LATHUND - Hälsodeklaration

Har du haft tuberkulos?

Om ja, behöver du ange vilket år samt var du blev behandlad och om du fullgjorde behandlingen. Är du behandlad i Sverige kan Studenthälsans läkare behöva inhämta journalkopior.

Har du haft kontakt med tuberkulos (familj, vänner, resa)?

Om ja, kommer Studenthälsan att kontakta dig för ytterligare information och ev. utredning av latent tuberkulos. Har du vistats längre än tre månader i ett land med hög risk för tuberkulos ange när, vilket land och hur länge du varit där.

Högriskländer för tuberkulos.

Är du tidigare testad för tuberkulos med tuberkulintest (PPD) eller IGRA test (Quantiferon)?

Vad är PPD (Purified Protein Derivat)?

En vätska som består av en proteindel som renats från tuberkulosbakterien injiceras ytligt under huden, oftast i underarmen. Reaktionen avläses efter 3 dygn. Ett positivt test antyder att man kan vara bärare av tuberkulosbakterier eller redan blivit BCG-vaccinerat.

IGRA-test (Interferon Gamma Release Assay)

IGRA-test är ett antigentest. Man lämnar ett blodprov som stimuleras med specifika tuberkulosantigen. Om man är smittad med tuberkulosbakterier så producerar de vita blodkropparna i blodprovet cytokiner (interferon-gamma) som man kan mäta, testet är då positivt.

Observera att inget av de två testerna kan skilja på latent och aktiv tuberkulos. För att utesluta aktiv tuberkulos hos personer med positivt test krävs en klinisk bedömning.

Om ja, ange när provet togs och resultatet: positivt/negativt. Om du kom till Sverige som asylsökande, kvotflykting eller anhöriginvandrare och genomgick en hälsokontroll, har du sannolikt blivit testad för tuberkulos. Om du kommer från ett land med hög risk för tuberkulos och blivit gravid i Sverige har du sannolikt blivit testad för tuberkulos via mödravårdscentralen.

Du kan själv kontakta din vårdcentral, mödravårdscentral, företagshälsovård, skolan för information ang. om du blivit testad tidigare.

Är du vaccinerad mot Hepatit-B?

Hepatit B är en virussjukdom som drabbar levern och som sprids sexuellt och via blod. Studenter erbjuds vaccination mot Hepatit B då vårdarbete innebär en ökad risk för exponering för blodsmitta.

Om ja, har du tagit alla tre doser inom rätt intervall (0, 1 och 6 månader)?

Om nej/vet ej boka tid för att påbörja/komplettera din vaccinering hos Vaccinationsgruppen (gäller KI studenter).

KI student: Här kan du se om din utbildning erbjuder Hepatit B vaccin: Vaccination för KI studenter. Övriga högskolor finner info hos respektive skola.

Har du haft vattkoppor?

Om nej/vet ej: Har du bott tillsammans med syskon som haft vattkoppor under uppväxten, har du med största sannolikhet haft vattkoppor. Om du ändå inte tror att du haft vattkoppor kontakta Studenthälsan.

Är du vaccinerad mot vattkoppor?

De allra flesta har haft vattkoppor som barn och behöver därmed inte vaccinera sig.

Har du haft mässling? Är du vaccinerad mot mässling?

Personer som är födda

• före 1960 - flertalet har haft mässling och behöver inte vaccinera sig.

• efter 1980 - drygt 95 % har fått två vaccinationer, och behöver inte vaccinera sig.

Tillhör du någon av ovanstående grupper, har du troligtvis ett gott, om ej 100-procentigt, skydd mot mässling.

De som med större sannolikhet saknar immunitet är:

• personer födda 1960-1980. Skälet till detta är att vaccinationerna började successivt och initialt bara med en dos, vilket gjorde att cirkulationen av mässling minskade gradvis och därmed också risken för att få mässling även hos ovaccinerade.

• barn under 18 månaders ålder (före första vaccindosen)

• personer med nedsatt immunförsvar (oavsett om de vaccinerats eller inte)

Du som är uppvuxen utanför Sverige kan också behöva vaccinera dig eller komplettera ditt skydd, om du inte har haft mässling. Det varierar mellan olika länder hur vanligt det är med vaccinering mot mässling och när i så fall vaccinationerna infördes.

Se här för mer information om mässlingsskydd.

Är du vaccinerad mot difteri?

Vaccination mot difteri ingår i svenska vaccinationsprogrammet för barn. De allra flesta som har genomgått vaccinationsprogrammet har därför ett skydd åtminstone till 30-årsåldern. Har det gått mer än 20 år sedan du fick den senaste sprutan behöver du vaccineras igen.

Har du långvarig hosta eller feber?

Om ja, har du haft hosta i mer än tre veckor, feber, avmagring och nattliga svettningar, boka omgående en tid på din vårdcentral för att utesluta aktiv tuberkulos.

Har du sår, eksem eller skadad hud?

Sår, eksem och skadad hud kan innebära en ökad risk för smitta och smittspridning i vården. Svarar du ja på denna fråga önskar studenthälsan kontakt med dig för ytterligare information. Skriv i kommentaren vilken typ av besvär du har, var på kroppen det sitter samt ev. behandling.

Har du haft kontakt (arbete, praktik eller som patient) med sjukvård utanför Norden de senaste sex månaderna?

Om ja, behöver du MRSA testa dig innan du börjar din VFU/VIL eller klinisk praktik. Studenthälsan har drop-in mottagning tre gånger i veckan. Se öppettider.

Är någon i Din nära omgivning bärare av MRSA?

Om ja, behöver du MRSA testa dig innan du börjar VFU/VIL eller klinisk praktik. Studenthälsan har drop-in mottagning tre gånger i veckan. Se öppettider.