Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för fysioterapeutexamen enligt högskoleförordningen
För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen ska studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om samban­det mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets bety­delse för yrkesutövningen,
• visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, 
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen ska studenten

• visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genom­föra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgär­der och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställ­ningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärds­bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspek­ter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om til­lämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av områ­det samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ut­veckla sin kompetens.

Utöver de nationella målen gäller följande mål för fysioterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. 

Att kunna:

• arbeta evidensbaserat inom det fysioterapeutiska huvudområdet,
• ha ett vetenskapligt förhållningssätt samt kunna bidra till och medverka i forsknings- och utvecklingsarbete,
• arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt,
• undersöka, analysera och bedöma kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet och delaktighet, samt omgivningsfaktorer och personliga faktorer,
• planera, genomföra och utvärdera samt dokumentera fysioterapeutiska interventioner,
• verbalt och skriftligt kommunicera med och undervisa patienter/klienter, andra professioner och  andra viktiga aktörer,
• arbeta i en interprofessionell och mångkulturell miljö,
• arbeta med utvecklings/förändringsarbete i olika fysioterapeutiska verksamheter, och 
• vara självständig i lärande och bedömning av egen kompetens och vidareutveckling.

Innehåll
Det vetenskapliga underlaget för huvudområdet fysioterapi omfattar kunskaper om studier av människan i rörelse med avseende på förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som omgivningen ställer. Fysioterapi är ett tvärvetenskapligt ämne och bygger på naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap. Fysioterapeutens professionella kompetens grundar sig på fysioterapi och närliggande ämnen som omfattar bland annat anatomi, fysiologi, psykologi och medicinska ämnen samt pedagogik och beteendemedicin. Rörelse är ett centralt begrepp inom fysioterapi och förstås utifrån rörelseförutsättningar (kroppsfunktion och kroppsstruktur), rörelseförmåga (aktivitet) och rörelsebeteende (delaktighet, omgivnings- och personliga faktorer). Utbildningen till fysioterapeut syftar till att lägga grunderna för ett process- och beslutsorienterat arbetssätt vilket omfattar resonemang om undersökning, bedömning, målsättning, intervention och utvärdering med patienten/klienten i centrum.

Fysioterapeutprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, varav kurser i huvudområdet fysioterapi utgör mer än hälften.
Programmet är kompetensbaserat, vilket innebär att studenten utvecklar kompetenser i olika roller i en viss kontext. Utbildningen har särskilt fokus på terapeut-, pedagog-, medarbetar-, hälsofrämjar-, ledar- och forskarrollen vilka utvecklas i olika stor utsträckning. Programmet syftar även till att utveckla grunderna för innovatörs-, entreprenörs- och ledarrollen. Som student lär man sig i de olika rollerna att arbeta hälsofrämjande, sjukdoms­förebyggande, behandlande, undervisande och rehabiliterande/ habiliterande samt utvecklar förmågan att arbeta i team.

För att utveckla de ämnesspecifika kompetenserna är programmet organi­serat i följande temaområden: professionell utveckling, undersökning, intervention, hälso- och sjukvård och vetenskapligt arbete. Dessa teman innehåller olika ämnesspecifika kompetenser och omfattar ämnena fysioterapi, anatomi, fysiologi, psykologi och medicinska ämnen.

Temat professionell utveckling omfattar förståelse för kunskapsområdet fysioterapi, dess historia, etik, kunskapsområdets teoretiska grund och omfattning, karriärvägar och specialistområden. I starten av programmet läggs också grunden till förståelse för rörelsens betydelse för hälsa.

Temana undersökning och intervention basers på teoretiska studier i människans kropp, rörelse och funktion och omfattar anatomi, fysiologi, psykologi som varvas med fysioterapi.  Syftet med integreringen är att ge förutsättningar för en helhetsförståelse. Fysioterapiprocessen som arbetssätt tillämpas parallellt med utveckling av kompetenserna undersöka, bedöma, behandla och utvärdera.

Inom temat hälso- och sjukvård tillämpas och utvecklas kunskaperna i olika kontext, såsom sluten-, öppen- och kommunal vård. Kurser i medicinska ämnen, som varvas med ämnet fysioterapi, syftar till att studenterna ska förvärva grundläggande kunskaper om både medicinska indikationer och kontraindikationer för fysioterapeutisk intervention. En stor del i temat hälso- och sjukvård innebär verksamhetsintegrerat lärande (VIL), som stärker integreringen mellan teoretiska kunskaper och professionella färdigheter. Möjligheten till fördjupning inom ett valbart fysioterapeutiskt område sker i slutet av utbildningen.Temat vetenskapligt arbete inleds med att utveckla informationskompetens och avslutas med ett examensarbete som utvecklar kompetensen att tillämpa evidensbaserat arbete och kunskaper för att kunna bidra till eller medverka i forsknings- och utvecklingsarbete.

