Utbildningsplan för Masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Master Programme in Public Health Sciences

Mål

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Studenten skall vid avslutad utbildning:

• visa fördjupad kunskap om ohälsans bestämningsfaktorer och hur dessa påverkar folkhälsan,
• visa fördjupade färdigheter i att använda folkhälsovetenskapliga metoder vid befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete,
• visa fördjupad kunskap om tillämpning av teorier och modeller i samband med folkhälsovetenskapliga analyser och åtgärdsinriktat arbete inom vald fördjupningsinriktning, och
• visa förmåga att sammanställa, kritiskt värdera samt presentera egna insamlade data.

Innehåll och upplägg

Programmet erbjuder kurser som i omfattning och progression innebär att studenten ska kunna uppfylla fordringarna för en medicine masterexamen i folkhälsovetenskap inom valt fördjupningsområde. Programmet utgör en utbildningsmässig grund för forskarutbildning i folkhälsovetenskap.

Fördjupningsinriktningar
Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete
Utbildningen syftar till att stärka studentens analytiska förmåga och färdigheter i att använda hälsofrämjande och hälsoekonomiska metoder inom såväl folkhälsoarbete som hälso- och sjukvård. Särskild vikt läggs vid teori- och modellutveckling och att sammanställa, kritiskt värdera och presentera vetenskapliga texter och egna insamlade data. Inom hälsoekonomi ges fördjupade kunskaper och färdigheter i att använda mikro- och makroekonomisk teori, ekonometrisk analys, statistikprogram och olika utvärderingsmetoder. Inom hälsofrämjande arbete ges fördjupade kunskaper och färdigheter om planeringsmodeller, implementering av policy, interventionsstrategier, utvärderingsmetoder och kvalitetssäkring av nationellt och internationellt folkhälsoarbete.

Mental hälsa och suicidprevention
Utbildningen syftar till en fördjupad kunskap om samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala och kulturella sårbarhets- och skyddsfaktorer och yttre påfrestningar i uppkomsten av psykisk ohälsa och självmord. I utbildningen tränas färdigheter i att kritiskt granska policy och interventionsprogram för suicidprevention och främjande av mental hälsa. Aktuell stressforskning belyses, liksom salutogena perspektiv på mental hälsa och vetenskapligt utvärderad prevention av självmord i kliniska och icke-kliniska sårbara grupper.

Säkerhetsfrämjande arbete
Säkerhetsfrämjande arbete syftar till en kvalificerad analys och förståelse av åtgärder som främjar säkerhet och förebygger skador i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Studenten lär sig att planera, genomföra och utvärdera befolkningsbaserat säkerhetsarbete.

Tillämpad folkhälsonutrition
Utbildningens mål är att ge studenten fördjupad kunskap om samband mellan kost och fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa, om riskgrupper och om vad som styr mat- och motionsvanor. Undervisning ges i metoder för att mäta och bedöma matvanor, fysisk aktivitet och kroppssammansättning samt i planering, implementering och utvärdering av interventioner.

Kurser
Utbildningen inleds med en för alla inriktningar gemensam obligatorisk introduktionskurs i folkhälsovetenskap och två likaså gemensamma kurser i kvantitativ respektive kvalitativ metod, i allt motsvarande 22,5 högskolepoäng. Härutöver ges under den första terminen en inriktningsspecifik introduktionskurs motsvarande 7,5 högskolepoäng.

Under termin 2 och 3 läser studenterna ämnesteoretiska kurser motsvarande 50 högskolepoäng med möjlighet att inom inriktningen Tillämpad folkhälsonutrition läsa tre valbara kurser, vardera motsvarande 7,5 högskolepoäng. En av dessa kan vara inom ett annat men för inriktningen relevant ämnesområde.

Utbildningen avslutas med ett obligatoriskt examensarbete om 30 högskolepoäng.

Under terminerna 1-3 avsätts tid för förberedelse av examensarbetet i fortlöpande uppsatsseminarier. Detta arbete ingår i kursen Metodologisk fördjupning och etik, 10 högskolepoäng, som i utbildningsplanen är placerad i termin 3.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är engelska.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

För tillträde till termin 3 krävs att studenten med godkänt resultat genomfört kurser motsvarande 45 högskolepoäng.

Utöver detta kan det finnas kursspecifika krav, se respektive kursplan.