Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet

Study Programme in Biomedical Laboratory Science

Basdata

Programkod: 1BA08
Programmets namn: Biomedicinska analytikerprogrammet
Högskolepoäng: 180
Gäller från: Hösttermin 2008
Datum för fastställande: 2008-04-14
Fastställd av: Styrelsen för utbildning
Senast reviderad: 2008-12-08
Reviderad av: Styrelsen för utbildning
Diarienummer: 5353/2008-330
Behörighetskrav:

Ma C, Fy A, Ke B och Bi B med lägst betyget Godkänd/3

Huvudområde: Biomedicinsk laboratorievetenskap
Examen:

Biomedicinsk analytikerexamen
Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science

Medicine kandidatexamen med huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap
Bachelor of Medical Science with a Major in Biomedical Laboratory Science

Mål

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för biomedicinsk analytikerexamen enligt högskoleförordningen
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.

Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten:

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten:

  • visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
  • visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten:

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Kunskap och förståelse
Studenten skall:

  • visa förståelse för den egna professionens roll samt betydelse för hälso- och sjukvården, i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv.

Färdighet och förmåga
Studenten skall:

  • vara förberedd för arbetsuppgifter av arbetsledande karaktär,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall:

  • känna till och själv kunna relatera till Karolinska Institutets övergripande verksamhetsidé, att genom forskning, utbildning och information medverka till att förbättra människors hälsa.

Innehåll och upplägg

Under hela utbildningen skall sambandet mellan biomedicinsk laboratorievetenskap, medicin och naturvetenskap samt professionen starkt betonas och ge profil åt utbildningen.

År 1
Det första året (termin 1 och 2) ger en introduktion till professionen och en bas för huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap samt grundläggande kunskaper inom medicinska och naturvetenskapliga ämnen.

År 2
Det andra året (termin 3 och 4) består av kurser som skall ge kunskaper för att förstå och genom laboratoriemetodik kunna identifiera patologiska processer hos människor och djur.
Undervisningen består av teoretiska moment i föreläsningsform varvade med laborationer, grupparbeten, seminarier och enskilda studier/hemuppgifter med möjlighet till egna reflektioner.

År 3
Det tredje året (termin 5 och 6) består av tillämpad laboratorievetenskap i form av kliniska kurser. Studenten får då under handledning tillämpa och fördjupa kunskaperna i biomedicinsk laboratorievetenskap vid minst tre utvalda laboratorier inom diagnostisk verksamhet s.k. verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En av placeringarna, Klinisk kurs 1, utgörs av primärvård (Laboratorier för närvård och preanalys). De övriga två placeringarna utgörs av en placering, Klinisk kurs 2, på ett av följande laboratorier: klinisk bakteriologi eller klinisk virologi eller klinisk patologi eller klinisk genetik samt av en placering, Klinisk kurs 3, på ett av följande laboratorier: klinisk kemi eller klinisk farmakologi eller klinisk immunologi eller transfusionsmedicin eller avd för medfödda metabola sjukdomar.

Under det tredje året ingår också möjlighet att läsa valbara kurser omfattande totalt 15 högskolepoäng. Dessa kurser kan exempelvis utgöras av kliniska kurser 2 eller 3, klinisk kurs på fysiologiklinik, preklinisk kurs inom forskning/utveckling/ industri eller av andra kurser som överensstämmer med utbildningens mål.

Under den sista terminen ingår en kurs i vetenskaplig metodik och studenten gör också ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng som är ett självständigt arbete inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Arbetet skall vara fokuserat mot metodik.

Undervisningsformer
Problembaserat lärande (PBL) tillämpas i vissa kurser och i övrigt utgörs undervisningen av föreläsningar, demonstrationer, laborationer, gruppundervisning samt seminarier.

Internationellt utbyte
Möjlighet till internationellt utbyte för studenter och lärare ges genom avtal med ett flertal universitet. Därutöver ges genom t ex seminarieverksamhet ett vidgat internationellt perspektiv - Internationalisering på hemmaplan.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på enstaka, valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

För tillträde till:

  • termin 3 krävs att minst 45 högskolepoäng är godkända från termin 1-2
  • termin 5 krävs att minst 105 högskolepoäng är godkända från termin 1-4
  • termin 6 krävs att minst 135 högskolepoäng är godkända från termin1-5

Riktlinjer för att avbryta verksamhetsförlagd utbildning under pågående kurs

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.