Utbildningsplan för Magisterprogrammet i global hälsa

Master's Programme in Global Health

Mål

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för magisterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
• etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet:

Studenten skall vid avslutad utbildning kunna:

• ta fram och värdera indikatorer och bestämningsfaktorer för globala hälsovariationer
• belysa sambandet mellan socio-ekonomisk utveckling och sjukdomsmönster i olika länder
• redovisa erfarenheter från internationellt samarbete för hälsoutveckling och bistånd i humanitära katastrofer
• förklara vårdkvalitet, effektivitet och kostnadseffektivitet i olika sjukvårdssystem
• belysa hälsopolitik och interventioner avseende store globala hälsoproblem
• prioritisera och förklara personalpolitik och ledningsfrågor med hjälp av fallbeskrivningar och erfarenhet från olika konkreta situationer.

Innehåll och upplägg

Programmet består av tre delar; obligatoriska kurser, valbara kurser och en uppsats.

Den första delen med de obligatoriska kurserna ger en allmän grund för alla studenter för att skapa förståelse för begreppet global hälsa och att öka kompetensen avseende relevanta forskningsmetoder.

Programmet börjar med den introducerande kursen, som syftar till att belysa den globala sjukdomsbördan och de faktorer som bestämmer variationen i hälsostatus mellan olika befolkningar i världen med hjälp av aktuell tillgänglig data. Under denna kurs ska studenten börja utveckla sina uppsatsidéer. Kursen inom forskningsmetodik introducerar de metoder som används inom epidemiologi och biostatistik och i kvalitativ forskning. De metoder som presenteras är urvalsundersökningar i olika miljöer, urvalsdesign, urvalstekniker, datahantering, deskriptiv dataanalys och presentation. Introduktion till den teoretiska grunden för kvalitativa forskningsmetoder och datainsamlingsmetoder med fokus på intervjuer och fokusgruppdiskussioner ges. Likheter och skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder diskuteras. Efter kursen kommer huvuddelen av uppsatsarbetet att starta och studenten kommer under metodkursen att förberedas för detta.

Den andra delen erbjuder en variation av kurser, som belyser olika specifika områden inom global hälsa, såsom vårdpolitik och management, personalutveckling, hälsoekonomi, barn- och reproduktiv hälsa, hälsosystem, globala infektionssjukdomar, icke smittsamma sjukdomar, skador, katastrofberedskap och konflikter i relation till global hälsa. I detta steg kommer även studenten att fortsätta utveckla de olika områdena och börja förbereda sitt examensarbete inom samma område.

Den tredje delen är ett forskningsprojekt som presenteras i form av en uppsats (examensarbete) motsvarande 30 högskolepoäng. Forskningen inför uppsatsen kan utföras i ett låg- eller medelinkomstland där det redan finns ett pågående samarbete. Uppsatsen kan också vara baserad på sekundära data från register, t.ex. demografiska hälsoundersökningar eller bestå av en omfattande litteraturstudie.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Underkänd/Godkänd/Väl godkänd.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är engelska.