Utöver de ämnesspecifika kompetenserna utvecklar studenten generiska kompetenser. Dessa omfattar bland annat etik, interprofessionellt lärande och vetenskapligt förhållningssätt. Utveckling av generiska kompetenser stöds och följs upp genom portfoliometodik. Lärandeaktiviteter och innehåll relaterade till dessa generiska kompetenser löper som en röd tråd genom teman och kurser i programmet. En grundläggande utgångspunkt inom programmet är att beakta lika villkor och hållbar utveckling t.ex. genom att främja människors hälsa ur ett fysioterapeutiskt perspektiv.

Upplägg
Fysioterapeutprogrammet utgår från de kompetenser som är relaterade till fysioterapeutens olika roller. Syftet är att utveckla ett reflekterande och evidensbaserat arbetssätt i dessa roller. Programmets upplägg skapar förutsättningar för lärandets utfall, det som en fysioterapeut har kunskaper om, förstår och kan göra. Studenten tränar under utbildningen att hantera situationer med ökande komplexitet, krav på problemlösnings- och beslutsförmåga.

Målen för utbildningen är styrande för innehåll och upplägg av lärandeaktiviteter samt examination (constructive alignment). Programmet är upplagt för att skapa en god lärandemiljö med hänsyn till studenters olika sätt att lära samt strukturella och organisatoriska förutsättningar. Pedagogiken i programmet är upplagd så att studenterna ska bli självständiga, medvetna och ansvarstagande och därmed förberedda för ett fortsatt livslångt lärande. Utbildningen är organiserad så att kunskaper från en kurs och en termin ligger till grund för studier i kommande (progression). För att stimulera till ett studentaktiverande arbetssätt får studenterna i vissa strukturerade lärandeaktiveter samverka med varandra för att ge stöd, reflektera och ge varandra återkoppling, sk peer-learning. De får även samverka interprofessionellt med studenter från andra utbildningsprogram. Lärande förläggs i möjligaste mån till den kontext där kunskaperna ska användas. Vissa kunskaper kan inhämtas individuellt oberoende av tid och rum. Andra kunskaper förutsätter att lärande sker i grupp. Kurserna under det första studieåret är huvudsakligen förlagda till universitetet.

Fysioterapeutprogrammet använder forskningsprocessen som metafor för utbildning. Det innebär att erfarenheter och kunskaper som utvecklas genom forskningsprocessen bedöms vara värdefulla för studentens lärande och används i undervisningen. Programmet är grundad i pedagogisk forskning och professionens beprövade erfarenhet om vad som är effektiva metoder för lärande. Undervisningsmetoderna och lärandeaktiviteterna överensstämmer med lärandemålen, ämnesinnehållet, och examinationen i varje kurs och väljs så att de stöder lärandet. För att lägga grunden för ett vetenskapligt förhållningssätt och evidens­baserat arbetssätt introduceras vetenskaplig teori och metod tidigt i utbildningen och studenten tränar kritisk granskning. Studentens kunskaper och färdigheter inom vetenskaplig teori och metod fördjupas sedan genom ett examensarbete inom fysioterapi.

Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. 

I utbildningen varvas olika ämnen med syfte att integreras inom respektive tema. Det innebär även att teori och praktik integreras genom att teoretiska moment varvas med metodik och VIL genom utbildningen.Fältstudier i olika fysioterapeutiska verksamheter inleder VIL i början av utbildningen och det genomförs med stöd av studenter som har kommit längre i sin utbildning (peer-learning). Flertalet av kurserna under termin två-sex innehåller VIL förlagt till olika fysioterapeutiska verksamheter och som handleds av kliniskt verksamma fysioterapeuter. Reflektion, som är en viktig del av det erfarenhetsbaserade lärandet, dokumenteras i en portfolio. I en kurs i slutet av utbildningen fördjupar studenterna sin kompetens inom något område inom fysioterapi.

Som ett led i internationaliseringen kommer studenterna att förberedas för att vara verksamma i en mångkulturell miljö. Delar av utbildningen kan förläggas utomlands inom ramen för program­mets internationella utbyte. Engelskspråkiga kurser erbjuds programmets studenter och inresande internationella studenter.

Fysioterapeutprogrammet erbjuder inga valbara kurser, utan det är i sista terminen i kursen Tema hälso- och sjukvård-Fysioterapi fördjupning som studenterna kan välja fördjupningsområde.

För antagna VT22 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt: 
Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b /1a1+1a2 (områdesbehörighet A15).
Eller: Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 17)

För student antagen till programmet VT19 eller tidigare och som därefter tagit studieuppehåll, görs efter återupptag en individuell studieplanering (pga ändrad studieplan).

Som betyg används uttrycken Underkänd eller Godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men moment/kurser på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven för den specifika programterminen.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.

För studenter antagna HT19 eller senare

För studenter antagna från HT18