Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i nutritionsvetenskap

Mål

Mål enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Innehåll och upplägg

Det huvudsakliga området för utbildningen är nutritionsvetenskap, som är en tvärvetenskap som sträcker sig över en bredd av ämnen, från naturvetenskap som kemi, biokemi, molekylärbiologi och livsmedelsvetenskap till de mer medicinska ämnen som humanfysiologi, sjukdomslära, toxikologi, epidemiologi och folkhälsovetenskap.

Första året omfattar grundläggande kemi, biokemi, organisk kemi, livsmedelskemi och livsmedelslära. Det ingår även en introduktion till nutritionsvetenskap som ger en översikt över ämnets olika delar där statistik, vetenskaplighet, epidemiologi och folkhälsoaspekter introduceras. Andra året inleds med en termin med cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi och genetik, som ger en bred inblick i molekylära mekanismer inom hela organismområdet, inklusive individ- och samhällsaspekter, där även kopplingen till nutrition lyfts fram. De tre följande terminerna ger en fortsatt fördjupning inom ämnet från organismnivå till samhällsnivå, med fysiologi, anatomi och histologi, näringsfysiologi, nutritionsepidemiologi, mätmetoder för kost, energiomsättning och kroppssammansättning, klinisk nutrition, folkhälsonutrition, molekylär nutritionsvetenskap och nutritionstoxikologi.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete inom ett valfritt nutritionsrelaterat område. Arbetet kan vara molekylärt inriktat eller inom ett kliniskt, epidemiologiskt eller folkhälsoinriktat område.

Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Under utbildningen utvecklar studenten kunskaper som sträcker sig över nutritionsvetenskapens bredd, från molekylär och cellulär nivå till kroppen, människa och samhället. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser och studenten erhåller därmed en bred förståelse för den vetenskapliga processen. Studenten utvecklar kompetens inom området att analysera kostrelaterade frågeställningar och att tolka och kritiskt granska vetenskapligt material. Detta inkluderar att erhålla grundläggande förståelse för statistiska begrepp och metoder, samt kunna analysera och tolka data för att dra relevanta slutsatser och även kunna lösa enkla programmeringsproblem. Vidare innebär det att visa insikt i begreppet vetenskaplighet och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskap. Under utbildningen får studenten också träning i att sammanställa och förmedla vetenskaplig information skriftligt och muntligt.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg eller annan relevant verksamhet.

Under examensarbetet får studenten självständigt utföra ett vetenskapligt projekt inom ett valfritt forsknings- eller arbetsområde, t ex på universitet, myndighet eller företag, i en verksamhet som relaterar till nutritionsområdet. Under utbildningen ingår även studiebesök och studenterna kommer i kontakt med många verksamma nutritionister.

Ämnesöverskridande perspektiv

De ämnesöverskridande perspektiven etiska aspekter, hållbar utveckling, lika villkor, internationalisering och interprofessionell kompetens är integrerade i kurserna och utvecklas under programmet.

Olika aspekter av forskningsetik behandlas successivt under flera kurser. I detta ingår även bland annat hantering av data och biologiskt material, god forskningssed och etisk prövning.

Matvanor är nära kopplade till flera aspekter av hållbarhet. Inom bland annat livsmedelslära, näringsfysiologi och folkhälsonutrition behandlas miljö- och hållbarhetsaspekter på ett sätt som utvecklar förståelse för hållbarhetsbegreppet samt ett kritiskt förhållningssätt till dess relevans för huvudområdet.

Lika villkor tas upp med avseende på jämlik hälsa, könsaspekter som är relevanta inom nutritionsområdet samt bestämningsfaktorer för hälsa.

Ett internationellt perspektiv ges bland annat genom att globala skillnader i sjukdomsbörda och samband mellan kost och hälsa behandlas.

Studenterna utvecklar interprofessionell kompetens genom att de läser tillsammans med kemister och molekylärbiologer, men också biologer och marinbiologer. Under utbildningen medverkar också dietister, läkare, toxikologer och hälsokommunikatörer som lärare och studenterna får därigenom interagera med professioner som är relevanta för nutritionister att samarbeta med.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Betyg sätts enligt respektive lärosätes riktlinjer. Betygsskala för respektive kurs framgår av kursplan.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är svenska. Vissa delar av undervisningen kan ske på engelska.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper.

Studieplan med ingående kurser

Termin Kursbenämning Högskolepoäng Huvudområde Nivå Lärosäte

1 Grundläggande kemi 15 hp Kemi Grund SU

1 Organisk kemi I 7,5 hp Kemi Grund SU

1 Biokemi I 7,5 hp Kemi Grund SU

2 Organisk kemi II 7,5 hp Kemi Grund SU

2 Biokemi II 7,5 hp Kemi Grund SU

2 Introduktion till nutritionsvetenskap 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G1 KI

2 Livsmedelskemi och livsmedelslära 7,5 hp Kemi/Nutritionsvetenskap Grund SU

3 Cell- och molekylärbiologi, genetik och mikrobiologi 30 hp Biologi/Nutritionsvetenskap Grund SU

4 Fysiologi, anatomi och histologi 15 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

4 Näringsfysiologi 15 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

5 Nutritionsepidemiologi och statistik 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G1 KI

5 Mätmetoder för kost, energiomsättning och kroppssammansättning 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

5 Klinisk nutrition 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

5 Folkhälsonutrition 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

6 Molekylär nutritionsvetenskap 7,5 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

6 Nutritionstoxikologi 7,5 h p Nutritionsvetenskap Grund G2 KI

6 Examensarbete i nutritionsvetenskap 15 hp Nutritionsvetenskap Grund G2 KI