övriga föreskrifter

Varje kursdeltagare gör också en skriftlig utvärdering enligt en enkät som är specifik för varje campusvecka samt gör en övergripande utvärdering sista campusveckan. Två deltagare väljs som kursrepresentanter. Dessa deltar i planerings- och avrapporteringsmöten, som sker en gång under varje campusvecka.